Klicka på länk så kan Du läsa den intressanta artikeln i Praktiskt Båtägande om Marieholm 20 och föreningen!
http://www.livetombord.se/praktisktbatagande/artiklar/artiklar/20100329/det-enkla-batlivet
Kategorier
Författare: Agneta Dalväg
Mobiltelefonen som navigationsinstrument.
Tisdagen 4 februari var en gråkall kväll i Göteborg kom 31 medlemmar för att lyssna till vår gästföreläsare Alf Häggkvist. Alf har deltagit i ett antal seglingar på varmare breddgrader och funnit att telefonen är enklare och ljusstarkare än en GPS-plotter, vilken ofta sitter fast monterad en bit från rorsman. Dessutom kan man få fin synskärpa, då man kan hålla den i handen och sedan lägga undan den i något fack eller ficka, då man inte behöver den. De program (appar), som visades under kvällen, var somliga gratis andra kostade några hundralappar och de var alla enkla att ladda ner till telefonen.
Hur mycket vatten en smart-phone tål och skärmstorlek diskuterades.
Innan vi gick hem enades vi om att de gamla sjökorten var ett måste i båten men att telefonen var ett bra komplement och hjälpmedel under resan.
Och hem gick vi i vinternatten med erfarenheter och kunskaper från såväl Alf som medlemmarna och med nyvunnen kunskap om teknikens underverk.
Alf Häggkvist, Värnamo visade hur man gör och vads som krävs. Våra teknikintresserad medlemmar lyssnade uppmärksamt.
Årets tekniska möte blev en utbildningsdag i sjökortsteori samt sjösäkerhetsfrågor. Utbildningsdagen genomfördes av Jörgen Emanuelsson från Kärringön.
Ett tjugotal medlemmar hade anmält sig till kursen. Kursen startade med kaffe och fralla och bildspel från årets vårsegling, där flera av deltagarna också kände igen sig på bilderna. Jörgen startade kursen med uppfräschning av våra kunskaper kring internationella sjökortsregler, fyr och utprickningssystem. Kursen fortsatte raskt in på frågor om papperssjökortens alla delar och särtryck, på papper och plast för att avsluta med med papperssjökort i ”padda” d.v.s. digitala sjökort i ipad och läsplatta. Deltagarna fick möjlighet att beräkna kurser med bestick något som de flesta tidigare hade gjort men för många var det väldigt länge sedan. Jörgen beskrev ett antal data program att planera och navigera i. Google Earth är bra för planering är bra för planering. För appar att navigera efter se:
Efter lunch med den sagolikt goda fisksoppan ägnades eftermiddagen åt sjösäkerhet och kommunikationssystem till sjöss.
Kategorier
En MS20 på Mallorca
Margareta och jag var på Mallorca -04. Vi hyrde bil och kuskade runt på i stort sett hela ön. En av dagarna körde vi västerut, passerade Las Palmas och kom så småningom till Andraxt, där det var en stor marknad (typ Rabbalshede).
Efter detta åkte vi söderut för att titta på en hamnstad som heter Port Andraxt. Det visade det sig att det var ett eldorado för en båtälskare. Den ena båten större än den andra låg tätt intill varandra både på land och vid bryggorna. Plötslig fick jag syn på ett gult skrov inklämt mellan båtar i miljonklassen. Formen verkade bekant. Vi tog oss närmare och döm om vår förvåning när vi såg att det var en liten MS-20 som låg där och närmast liknade en jolle.
Vänliga hälsningar Ingemar
Kategorier
Eskadern på New Zealand!
Her kommer to bilder som en kuriositet. Jeg og familien var i New Zealand ved årskiftet 05-06 (min sønn er der) og leide en seilbåt nord øst på NZ. Området heter Bay of Islands. Desverre ingen Mariholm der, men noen som var nesten like. Sender et bilde som viser eskader tygmerket sammen med navnet på båten og et lite bilde av selve båten så du ikke ikke tror vi har manipulert det. Alt er mulig nå for tiden. Kvaliteten er ikke så god, men som du ser har Eskader Merket vært helt til NZ
Hjertelig hilsen fra Kjell A. i Bergen, Norge.
Kategorier
Caramellen – Olle Endeleins egen MS-20
Medlem #58, Ulf T har gjort en båt-kulturell insats. Han har sökt upp Olle Enderleins egen MS-20. Idag ägd OE:s barnbarn,
vilken blir båtens fjärde ägare. Han har för avsikt att rekonditionera Caramellen och kanske kommer vi att få se fler bilder. Bilderna visar hur Caramellen ser ut idag 2009, 38 år senare.
En hel del intressanta lösningar och modifieringar kan vi se på bilderna, säkert flera av OE:s hand.
Bilderna talar visserligen för sig själva men värt att nämna är ändå: Fören modifierad genom att man lagt på material, förliga
luckan har ett runt plexiglasfönster, annorlunda mastfot (troligen till en trämast), den mittmonterade pulpiten som utgör grabbräcke,
piedestalen i sittbrunnen som OE ritade in på de tidiga ritningarna, skotskenan med vagn akterut, ingen motorlucka ifrån sittbrunnen, en
stuvlucka direkt ned i stickojen, el-panelen, det inskjutbara pentryt, batteriet placerat direkt akter om motorummet, bränsletanken
akter om batteriet, motorn är en MD1B, ingen garnering i rufftaket, mm.
Båten är som många jämnåriga i behov av en rekonditionering. Dessutom får man intrycket att den inte är helt färdigbyggd.
Troligen är detta en av de tidigast tillverkade båtarna då motorluckan saknas och luckan ned i stickkojen finns.
Inredet samt en del annat lär ha byggts på Hallbeg-Rassy båtvarv, Orust. Vi tackar Ulf och hans hustru Gunilla för deras entusiastiska arbete.
Kategorier
Temakväll om fyrar februari 2013
På kvällen samlades 35 medlemmar från Marieholm 20 Eskadern i Katrinelundsgymnasiet i Göteborg för att lyssna till föredrag under temat fyrar.
Svenska Fyrsällskapet
Marie Tilosius, vars svärfar var uppvuxen på Gäveskär i Göteborgs inlopp, berättade om Svenska fyrsällskapet, definierade vad en fyr är och gav en exposé över fyrars historia. Marie gjorde en mer detaljerad genomgång av Gäveskär som tändes 1866. Fyren bestod av två rum och kök samt uthus. På 1940-talet tillkom ett skyddsrum. Fyren drevs först av rovolja och senare med fotogen. 1955avbemannades fyren. Marie gav en initierad skildring av det mödosamma livet för en fyrvaktarfamilj.
Fyren Revengegrundet
Göran Falke berättade om fyrbygget på Revengegrundet, där Göran medverkat. Revengegrundet ligger på ostkusten nära Sandhamn vid sydöstra infarten till Stockholm. Fyren tändes 1961. En brittisk fregatt med namnet REVENGE gick på här 1862 och därmed fickk grundet sitt namn.
Bygger man fyrar på öppet vatten är det lämpligt att börja på land. Man gjorde två byggnader: en kassun (10,6 m bred, 2 m hög, vikt 65 ton) och ett fyrtorn (2,6 m bred, 16, 2 m hög, vikt 70 ton). Teleskopmetoden förenklar arbetet till sjöss.
Fyrkaraktärer
Steve Dempe gick igenom och exemplifierade några fyrkaraktärer : Longflash, Flash, Quick, Very Quick, ISO och LFL.
Den sistnämnda fyrkaraktären gäller en kustangöringsfyr. Fyrkaraktärerna kan man se på Maringuiden under Fyrkaraktärer:
Kategorier
Information om Motorbyte
– av medlem #22
Motorbyte
De originalmonterade dieslarna är nu mellan 28-38 år och allt fler ägare inser att slutet är nära. Att ha en handlingsplan inför ett eventuellt motorbyte kan vara bra. Står man inför en helrasad dieselmotor har man inte många alternativ. Vad du som ägare gör är upp till dej men vi ska försöka peka på några alternativ.
1. Leta upp en likadan begagnad motor som din gamla och byt till den.
2. Byt till en begagnad motor av annan typ, fabrikat.
3. Byt till en helt ny motor.
4. Häng på en aktersnurra.
Vilket alternativ du än väljer blir det dyrare, krångligare och mer tidsödande än du räknat med.
Inget av dessa alternativ är problemfria. Alt 1 är det enklaste. Att själv montera ur motorn är ingen omöjlighet. I stora drag går det till så här: Alla 
anslutningar, mekaniska och elektriska, lossas från motorn, skottet vid svänghjulet monteras bort. Med hjälp av en domkraft lyfts motorn från bädden. Sedan dras den in i ruffen på plankor av passande dimension. Dax att ringa mannen med kranbilen som lyfter upp motorn en liten bit, du vrider motorn ett halvt varv så svänghjulet pekar akterut. Sedan lyfts motorn upp och ut ur ruffen.
Har man nu en likadan motor att montera in så gör man som ovan men tvärtom.
Skulle man t ex montera en ny modern motor där det tidigare suttit en MD1A åker man på modifiering av motorbädd. En ny bädd kan gjutas av glasfiberarmerad plast i en drygt meterlång form av tillbockad stålplåt. Låt närmsta plåtslagare hjälpa till. Vaxa några gånger med silikonfritt hårdvax. ”Kanalen” är dubbelt så lång som bädden, du gjuter alltså en enda lång U-profil som efter härdning delas på mitten till höger och vänster motorbädd. Gelkote används inte nu. Du har förstås redan sågat bort gamla bädden och lånat eller tillverkat en jigg som har måtten av nya motorn. Montera nya motorbädden i jiggen och passa till bädden mot skrovet. Plasta fast, gärna med epoxi. Måla med topcote eller polyuretanfärg. Montera nya motorn.
Vid plastning med konventionell polyester och glasfiber är det bra att lägga lagren med plast och fiber ”vått-i-vått”. Om man låter ett laminat härda innan nästa lager måste man rugga upp det tidigare lagret före plastning. Ju massivare man gör en ny motorbädd desto mindre kommer motorn att höras därför att stomljuden minskar.
Motorfabrikat som kan komma i fråga när det gäller byte till ny motor.
Beta – Solé– Nanni – Lombardini – Vetus – Volvo Penta – Yanmar – Rrun – Ozeco Drive /fixa länkar/ Klicka på motornamnet för att komma till sidor som avhandlar resp motor. Ritningarna visar hur resp motor kan passa på en motorbädd som tidigare bar en Volvo Penta MD1B med MS-backslag.
OBS På en motorbädd avsedd för MD1A kan man INTE utan vidare montera någon av de här uppräkade motorerna. En bädd för MD1A är betydligt smalare än vad som krävs. Vill man byta till nytt MÅSTE bädden modifieras och jag rekommenderar inga modifieringar av befintliga bädden. Såga bort den gamla och bygg en ny.
Samtliga av de uppräknade motorerna har ett avgasutsläpp som ligger 5-10 cm lägre än på en MD1B. Därför MÅSTE man montera en sk vakuumventil så högt upp i motorrummet som möjligt. Moderna indirekt kylda marindieslar har sjövattenpumpar med mycket högre kapacitet än på t ex MD1A. Detta och motorernas högre driftsvarvtal ger ett betydligt större flöde av avgaser och kylvatten i avgasslangen. Det är alltså viktigare att avgas- och kylsystem utförs på ett korrekt sätt med en modern motor.
Samtliga av de uppräknade motorerna kyls indirekt via värmeväxlare. Alla motorer i denna storleksklass är industridieslar som av tillverkaren eller någon annan konverteras till marinmotorer. I de flesta fall kan man beställa motorerna med olika utväxlingar i backslaget. En lågt växlad motor kan kräva en större propeller än du kan få plats med. Utväxlingar runt 2,6:1 är dokumenterat bra. Denna utväxling ger ett axelvarvtal som är 10% lägre än med originalmotorn.
En länk till ett tvåsidigt pdf-dokument med medlem #60:s tankar och råd om motorbyte. buy_motor
En länk till ett flersidigt pdf-dokument som visar hur en Lombardini LDW 502 md1a-lombardini
passar i ett motorrum med MD1A som mall. Enastående ritning från medlem #25.
Tidigare medlemmen Anders B lät 2001/2002 på varv byta sin VP MD1B till en 14 hkr Nanni 2.50 HE.
Anders valde att lämna bort hela motorbytet till ett varv. Han valde att även byta bränsletank och komplett nytt avgas- och bränslesystem med ny tank av rostfritt stål med elektrisk tankmätare. Motorrumsfläkten visade sig nödvändig då motorn utan denna ej gick som den skulle.
En länk till ett tvåsidigt pdf-dokument med Anders tankar och råd om motorbyte. buy_motor
1. Vad var det som fick dig att ta steget att byta motor?
1. Köpte motor innan jag köpte båten. Ville egentligen ha en ny båt men fann ingen som passade. Hade tidigare trista erfarenheter av gamla motorer.
2. Har du bytt själv eller lejt bort till varv?
2. Lejde bort motorbytet till en liten verkstad.
3. Bytte du in din gamla motor?
3. Den gamla motorn såldes med hjälp av motorbytaren efter annons på vår hemsida. Motorn ersatte en likadan som frusit sönder. Motorn sitter i en båt som är instängd mellan två kraftverk i en norrlandsälv.
4. Vad i övrigt har bytts i anslutning till motorbytet?
4. ”Allt” byttes, ”från tank till propeller”, för att få bästa möjliga säkerhet. Extra säkerhetsutrustning som sjövattenfilter, vaccumventil och flexikoppling på propelleraxeln kom också med.
5. Tycker du att motorn/installationen motsvarat din förväntning?
.
5. Tycker du att motorn/installationen motsvarat din förväntning?
5. Ja i stort sett motsvarade bytet förväntningarna. Återstår ett problem med olämplig propeller som jag nog skall ta tag i under vintern.
6. Är det något du är särskilt nöjd över med motorn/installationen?
6. Jag är mycket nöjd med allt utom propellern, som sagt. Borde dessutom inte ha monterat en elektrisk bränslemätare. Den går inte att få att visa rätt i den nya tanken. Ett skvallerrör som på Krabaten hade varit helt rätt. Annars är det en ren njutning att köra den och enkelt att sköta den.
7. Är det något du är missnöjd över med motorn/installationen?
8. Är det något som ska rättas till?
7. och 8. Återigen: Propellern
9. Är det något råd du skulle vilja ge till den som står i begrepp att byta motor.
9. Läsa allt som står på vår hemsida om motorbyten, fundera och fråga. Det är ett stort och rätt långsiktigt beslut eftersom det kostar mycket.
Kategorier
Medlem Leif A’s motor byte
Leif A, bytte redan 1983 sin MD1A till en Yanmar 2GM.
Eftersom MD1A har en så smal motorbädd skar Leif ur den och gjöt nya profiler hemma i garaget. De nya motorbäddsprofilerna plastades därefter fast i motorrummet. En jigg av svetsat plattjärn fans att tillgå vilket underlättade inpassningen. Tyvärr finns inget bildmaterial från själva arbetet med bytet men väl bilder på 2GM på plats i motorrummet. Båten har varit i Leifs ägo 1975 – 2007.
hittar inte blid på gamla motorn
1. Vad var det som fick dig att ta steget att byta motor?
1: Svårstartad (dålig kompression), bra inbytespris på, trots allt, funkande motor, godset dåligt i topplock, ålderdomlig konstruktion.
2. Har du bytt själv eller lejt bort till varv?
2: Bytt själv.
3. Bytte du in din gamla motor?
3: Ja, den var ju trots allt fungerande och bara använd i nio säsonger.
4. Vad i övrigt har bytts i anslutning till motorbytet?
4. Reglage, propeller, axel, axelkoppling, tank, bränsleledningar, filter, motorbädd, isolering, ventilationsfläkt, instrument, sjövattenfilter.
5. Tycker du att motorn/installationen motsvarat din förväntning?
5: Helt och hållet.
6. Är det något du är särskilt nöjd över med motorn/installationen?
6: Vibrationsfri och tyst gång, extra kraft i motvind och vid omslag till back.
7. Är det något du är missnöjd över med motorn/installationen?
7: Att jag inte gjorde det tidigare. Bytet var klart till säsongen 1984.
8. Är det något som ska rättas till?
8: Nej.
9. Är det något råd du skulle vilja ge till den som står i begrepp att byta motor.
9: Tveka inte!! Välj 2-cyl m. sötvattenskylning. Installera vattenburen värme i ruffen samtidigt.