Kategorier
Ideer & teknik Navigation

Om att navigera med hjälp av GPS

Av Claes A, medlem # 22

En GPS-navigator kan vara till stor hjälp när det gäller att hitta rätt i skärgården. Först lite om vad en navigator klarar av och förklaringar till vissa begrepp. GPS = Globalt Positionerings System.

WAYPOINT-En plats på jordklotet vars longitud och latitud du programmerat in eller specifierat med att trycka in ett par knappar på navigatorn när du var där.

RUTT-Ett antal waypoints som i rätt ordning leder dej till ett mål. Kan tas i omvänd ordning också.

BEN-Sträckan mellan två waypoints i en rutt.

OMRÅDESWAYPOINT-Som en vanlig waypoint men den indikerar t ex ett grund eller en annan oönskad plats att akta sej för.

RETURRUTT-Snabbfunktion som tar dej hem i samma spår som du åkte ut.

MOB-”Man Över Bord” Tryck in MOB-knappen så sparas positionen i navigatorn.

MOTORVÄG-Ett utseende på navigatorns display som påminner om det man ser när man kör bil på en motorväg. Bra för att hålla rätt kurs på sjön.

KOMPASS-Ett utseende på navigatorns display som liknar en kompass. Bra när man använder navigatorn på landbacken i t ex bilen.

NMEA-Standardiserat gränssnitt för överföring av data från t ex GPS till Autopilot.

dGPS-Diffrentierad GPS, Med hjälp av fasta radiofyrar minskas felmarginalen till ett par meter. Kostar extra och behövs kanappast.

Plotter/Kartplotter-En GPS-mottagare med inbyggt elektroniskt sjökort. I regel är sjökortet av typen vektoriserat. Detta innebär att man kan ställa in vilka uppgifter man vill visa eller dölja på kortet. Dessutom blir kortet inte suddigt vid inzoomning.

Kartdatum-Ex vis: På sjökort WGS-84, på landkartor RT-90.

Navigatorn visar din fart, kurs, medelfart, maxfart, total gångtid, totala distans, rätt tid, vad klockan är när du når målet, om hur lång tid du når målet mm.

En GPS-navigator bör ses som ett hjälpmedel att hitta rätt. Man kan inte lita blint på den utan bör hela tiden följa med på sjökortet och i verkligheten, felmarginalen kan ibland spela en spratt. Och ibland kan man rysa när man ser hur exakt systemet trots allt oftast är.

Om man ska investera i en GPS-navigator bör man först bestämma om man önskar ha en fast monterad eller en bärbar apparat. De som är avsedda för fast montage har oftast en större och mer lättavläst display, är också förberedda för eller avsedda att användas med en extern antenn.

De handhållna apparaterna har fördelen att kunna användas vid allehanda utflykter med bil, MC, kanot, vid bärplockning mm. En hel del batterier går det åt men i båt eller bil kan man som regel koppla navigatorn till 12V-systemet, annars kan man använda sej av laddningsbara batterier som snart betalar sig. En batteriuppsättning med 2-4 R6 alkaliska batterier håller mellan 12-36 timmar beroende på navigatorns fabrikat och modell. En del handhållna apparater kan inte anslutas till extern antenn- eller strömförsörjning.

Flera som monterat sina kartplottrar på rufftaket är missnöjda då navigatorn kommer för långt bort för att säkert kunna176c läsas av. Någon som har sin handhållna plotter i ett band om halsen är nöjd med den lösningen. Själv har jag min Garmin 176C i en flyttbar hållare placerad på den sittbänk där den för tillfället passar bäst.

Länkar med anknytning till GPS:

Garmin / Clover GPS / Heavens Above / GPS Nuts / Solsidan

Kategorier
Förtöjning Ideer & teknik

Några användbara knopar och stek

Kommentarer till några av knoparna:

Det dubbla halvslaget är väl den mest använda av alla knopar, mycket användbar, den runt egen part kan vara lättare att lösa upp om man låter tampen löpa ett varv extra runt pollaren.

Pålsteken är suverän, inte bara att förtöja med, utan även att skarva med då den aldrig är svår att lösa även efter belastning.

Kamelsteken/stopparen är en suverän sak när tampens belastning är linjärt med rundhulten, fungerar åt vilket håll som helst. Läggs som ett dubbelt halvslag men med en extra törn. Med näven om knopen är den lätt att flytta sidledes.

Råbandsknopen är bra till att skarva tampar med lika grovlek, svår att lösa efter belastning.

Överhandsknop i åtta är bra som stoppknop i änden på t ex fockskotet.

Skomakarsplitsen kan även användas för att skarva linor, starkare än man tror.

Ögonsplitsen antal instick ska vara minst tre beroende på tågvirkets karaktär men mer än sex instick är onödigt.

Kategorier
Förtöjning Ideer & teknik

Fast förtöjning


Ordna den fasta förtöjningen vid din bryggplats så att den är smidig och passar de flesta vindar. Enklast för dem som ligger vid en flytbrygga med Y-bommar, alltid samma längd på förtöjningsgodset oberoende av vattenstånd.

Ligger du vid en pålad brygga med pålar som akterförtöjning är det bra att ha linor mellan pålar och brygga som gränsar av platsen. I dessa linor kan knopas fast kortare tampar som läggs i båtens aktre pollare. Dessa styvar upp förtöjningen och hindrar båten att blåsa in på grannens plats.

Använd gummidämpare på minst de linor som ligger åt samma håll varifrån vinden oftast kommer.

Vattenfyllda plastdunkar på akterlinorna kan hjälpa till att hålla ut fören från bryggan.


Kategorier
Ideer & teknik Stuvning

Idéer som tar vara på utrymme eller bara är praktiska

Kategorier
Ideer & teknik Säkerhet

Avgaslarm

För att i möjligaste mån undvika motorhaveri vid bristfällig kylning kan den normalt händige båtägaren bygga sin egen varningsanordning av lite standardprylar. Se PDF. Termostaten placeras på lämpligt ställer på avgasröret, där avgaser och kylvatten blandas. Termostaten kan najas fast med ståltråd och lämpligen rostskyddas. Den isoleras lämpligen mot omgivningen för att inte kylas ned. Som isolering kan användas lite mineral- eller glasull som lindas med passande tygremsa.Avgaslarm

Kategorier
Ideer & teknik Säkerhet

Som man sår får man skörda

OM man låter det stå oljeblandat slagvatten i kölfickansludge

OCH har slangar av icke oljefast typ OCH underlåter att stänga kylvattenintaget, när man inte är i båten, kommer det att sluta så här:

sucken

Kategorier
Ideer & teknik Säkerhet

Säkerhetstips för M-20 och andra


På årsmötet 2003-04-02 hade vi som gästföreläsare båtbesiktningsman Rolf K.
Hans budskap till M20-ägare kan sammanfattas till följande:

En säkerhetsbeskiktning av en M20:a kostar ca 350.- plus ev resersättning. Besiktning beställes på Västkustens Båtförbunds Kansli på tel 035-375 80. Besiktning bör utföras vart 5:e år och båten bör stå på land för att kunna syna skrovet väl. En besiktning tar uppåt två timmar.

Generellt är våra M20 välbyggda och av god kvalité men en del saker poängteras:

Dubbla motställda slangklämmor på ALLA slanganslutningar (där plats medges) som t ex självläns, avgassystem och kylvattenintag. Använd slangklämmor av rostfritt syrafast stål och av god kvalité. Se även bilder nedan. Slangar SKA vara avsedda för ändamålet och ej för gamla.

Bränslesystemet MÅSTE jordas. Dagens (miljö-) dieselbränsle har en mycket lägre flampunkt än förr, ned mot 45 grader mot 80 grader tidigare. Vid tankning kan bildas statisk elektricitet med spänningar upp till 25.000 volt i extremfallet. Därför SKA en jordledning anslutas till: Däcksförskruvingen-tanken-vattenfrånskiljaren-motorn. Har man även förfiler och returledning ska även dessa anslutas till jordledningen.

Byt skjutventilen på kylvattenintaget till en kulventil av högsta kvalité och stäng den när båten ej används. Skjutventilerna på självlänsarna är av god kvalité men en isärtagning och uppsmörjning med vattenfast fett skadar ej. På vintern MÅSTE en kulventil ställas i halvöppet läge för att ej frysa sönder.

Täta ALDRIG skrovgenomföringar under vattnet med silikon, den innehåller ättika som påskyndar galvanisk nedbrytning. Använd istället ”SIKAFLEX”.

Batterifrånskiljare/huvudströmbrytare SKA monteras; men EJ i batteri- eller motorutrymme. Den SKA monteras på PLUS-kabeln. Batteriutrymmet ska vara väl ventilerat för att den knallgas som bildas ska ventileras bort.

Gasol, vare sig i fast installation eller om man använder lös campingutrustning, SKA EJ förekomma i ruff. Läckande gasol är en tung gas som rinner ner i kölfickan och kan explodera när t ex motorn startas. Använd hellre kök med annat bränsle t ex sprit. Kök med öppen låga ska användas i väl ventilerat utrymme.

Kontrollera riggen noga varje säsong. Livslängden ligger på ca 20 år. Rätt ansättning är också viktig, även för seglingsegenskaperna.

En räddningsstege SKA finnas fast monterad och den BÖR sticka 50 cm under vattenytan för att man ska orka ta sig upp då man har kläder på sig och/eller båten rör sej sakta framåt.

Problemet med plastpest SKA INTE ignoreras. Har det väl börjat ökar det bara år från år och försvagar skrovet väsentligt. En epoxibehandling i god tid innan skrovet blivit allt för skadat eller kanske t o m en förebyggande behandling är att rekommendera. Vid en test mättes upp att en 31-fotare sög upp 260 liter vatten i skrovet efter att ha legat i sjön i ett helt år.


På årsmötet 2003-04-02 hade vi som gästföreläsare även Dr Gunnar G. som rekommenderade följande om skeppsapoteket.

Förbandsmaterial för att kunna ta hand om skärsår, klämskador mm.
Mot smärta: Panodil/Alvedon som tabletter eller brustabletter.
Mot smärta: Panocod/Citodon (receptbelagda).
Mot akut diarré: Imodium à 2mg, 2 tabletter initialt sedan 1 tablett vid varje avföring.
Mot överkänslighetsreaktioner (sol, maneter): Hydrokortisonsalva 1%
Personer med känd allergi ska ha med medicin enl läkarordination.
Mot sjösjuka: Postafen 25mg, förebyggande 1 tablett 1-2 tim före avsegling.
Mot sjösjuka: Marzine 50mg, (receptbelagd) förebyggande 1 tablett 1-2 tim före avsegling.
Mot sjösjuka: Scopoderm plåster (receptbelagd, förvaras kallt).


Övriga säkerhetstips

Ha alltid med minst en eldsläckare ombord. Och se till att alla ombord vet det.
I starkt soljus ser man inte lågor från en ev brand förrän den fått ordentligt fäste.
Ha ordentligt med förbandsartiklar ombord och även lupp och pincett för småstickor.
Montera en batterifrånskiljare, på pluspolen rekommenderas det av försäkringsbolagen.
Montera beslag för att säkra rodret i båten.DSCN5320
Skotwinscharna sitter bara med sex försänkta mässing-träskruvar, byt till rostfritt med låsmuttrar och bricka på undersidan. (M5x40)
Gör fast ankarlinan i båten, montera t ex ett lämpligt beslag och fäst linan med en karbinhake.
Det är inte dumt att ha en paddel med sej, får man motorbortfall i stiltje kan man flytta sej litegrann.
Ha en kraftig tång ombord för att kunna kapa riggvajrarna om mastbrott skulle inträffa.
Ha en skarp morakniv snabbt tillgänglig för att kunna kapa förtöjningar som kommit i beknip.
Förbered verktyg för att kunna kapa lina som kommit i propellern.
Dränera ur vatten ur bränsletanken ett par gånger per säsong.
Se till att O-ringen i tanklocket är hel och fri från sprickor.
Töm vatten ur vattenfrånskiljaren ett par gånger per säsong.
Demontera kylvattenintaget och inspektera noga, många kör omkring med intag som nästan ärgat av precis där gängan går igenom skrovet. Gäller även utlopp för självläns.
Tag isär och smörj upp ventilen för kylvattenintaget emellanåt. Är den oxiderad lägger du den i ketchup över natten så blir den metallren. Gäller även ventilerna för självläns.
Byt originalisoleringen i motorrummet till ny med aluminiumfolie så suger den inte upp olja.
En del kylvattenslangar och motorkuddar mår dåligt av dieselspill, täck över noga före luftning, filterbyte mm.
Ha en rejäl bad/räddningsstege monterad vars understa steg är en bra bit under vattenlinjen.
Har du en kulventil på kylvattenintaget, tänk på att den kan frostsprängas om den inte lämnas halvöppen i minusgrader.

Kategorier
Elsystem Ideer & teknik

Dynastart

Laddning dynastart

Generellt kan sägas att MS-20 och AC-20 som har motorer med enbart dynastart aldrig ska ha startbatteri med högre kapacitet än 60 amperetimmar. Går man över 60 Ah riskerar man att skada dynastarten allvarligt. Detta beroende på att ett batteri med högre kapacitet kan överbelasta generatordelen av dynastarten om batteriet är dåligt laddat.

Har man behov av högre strömuttag och därmed kraftfullare laddning är en växelströmsgenerator nog enda alternativet.

Kategorier
Elsystem Ideer & teknik

Generator

Laddning växelströmsgenerator

De som har lite nyare båtar (eller motorer) har ofta en motor med separat startmotor och generator. Här finns som regel god laddningskapacitet. Några tips kan vara på sin plats. Håll anslutningarna till batteriet rena och insmorda med syraskyddsfett. Skulle du på natten se hur laddningslampan glimmar finns ett oönskat motstånd i laddningskretsen. T ex oxiderade batterikabelskor, dålig jordning av generator/motor. God ekonomi och säkerhet är att låta en fordonselektrisk firma serva generator och startmotor innan ett allvarligt fel uppstår. Underhåll är billigare än reparation.

För att optimera laddningen kan 35-kvadrats förtenta kopparkablar anslutas direkt mellan generator och batteri. Kan i gynnsamma fall öka laddningskapaciteten 10-fallt. Har man två batterier, ett startbatteri och ett förbrukarbatteri kan det kopplas enligt el-schema från Skyllermarks.      skyllermarks-05

Med växelströmsgenerator finns i princip ingen gräns för hur stor batteribank man kan ha. Men det är naturligtvis mycket viktigt att varenda tiondels volt når fram. Så lite som ett par tiondels volts spänningsfall ger en betydligt försämrad laddning.

Medlem #58 Ulf T, har helt anammat Skyllermarks evangelium med grova förtetenta laddningskablar.

plintaranslutning

Teori och praktik kring att montera en växelströmsgenerator på sin MD1A eller B

För den som är händig och vill prova att montera en bilgenerator på sin motor kan jag rekommendera en NipponDensoDSCN4535b växelströmsgenerator från en liten japansk bil. Dessa generatorer är lätta, små och behändiga. Generatorns kapacitet räcker om den är på ca 40A. Firma Jens S. Transmissioner kan leverera remmar och remskivor, ladda hem katalog från deras hemsida.

Fästet tillverkas av stål och görs så stabilt som möjligt och konstrueras så att generatorn kommer så nära motorkroppen som går. Det är möjligt att låta remmen till nya generatorn bara ligga an mot svänghjulets plana yta och styras i axiell led enbart av generatorns remskiva. Det är nödvändigt att ha en större remskiva på generatorn för att den inte ska övervarva. Maxvarvet på en växelströmsgenerator ligger på ca 10-12.000 varv/min. Bild på fäste som klammas i röret för startveven.faste

Motorns svänghjul är ca 40 cm i diameter och motorns maxvarv 2.500 varv/min. Detta ger vid handen att generatorns remskiva bör vara ca 10 cm i diameter för att maxa 10.000 varv/min, eller kanske hellre 12-15 cm för att inte få ett onödigt högt generatorvarv. I katalogen från Jens S. finns även passande remskivor som fästs i generatoraxeln med konisk klämbussning.

Det KAN bli mindre komplicerat att skaffa en original tillsats-remskiva som bultas i svänghjulets centrum och ett beg original generatorfäste. Eventuellt kan DREVIA ha begagnade grejor till bra pris.

På denna hemsida kan du se hur du elektriskt ska koppla in din NipponDenso. På denna intressanta hemsida kan du se flera bilder på Volvo Pentas originalfäste och tillsatsremskiva för växelströmsgenerator. Kolla igenom rubbet, det finns mycket annat intressant.

Det finns en hel del på internet i detta ämne. Gör ett bildsök på Google med exv sökorden ”extra alternator”.

Kategorier
Elsystem Ideer & teknik

LED – Ny generation lampor för fritidsbåten

LED – Light Emitting Diode

Lysdioden, LED, har gjort sitt intåg på marknaden. Utmärkt där man har begränsad tillgång på ström. Lampor som i flera fall passar rakt av i befintliga 12V armaturer finns hos bl a: Biltema, Diodhuset, Kjell & Co.

Om du exv har en 15W glödlampa som belysning i rufftaket så drar den 1,25A. Ersätter du den med LED så hamnar du på en strömförbrukning om ca 0,1A. Ett i det närmaste försumbart värde.

På sin hemsida beskriver medlem #61 hur han kompletterade ruffbelysningen med LED. Även lanternorna byttes till LED-typ.

Andra fördelar med LED är minst dubbel livslängd, extremt stöt-tålig, obetydlig värmeutveckling.

För den som vill bygga själv kan själva komponenten LED köpas från bl a: Clas O samt Kjell & Co. En utmärkt engelsk hemsida där man kan få hjälp med att räkna ut förkopplingsmotståndet till egna konstruktioner är: LED center.

LED-lanternor är ännu relativt kostsamma. Om du oftast går för motor nattetid har du föga nytta av LED-lanternans låga strömförbrukning då generatorn ändå laddar. De konventionella lanternor som brukar förekomma på våra båtar är försedda med glödlampor av spol-typ. Det GÅR att byta dessa till glödlampor med lysdioder men de blir för svaga och ger lanternan fel lysvinklar. Rekommenderas ej.