Her kommer to bilder som en kuriositet. Jeg og familien var i New Zealand ved årskiftet 05-06 (min sønn er der) og leide en seilbåt nord øst på NZ. Området heter Bay of Islands. Desverre ingen Mariholm der, men noen som var nesten like. Sender et bilde som viser eskader tygmerket sammen med navnet på båten og et lite bilde av selve båten så du ikke ikke tror vi har manipulert det. Alt er mulig nå for tiden. Kvaliteten er ikke så god, men som du ser har Eskader Merket vært helt til NZ
Medlem #58, Ulf T har gjort en båt-kulturell insats. Han har sökt upp Olle Enderleins egen MS-20. Idag ägd OE:s barnbarn,
vilken blir båtens fjärde ägare. Han har för avsikt att rekonditionera Caramellen och kanske kommer vi att få se fler bilder. Bilderna visar hur Caramellen ser ut idag 2009, 38 år senare.
En hel del intressanta lösningar och modifieringar kan vi se på bilderna, säkert flera av OE:s hand.
Bilderna talar visserligen för sig själva men värt att nämna är ändå: Fören modifierad genom att man lagt på material, förliga
luckan har ett runt plexiglasfönster, annorlunda mastfot (troligen till en trämast), den mittmonterade pulpiten som utgör grabbräcke,
piedestalen i sittbrunnen som OE ritade in på de tidiga ritningarna, skotskenan med vagn akterut, ingen motorlucka ifrån sittbrunnen, en
stuvlucka direkt ned i stickojen, el-panelen, det inskjutbara pentryt, batteriet placerat direkt akter om motorummet, bränsletanken
akter om batteriet, motorn är en MD1B, ingen garnering i rufftaket, mm.
Båten är som många jämnåriga i behov av en rekonditionering. Dessutom får man intrycket att den inte är helt färdigbyggd.
Troligen är detta en av de tidigast tillverkade båtarna då motorluckan saknas och luckan ned i stickkojen finns.
Inredet samt en del annat lär ha byggts på Hallbeg-Rassy båtvarv, Orust. Vi tackar Ulf och hans hustru Gunilla för deras entusiastiska arbete.
På kvällen samlades 35 medlemmar från Marieholm 20 Eskadern i Katrinelundsgymnasiet i Göteborg för att lyssna till föredrag under temat fyrar.
Svenska Fyrsällskapet
Marie Tilosius, vars svärfar var uppvuxen på Gäveskär i Göteborgs inlopp, berättade om Svenska fyrsällskapet, definierade vad en fyr är och gav en exposé över fyrars historia. Marie gjorde en mer detaljerad genomgång av Gäveskär som tändes 1866. Fyren bestod av två rum och kök samt uthus. På 1940-talet tillkom ett skyddsrum. Fyren drevs först av rovolja och senare med fotogen. 1955avbemannades fyren. Marie gav en initierad skildring av det mödosamma livet för en fyrvaktarfamilj.
Fyren Revengegrundet
Göran Falke berättade om fyrbygget på Revengegrundet, där Göran medverkat. Revengegrundet ligger på ostkusten nära Sandhamn vid sydöstra infarten till Stockholm. Fyren tändes 1961. En brittisk fregatt med namnet REVENGE gick på här 1862 och därmed fickk grundet sitt namn.
Bygger man fyrar på öppet vatten är det lämpligt att börja på land. Man gjorde två byggnader: en kassun (10,6 m bred, 2 m hög, vikt 65 ton) och ett fyrtorn (2,6 m bred, 16, 2 m hög, vikt 70 ton). Teleskopmetoden förenklar arbetet till sjöss.
Fyrkaraktärer
Steve Dempe gick igenom och exemplifierade några fyrkaraktärer : Longflash, Flash, Quick, Very Quick, ISO och LFL.
Den sistnämnda fyrkaraktären gäller en kustangöringsfyr. Fyrkaraktärerna kan man se på Maringuiden under Fyrkaraktärer:
Motorbyte
De originalmonterade dieslarna är nu mellan 28-38 år och allt fler ägare inser att slutet är nära. Att ha en handlingsplan inför ett eventuellt motorbyte kan vara bra. Står man inför en helrasad dieselmotor har man inte många alternativ. Vad du som ägare gör är upp till dej men vi ska försöka peka på några alternativ.
1. Leta upp en likadan begagnad motor som din gamla och byt till den.
2. Byt till en begagnad motor av annan typ, fabrikat.
3. Byt till en helt ny motor.
4. Häng på en aktersnurra.
Vilket alternativ du än väljer blir det dyrare, krångligare och mer tidsödande än du räknat med.
Inget av dessa alternativ är problemfria. Alt 1 är det enklaste. Att själv montera ur motorn är ingen omöjlighet. I stora drag går det till så här: Alla anslutningar, mekaniska och elektriska, lossas från motorn, skottet vid svänghjulet monteras bort. Med hjälp av en domkraft lyfts motorn från bädden. Sedan dras den in i ruffen på plankor av passande dimension. Dax att ringa mannen med kranbilen som lyfter upp motorn en liten bit, du vrider motorn ett halvt varv så svänghjulet pekar akterut. Sedan lyfts motorn upp och ut ur ruffen.
Har man nu en likadan motor att montera in så gör man som ovan men tvärtom.
Skulle man t ex montera en ny modern motor där det tidigare suttit en MD1A åker man på modifiering av motorbädd. En ny bädd kan gjutas av glasfiberarmerad plast i en drygt meterlång form av tillbockad stålplåt. Låt närmsta plåtslagare hjälpa till. Vaxa några gånger med silikonfritt hårdvax. ”Kanalen” är dubbelt så lång som bädden, du gjuter alltså en enda lång U-profil som efter härdning delas på mitten till höger och vänster motorbädd. Gelkote används inte nu. Du har förstås redan sågat bort gamla bädden och lånat eller tillverkat en jigg som har måtten av nya motorn. Montera nya motorbädden i jiggen och passa till bädden mot skrovet. Plasta fast, gärna med epoxi. Måla med topcote eller polyuretanfärg. Montera nya motorn.
Vid plastning med konventionell polyester och glasfiber är det bra att lägga lagren med plast och fiber ”vått-i-vått”. Om man låter ett laminat härda innan nästa lager måste man rugga upp det tidigare lagret före plastning. Ju massivare man gör en ny motorbädd desto mindre kommer motorn att höras därför att stomljuden minskar.
Motorfabrikat som kan komma i fråga när det gäller byte till ny motor. Beta – Solé– Nanni – Lombardini – Vetus – Volvo Penta – Yanmar – Rrun – Ozeco Drive /fixa länkar/ Klicka på motornamnet för att komma till sidor som avhandlar resp motor. Ritningarna visar hur resp motor kan passa på en motorbädd som tidigare bar en Volvo Penta MD1B med MS-backslag.
OBS På en motorbädd avsedd för MD1A kan man INTE utan vidare montera någon av de här uppräkade motorerna. En bädd för MD1A är betydligt smalare än vad som krävs. Vill man byta till nytt MÅSTE bädden modifieras och jag rekommenderar inga modifieringar av befintliga bädden. Såga bort den gamla och bygg en ny.
Samtliga av de uppräknade motorerna har ett avgasutsläpp som ligger 5-10 cm lägre än på en MD1B. Därför MÅSTE man montera en sk vakuumventil så högt upp i motorrummet som möjligt. Moderna indirekt kylda marindieslar har sjövattenpumpar med mycket högre kapacitet än på t ex MD1A. Detta och motorernas högre driftsvarvtal ger ett betydligt större flöde av avgaser och kylvatten i avgasslangen. Det är alltså viktigare att avgas- och kylsystem utförs på ett korrekt sätt med en modern motor.
Samtliga av de uppräknade motorerna kyls indirekt via värmeväxlare. Alla motorer i denna storleksklass är industridieslar som av tillverkaren eller någon annan konverteras till marinmotorer. I de flesta fall kan man beställa motorerna med olika utväxlingar i backslaget. En lågt växlad motor kan kräva en större propeller än du kan få plats med. Utväxlingar runt 2,6:1 är dokumenterat bra. Denna utväxling ger ett axelvarvtal som är 10% lägre än med originalmotorn.
En länk till ett flersidigt pdf-dokument som visar hur en Lombardini LDW 502 md1a-lombardini
passar i ett motorrum med MD1A som mall. Enastående ritning från medlem #25.
Tidigare medlemmen Anders B lät 2001/2002 på varv byta sin VP MD1B till en 14 hkr Nanni 2.50 HE.
Anders valde att lämna bort hela motorbytet till ett varv. Han valde att även byta bränsletank och komplett nytt avgas- och bränslesystem med ny tank av rostfritt stål med elektrisk tankmätare. Motorrumsfläkten visade sig nödvändig då motorn utan denna ej gick som den skulle.
1. Vad var det som fick dig att ta steget att byta motor?
1. Köpte motor innan jag köpte båten. Ville egentligen ha en ny båt men fann ingen som passade. Hade tidigare trista erfarenheter av gamla motorer.
2. Har du bytt själv eller lejt bort till varv?
2. Lejde bort motorbytet till en liten verkstad.
3. Bytte du in din gamla motor?
3. Den gamla motorn såldes med hjälp av motorbytaren efter annons på vår hemsida. Motorn ersatte en likadan som frusit sönder. Motorn sitter i en båt som är instängd mellan två kraftverk i en norrlandsälv.
4. Vad i övrigt har bytts i anslutning till motorbytet?
4. ”Allt” byttes, ”från tank till propeller”, för att få bästa möjliga säkerhet. Extra säkerhetsutrustning som sjövattenfilter, vaccumventil och flexikoppling på propelleraxeln kom också med.
5. Tycker du att motorn/installationen motsvarat din förväntning?
.
5. Tycker du att motorn/installationen motsvarat din förväntning?
5. Ja i stort sett motsvarade bytet förväntningarna. Återstår ett problem med olämplig propeller som jag nog skall ta tag i under vintern.
6. Är det något du är särskilt nöjd över med motorn/installationen?
6. Jag är mycket nöjd med allt utom propellern, som sagt. Borde dessutom inte ha monterat en elektrisk bränslemätare. Den går inte att få att visa rätt i den nya tanken. Ett skvallerrör som på Krabaten hade varit helt rätt. Annars är det en ren njutning att köra den och enkelt att sköta den.
7. Är det något du är missnöjd över med motorn/installationen?
8. Är det något som ska rättas till?
7. och 8. Återigen: Propellern
9. Är det något råd du skulle vilja ge till den som står i begrepp att byta motor. 9. Läsa allt som står på vår hemsida om motorbyten, fundera och fråga. Det är ett stort och rätt långsiktigt beslut eftersom det kostar mycket.
Leif A, bytte redan 1983 sin MD1A till en Yanmar 2GM.
Eftersom MD1A har en så smal motorbädd skar Leif ur den och gjöt nya profiler hemma i garaget. De nya motorbäddsprofilerna plastades därefter fast i motorrummet. En jigg av svetsat plattjärn fans att tillgå vilket underlättade inpassningen. Tyvärr finns inget bildmaterial från själva arbetet med bytet men väl bilder på 2GM på plats i motorrummet. Båten har varit i Leifs ägo 1975 – 2007.
hittar inte blid på gamla motorn
Yanmar 2GM utrustades direkt med färskvattenkylning
Ny kraftig motorbädd
Även den nya motorn har monterats ur för översyn och städning
1. Vad var det som fick dig att ta steget att byta motor?
1: Svårstartad (dålig kompression), bra inbytespris på, trots allt, funkande motor, godset dåligt i topplock, ålderdomlig konstruktion.
2. Har du bytt själv eller lejt bort till varv?
2: Bytt själv.
3. Bytte du in din gamla motor?
3: Ja, den var ju trots allt fungerande och bara använd i nio säsonger.
4. Vad i övrigt har bytts i anslutning till motorbytet?
4. Reglage, propeller, axel, axelkoppling, tank, bränsleledningar, filter, motorbädd, isolering, ventilationsfläkt, instrument, sjövattenfilter.
5. Tycker du att motorn/installationen motsvarat din förväntning?
5: Helt och hållet.
6. Är det något du är särskilt nöjd över med motorn/installationen?
6: Vibrationsfri och tyst gång, extra kraft i motvind och vid omslag till back.
7. Är det något du är missnöjd över med motorn/installationen?
7: Att jag inte gjorde det tidigare. Bytet var klart till säsongen 1984.
8. Är det något som ska rättas till?
8: Nej.
9. Är det något råd du skulle vilja ge till den som står i begrepp att byta motor.
9: Tveka inte!! Välj 2-cyl m. sötvattenskylning. Installera vattenburen värme i ruffen samtidigt.
Ulf gjorde först en grundlig undersökning om motorbyten, först via hemsidor och senare även ett besök i Lysekil. Där kunde han noggrant undersöka och dokumentera inte mindre än fyra MS-20 med utbytta motorer av olika fabrikat. Min egen med Beta Marine BZ-482, Medlem #25 med Lobardini 502M, Medlem #39 med Nanni 2.50 HE och Leif A:s med Yanmar 2GM.
D1-13
Nytrebladig propeller
Hemtillverkad graverad panel
Baterilådan glider
Efter motorbytet har Ulf bättrat på motorrumsisoleringen med ljuddämpande material från Biltema.
1. Vad var det som fick dig att ta steget att byta motor?
1. Jag har under ett antal år varit förberedd på ett motorbyte och följt med på Eskaderns hemsida om ämnet. När nu motorn blivit ca 30 år började den gå ojämnt och då tvekade jag inte att byta min VP MD6B till en VP D1-13.
2. Har du bytt själv eller lejt bort till varv?
2. Lejde bort motorbytet till Motala Båtvarv.
3. Bytte du in din gamla motor?
3. Volvo Penta hade ett erbjudande under hösten och vintern, jag fick 16.000:- för min gamla motor att köpa delar för.
4. Vad i övrigt har bytts i anslutning till motorbytet?
4. Allt från bränslepåfyllning till avgasutsläppet byttes. Vidare kylvattenintag, sjövattenfilter, vakuumventil, axeltäningar, propeller, reglagevajrar. Elektrisk länspump monterades även. Under vistelsen på varvet passade jag på att poléra och vaxa båten samt sträcka relingslisten till rätt längd. Eftersom jag ofta var på plats kunde personalen rådgöra med mig ang detaljer i installationen.
5. Tycker du att motorn/installationen motsvarat din förväntning?
5. Ja, varvet har gjort ett mycket bra arbete.
6. Är det något du är särskilt nöjd över med motorn/installationen?
6. Tystare motor vid marschfart. Förbättrad åtkomlighet av viktiga servicepunkter som impeller mm.
7. Är det något du är missnöjd över med motorn/installationen?
7. Nej.
8. Är det något som ska rättas till?
7. Nej.
9. Är det något råd du skulle vilja ge till den som står i begrepp att byta motor.
9. Läsa allt som står på vår hemsida om motorbyten, fundera och fråga men tveka inte, det känns mycket tryggare med en motor man kan lita på.
Medlem #25, Leif A, har vintern 04-05 hyrt in sig i en uppvärmd lokal för att själv byta motor.
Valet av ny motor föll på Lombardini 502M från Rodahl Marin i Lidköping. Här inköptes även kringutrustning som: ny (längre) propelleraxel, axelkoppling, elastisk koppling, sjövattenfilter, avgassystem mm.
På den befintliga motorbädden har tidigare suttit en MD1A. Denna motor är så smal över motorfästena att genomgripande modifiering behövs för att kunna montera Lobardinin. Leif har löst detta med att montera två tjocka galvaniserade plåtar i MD1:ans fästhål och sedan i dessa plåtar bulta nya motorn. Ritning som pdf /länk/.
Leif har valt att montera ett stödlager p g a den relativt långa propelleraxeln.
Det nya avgasutsläppet har en rörstump med droppnäsa som når en bit ut från skrovet.
Fortsättning följer.
1. Vad var det som fick dig att ta steget att byta motor?
Jag var trött på att ”ligga med ändan i vädret” en sommar till; köpte Helena redan i september -97 och har se´n dess hållit på med MD1A:n (tillv. -72!) alldeles för mycket. Man bara väntade på att blocket skulle rosta sönder; när det händer finns ju inget mer att göra. Dessutom är det nästan omöjligt att få tag på reservdelar till den här modellen. Men Volvo Penta ”säljer gärna en ny motor”. Synd bara att jag inte hade vett nog att byta tidigare (har missat att gå ut med Helena många fina sommardagar under åren).
2. Har du bytt själv eller lejt bort till varv?
Har bytt själv (dock med ovärdelig hjälp från Claes och Leif!). ”Ursäkten” är att jag dels fått lära mig mycket vid installationen (och så har jag fått det ”som jag vill”), dels att jag tagit tillfället i akt att uppgradera alla kringsystemen ombord; det är trots allt fråga om en snart 35 år gammal båt (jämför med en lika gammal bil!). Men det skall ju klart poängteras att det har tagit en hel del tid med den här installationen (”det är väl man inte vet vad man ger sig in på”).
3. Bytte du in din gamla motor?
Ja! Jag ”fick” 15 000 för min gamla MD1A (detta är vanligt i branschen).
4. Vad i övrigt har bytts i anslutning till motorbytet?
Det mesta när ändå ”korken var ur”: Elsystem, färskvattensystem, avgassystem, bränslesystem och drivlina (propeller med axel och koppling).
Medlem #21 nappade hösten 2004 på Volvo Pentas erbjudande om 15′ för din gamla diesel om man byter till VP 2010.
Detta verkar vara ett återkommande hösterbjudande som känns mycket prisvärt. Just i detta fall slutar notan för enbart nya motorn i låda på 37,5′. Sedan tillkommer kringutrustning och installation.
I väntan på transplantation
Motor lossad och dragen in i ruffen
2010 på plats
Visst ser det fint ut
1. Vad var det som fick dig att ta steget att byta motor?
1. På väg från Eskaderträffen på Hamneskär (Pater Noster) 2004 brast topplockspackningen, men vi kom hem. Vid nästa start uppstod brand i samtliga ledningar på grund av kortslutning och hela elsystemet blev förstört. Då motorn, MD1 A, var från 1972 och endast byte av kannringar och sotning var gjort var det bara ett nytt allternativ som gällde.
2. Har du bytt själv eller lejt bort till varv?
2. Björlanda-Varvet gjorde hela arbetet.
3. Bytte du in din gamla motor?
2. Volvo Penta hade ett erbjudande på 15 000:- för den gamla motorn, oavsett skick.
4. Vad i övrigt har bytts i anslutning till motorbytet?
4. Motorbädd, propeller med axel, avgassystem, bränsleledning, elledningar, motorreglage med instrumentbräda.
5. Tycker du att motorn/installationen motsvarat din förväntning?
5. Ja
6. Är det något du är särskilt nöjd över med motorn/installationen?
6. Nya motorn är mycket tystare än den gamla.
7. Är det något du är missnöjd över med motorn/installationen?
7. Nej.
8. Är det något som ska rättas till?
8. Nej.
9. Är det något råd du skulle vilja ge till den som står i begrepp att byta motor.
9. Kolla olika motormärken och begär in offerter från varven.
TEKNISKA SPECIFIKATIONER VOLVO PENTA 2010:
Basmotor: Perkins
Cylinderantal: 2
Cylinderdiameter: 67 mm
Slaglängd: 64 mm
Slagvolym: 450cm3
Antal cylindrar: 2
Kompression: 23,5:1
Generator: 12 Volt 60 Ampere
Max effekt på svänghjul: 10 hk @ 3600 rpm
Maximalt varvtal: 3600 rpm
Maximalt vridmoment vid 2000 rpm: 24 Nm
Bränsleförbrukning vid 2300 rpm: ?
Backslag (standard): VP MS10L (byggt av Italienska ZF)
Reduktion: 2,35 alt 2,72:1
Torrvikt (inkl. backslag): 112 kg
Maximal sughöjd för bränslepump: 1,5 m
Maximal installationsvinkel (baklänges): 15°
Maximal lateral installationsvinkel: 25°
Anslutning för varmvattenberedare: ?
Instrumentpanel: Startknapp eller nyckel strömställare. Alarm för vattentemp, oljetryck och laddning
Strömställare för alarmtest och glödning.
Kylsystem: Sötvatten-kylning
