Med SOS Alarms 112-app kan du ringa 112 och skicka med din exakta positionering, få information om händelser i din närhet, få VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) i mobilen och lära dig mer om säkerhet och trygghet genom olika tips Trygghet i en liten app – ladda ner direkt!
App Store:
https://apps.apple.com/se/app/sos-alarm/id1458725539
Google Play:
https://play.google.com/store/apps/details?id=se.sos.soslive
Bjarne Wikström vill varna alla s20-ägare. Han seglade med relativt låg fart på en sten. Stöten gjorde att babords kran på självlänsen gick sönder. Ändan på kranen lossnade helt enkelt på grund av materialtrötthet orsakad av korrosion. Hade han inte varit nära min hemmahamn skulle det ha slutet i en katastrof. Vattnet forsade in genom bottenventilen.
Bra att ha i båten vid fara.
Nyheter som idag kan ersätta handbloss är ett handhållet anodljus med högeffektiva lysdioder som ersättning för pyrotekniska nödbloss. Typ ”Odeo Flare” som lyser i minst 6 timmar med litiumbatterier, att jämföra med 1 minut för pyrotekniska handbloss. Nödljuset har en synbarhet på minst 3 sjömil. Lagringstiden på de medföljande AA litiumbatterierna är minst 14 år. Anodljus av typ ”Odeo Flare” säljs av de flesta båttillbehörsaffärer.
Flytvästar och flytplagg.
Det kanske viktigaste för att klara av en incident till sjöss eller där du faller överbord är att ha ett bra flytplagg. Seglarvästen är jättebra när du är vid medvetande och inom räckhåll för andra. Om du vet med dig att du hela tiden kommer att vara vid medvetande räcker det med en seglarväst. Seglarvästen har fasta flytkroppar men saknar krage och grenband.
Om du seglar en bit utanför kusten är offshoreväst ett måste. Offshorevästen har bättre flytförmåga och har även ögla för säkerhetslina som kan kopplas på däck. Till skillnad från seglarvästen har offshorevästen även grenband. Vilket gör att du flyter högre med huvudet.
Räddningsvästen har även flytkrage vilket till skillnad från andra västar gör att om du inte är vid medvetande så kommer räddningsvästen lyfta huvudet ovanför vattenytan. Räddningsväst finns både med fast flytmaterial och med uppblåsbar flyttkropp.
Den uppblåsbara räddningsvästen är mycket bekväm och ska bäras utanpå all klädsel men det är också nödvändigt att regelbundet kontrollera västens uppblåsningsmekanism. De flesta tillverkare rekommenderar kontroll och översyn vart annat år, kostnaden för kontroll och översyn ligger på ca 250-300 kr. Det du själv kan göra är att kontrollera kolsyrepatronen är OK och att den är fastskruvad i sitt fäste.
Använder du en flytoverall är det bra att veta hur den uppför sig i vattnet. Pröva gärna din flytoverall vid sommarens bad invid badbryggan. Det finns en risk att om du dyker med huvudet före så kan innestängd luft i overallen samlas i byxbenen som kan försvåra att flyta upp med huvudet. Du kan enkelt motverka detta genom att komplettera flytoverallen med en uppblåsbar räddningsväst utanpå overallen.
Är du inte medlem i Sjöräddningssällskapet och vill ha mera information, besök i så fall deras hemsida www.sjoraddning.se/om-oss.
För att höja säkerheten och underlätta för fritidsbåtarna att navigera utanför de stora farlederna dit handelssjöfarten är hänvisad har Sjöfartsverket i samarbete med Svenska Kryssarklubben och Göteborgs hamn tagit fram en helt ny farled. Den sträcker sig från älvmynningen och sydväst ut till Böttö och går parallellt med den större södra farleden. Fritidsbåtleden är nyligen sjömätt och har ett minsta djup på tre meter. Under våren kommer leden att märkas ut med nya sjösäkerhetsanordningar.
Fyra tips för fritidsskeppare om att dela farled med tyngre trafik
Nästan 40 personer kom till vår temakväll. Stort tack till Rolf Westerström och medarbetare för en intressant presentation av sjöräddnings arbete.
Efter Rolf Westerströms presentation av SSRS tog Anna Bertrandsson och Lars Like, båda frivilliga sjöräddare från Rörö räddningsstation över med ämnet sjösäkerhet. Här är en sammanfattning av deras råd:
Det är viktigt att kunna larma vid fara. När Du är i fara på sjön larma alltid med mobil till 112 eller om du har VHF kanal 16 till JRCC:
Använd alltid plastficka för din telefon på sjön, så är du säker att den fungerar när det är nödläge. De flesta plastfickor för mobiltelefoner fungerar att ringa upp och ta emot samtal utan utan att du behöver öppna plastfickan. Testa gärna din mobil i plastfickan innan du ger dig ut på sjön. (Om du har smartphone finns det möjlighet för dig att i din telefon sänder ut din position.)
Bra att ha i båten vid fara:
Nyheter som idag kan ersätta handbloss är ett handhållet anodljus med högeffektiva lysdioder som ersättning för pyrotekniska nödbloss. Typ ”Odeo Flare” som lyser i minst 6 timmar med litiumbatterier, att jämföra med 1 minut för pyrotekniska handbloss. Nödljuset har en synbarhet på minst 3 sjömil. Lagringstiden på de medföljande AA litiumbatterierna är minst 14 år. Anodljus av typ ”Odeo Flare” säljs av de flesta båttillbehörsaffärer.
Om du seglar en bit utanför kusten är offshoreväst ett måste. Offshorevästen har bättre flytförmåga och har även ögla för säkerhetslina som kan kopplas på däck. Till skillnad från seglarvästen har offshorevästen även grenband. Vilket gör att du flyter högre med huvudet.
Räddningsvästen har även flytkrage vilket till skillnad från andra västar gör att om du inte är vid medvetande så kommer räddningsvästen lyfta huvudet ovanför vattenytan. Räddningsväst finns både med fast flytmaterial och med uppblåsbar flytkropp.
Den uppblåsbara räddningsvästen är mycket bekväm och ska bäras utanpå all klädsel men det är också nödvändigt att regelbundet kontrollera västens uppblåsningsmekanism. De flesta tillverkare rekommenderar kontroll och översyn vart annat år, kostnaden för kontroll och översyn ligger på ca 250-300 kr. Det du själv kan göra är att kontrollera kolsyrepatronen är OK och att den är fastskruvad i sitt fäste.
Använder du en flytoverall är det bra att veta hur den uppför sig i vattnet. Pröva gärna din flytoverall vid sommarens bad invid badbryggan. Det finns en risk att om du dyker med huvudet före så kan innestängd luft i overallen samlas i byxbenen som kan försvåra att flyta upp med huvudet. Du kan enkelt motverka detta genom att komplettera flytoverallen med en uppblåsbar räddningsväst utanpå overallen.
Lars Littke berättade även att det är under framtagande en seglarväst med uppblåsbar krage. Men det kanske viktigaste när du går ut på sjön: Dela med dig var du går och när du har tänkt vara framme. I dagens mobil-ålder är det lätt att hålla anhöriga underrättade.
Är du inte medlem i Sjöräddningssällskapet och vill ha mera information, besök i så fall deras hemsida www.sjoraddning.se/om-oss.
Efter Sjöräddningssällskapets framförande och efter en kort kaffepaus fortsatte Claes Andersson och Björn Helgeson med praktiska säkerhetskontroller på vara båtar.
Hylsor och smörjlager på propelleraxeln kan du kontrollera genom hur slangen ser ut. Börjar hylsslangen spricka på utsidan är den säkert också sprucken på insidan, byt i så fall ut. Ett bättre alternativ till smörjlagret kan vara Volvo Pentas vattensmorda axeltätning ”Black Jack” som kompletteras med lite specialfett inför säsongen och kontrolleras vid sjösättning. Black Jack år tämligen underhållsfri och varar betydligt fler år än de fem år som Penta rekommenderar innan byte.
Kontrollera att självlänsarnas slangar är OK, om de är med från båtens början är det nog dags att byta. Montera nya armerade slangar med dubbla slangklämmor på varje anslutning. Kontrollera ventilernas skick. Skruva in och ut, skjutventiler. De går även att smörjas upp. Har du bytt till kulventiler ska dessa lämnas halvöppna när båten står på land. Detta för att förhindra frostsprängning av ventilhuset då det bakom kulan finns ett utrymme som kan vara vattenfyllt när ventilen står i helt öppet läge. Kontrollera även skrovgenomföringarnas skick. Lätt att byta när du har båten på land. Vid behov kan man behöva använda en kapmaskin för att få bort genomföringen. Om du har glapp i rodret smörj och byt till nya gummipackningar i roderupphängningen. Gardenas packningar till trädgårdsslang fungerar utmärkt även till rodret. Allt detta kan och mer där till finner här på vår hemsida. du även läsa om på vår hemsida.
Vi fick många bra råd och och i deras webshop finns mycket av detta att studera. Sjöräddningens webshop
Vilket ankare har du? Vad har ni för ankartyp? Kätting-längd-grovlek? Lina-längd-typ? Draggar ni ofta? Ett allmänt omdöme om ert ankare och om ni överväger att byta?
Claes har ett nytt ankare, Rocna, från Watski- 4 kg och ca 50 cm långt. Till detta ha han också 2 m kätting om 8 mm. Erfarenheter från 2016 är att ankaret biter utmärkt.
Janne har två stycken; en galvad breeze på 5 kg med 2 m 10mm kätting samt en galvad fyrarmad dragg på 8kg med 5m 10mm kätting. Över breezens kätting har jag trätt på en 28″ cykelslang som skydd för att inte kättingen ska skava på däcket. Till breezen har han 35m ankorlina i rulle på akterpulpit till draggen 35 m 14mm polyesterlina. Använder uteslutande breezen, känns mera säker. Breezen draggar aldrig men upplever att draggen draggar ofta.
Agneta har ett galvat breeze ankare på 10 kg med 1.5 m kätting med 30m tamp.
En hemmagjord blyplätt på 9kg med 30 m tamp.
En vanlig dragg på 5 kg med 55m tamp
Stora dundret som vi kallar ankaret, har alltid hållit. Blyplätten funkar bra framförallt på dybotten med mycket sjögräs, men när vinden har vänt så har det hänt att den släppt. Draggen har jag aldrig använt utan den är ett minne från förre ägaren som fiskade i de djupa vattnen utanför Gullmarsfjorden.
Stig har en fyrtaggad dragg 7,5 kg med ca 4 cm länk på 2 m eller nå’t. Till det 15-20 m vanlig polyestertamp 15 mm eller nå’t.
Kan inte minnas när jag draggat sist. Vi hade samma typ av dragg till vår lotsbåt 10 ton av trä men draggen var då tio kg. Enstaka draggningar längs bohuskusten. Slutsats bättre än vad konkurrenterna och de som vet bäst säger.
Men Stig har i alla fall att köpa ett Rocna ankare, samma som Claes har.
Björn har en Bruce-kopia med två ihopknopade linor, cirka 55 meter. Enda allvarliga problemet har varit att är det lååångt sjögräs gräver draggen inte ner sig utan ligger och glider ovanpå gräset utan att få ordentligt fäste.
(Breeze är en Bruce-kopia)
Lite Länkar om ankring:
http://www.petersmith.net.nz/boat-anchors/new-gen-boat-anchors-explained.php
http://www.petersmith.net. nz/boat-anchors/old-generation-anchors.php
http://www.sailboat-cruising.com/sailboat-anchor.html
https://youtu.be/CfstdnOwq_s
Sevärd, även om vi oftare ankrar i lerbotten.
http://www.petersmith.net.nz/boat-anchors/independent-performance-testing.php
https://youtu.be/J7pFCtn3Blw
(ryssar som testar ROCNA, underbart!!)
Minst en medlem har råkat ut för brott på en reglagevajer. Dessa ”vajrar” består i original av en 2 mm pianotråd som löper i en hylsa av spunnen ståltråd. Sedan är hylsan överdragen med ett plasthölje. Även om man är noggrann och smörjer kommer pianotråden, förr eller senare, att mattas ut och brista. Åldern på de flesta reglagevajrar ligger runt 35 år och nya kostar lite drygt 300 kr/st. De är ganska enkla att byta. Gängan i ändarna är UNF 10-32″, dvs 3/16″ (4,76mm) i ytterdiameter och stigningen är 32 gängor / tum.
Ett bra tips är att INNAN man demonterar digitalfota rubb och stubb. Då kan man, om man blir osäker på hur det satt ihop, kan ta en titt i kameran för att se hur det ska vara.
Eskadermedlem nr 40, Gunnar Agfors, har gjort särdeles många förbättringar på sin båt; MS-20 nr 782 ”Vindros”. En av dessa ska vi presentera här. Gunnar har låtit kröka till den aktre sprayhoodbågen av 25mm:s rostfritt rör samt försett den med en extra, påsvetsad, båge vilken tjänar som handtag. Bågen är såpass kraftig att den gör utmärkt tjänst även som targabåge. Helt färdigutvecklad är den dock inte ännu då rörets beslag mot fästena ska få en permanentare utformning.
Att snabbt ha tillgång till en lång båtshake kan vara praktiskt i situationer som när man har tappat en pryl i vattnet, skall bära ifrån eller dra sig intill brygga eller klippa, få loss tamp som sitter i propellern eller att bära ifrån vid grundstötning. Men då krävs att båtshaken är lättillgänglig samtidigt som den behöver vara ur vägen i vanliga fall.
Så här har jag gjort:
Jag har en nästan 2 meter lång båtshake som jag förvarar stående längs med toppvantet. Jag har fäst en rostfri schackel runt toppvantet. Jag sticker in spetsen på båtshaken där (se bild). Båtshaken står med roten nere på däck. Där har jag en liten tamp med krok som jag fäster runt staget (vantskruvsskyddet) och säkrar med en krok. På så sätt är det väldigt lätt att få fram båtshaken och den är ur vägen när den inte används.
Agneta medlem nr 48