Kategorier
Däck och brunn Ideer & teknik

Ruffdörrar och annnat smått och gott.

Kategorier
Däck och brunn Ideer & teknik

Pulpit, Mantåg och Targabåge

Man ser många M-20 med mantågsstöttor som placerats enligt instruktionsboken . Det är nog bra men har man för- och akter pulpit monteras stöttorna enligt följande: Mittre stöttan placeras så den precis INTE skymmer sidolanternan, dvs lite bakom lanternan. De andra stöttorna monteras mitt emellan mittre stöttan och pulpits. Mantågsstöttornas fötter (6 st) består av fyra raka och två vinklade. De två vinklade placeras akterut och så vända att stöttan pekar från båten. Eller snarare pekar stöttan då rakt upp.

Kategorier
Däck och brunn Ideer & teknik

Räddnings- och badstegar

En stege så att man lätt kan ta sig upp  i båten är en viktig säkerhetsdetalj. Flera av våra båtar har haft stegar som är svåra att nå från vattnet, med smala fotsteg och inget bra grepp för händerna. Här är exempel från medlemmar som har bytt på stegar på sina båtar.

Badstegen

De flesta av våra båtar är utrustade med en badstege i aktern. Den som finns på min AC är nedfällbar och går ner ca 45 cm under vattenytan. Aktern lutar utåt i överkant med ca 11 graders lutning och är ca 50 cm hög ovan vattenlinjen. Ovanför relingen är monterad en akterpulpit med en höjd av 45 cm, också den med samma lutning utåt.

Att klättra upp för stegen går bra tills man kommer i brösthöjd med akterpulpitens överkant. Så långt kan man hålla sig i akterpulpit. Men sedan? Vad blir nästa hållpunkt? Akterstag eller uppfälld rorkult?

Rent statiskt befinner sig kroppens tyngdpunkt ca 40 cm utanför båtskrovet med kroppen i 11 graders utåtriktad lutning. Det gäller nu att föra denna tyngdpunkt förbi pulpiten och in i sittbrunnen, d.v.s. en vågrätt förflyttning av ca 1 m. Detta utan att, om möjligt, behöva lyfta tyngdpunkten vertikalt

På en MS eller S kan en vig badare krypa under pulpiten och på detta vis åla sig upp i det torra. Men har någon försökt att göra samma sak med genomblöta kläder vilket ökar kroppens tyngd avsevärt? Än svårare är det på en AC då det aktre rufftaket minskar kryputrymmet under pulpiten. Enda lösningen blir att ta sig upp i sittbrunnen över pulpiten.

Ju lägre höjd på pulpiten desto enklare blir den vågräta tyngdpunktsförskjutningen. Men samtidigt vill jag ju greppa pulpiten med händerna för att klättra uppåt. Då bör den ligga högt!

Kravet är m.a.o. en hög och samtidigt en låg akterpulpit.

Lösningen för mig blev att låta göra ett U i akterpulpiten med den undre delen så nära relingslisten som möjligt. Fästet av den vertikala stången blir kvar. Ingen försvagning av pulpiten kan förmärkas. ”Hålet” som blir resultatet täcks igen av badstegen i uppfällt läge.

Den svåraste delen av mitt arbete blev att montera av och på pulpiten. Själva svetsarbetena överlät jag till ”Reparatören” i Fiskebäck att göra i trygg förvissning om ett väl utfört arbete. Under den gångna sommaren har min fru och jag utan några svårigheter använt stegen vid badande från båten. Att testa konstruktionen med våta kläder har ännu ej blivit aktuellt, men kanske till nästa sommar!?

 

Kategorier
Däck och brunn Ideer & teknik

Gott om bord

Kategorier
Däck och brunn Ideer & teknik

Rorkult orginalriting och förbättringsideér

Riktning på original rorkult MS-20

rorkult-original

Bra stopp och ett hackbräde

 

 

 

 

Kategorier
Däck och brunn Ideer & teknik

Handsnidad rorkult

Tillverkning av en handskuren rorkult för MS 20.

Man börjar med att göra en skiss på ett A-4 rutat papper med några böjar som ett yxskaft ungefär. Materialet är mahogny och tjocklek 50 mm. Längd enligt orginalet. Höjd ca 140 mm. Man kan också använda smalare virke och limma på en bit för det stora huvudet för anslutning till rodret.

Så är det dags att hyvla ner ämnet till rätt mått att passa i roderhuvet. Nu gäller det att rita på en rorkult på plankan. Börja med cirkeln på 145 mm för huvudet i ena ändan. Klädd sedan ämnet med 25 mm breda taperemsor kant i kant att rita formen på rorkulten och lättare kunna justera denna till önskad form. Nästa moment är att såga ut den avsmalnande rorkulten med en figursåg och komma ihåg tillägg för ”krage och knopp” för handtaget. Med en 2-hands spånhyvel justerar man formen eller annat lämpligt verktyg.

Sedan är det dags att hyvla ämnet ovalt. För att fixa detta får man rita en linje på varje sida om hörnen – en finger får fungera som strykmått. Nu har ämnet blivit 8-kantigt efter hyvling. Samma procedur igen och rorkulten är 16-kantig. Med tillgängliga verktyg formas den nu oval.

Nästa steg blir lite roligare. För att få fram spiralskärningen tejpar och lindar man ämnet med en kant utgående från huvudet enl. bild. När man har lindat ett varv får man ha koll på att man har ca 75 mm mellanrum för 3 tejpremsor d.v.s. rorkulten blir 4-slagen. Den första tejpen får man lossa, justera och trycka till igen åtskilliga gånger. Den andra tejpremsan får utgå från nästa hörne på huvudet och ligga kant i kant med den första tejpen. Detta jobb är lite pilligt – ibland kryper tejpen upp på varandra och ibland blir det en glipa.

Sedan fyller man i med en blyertspenna i skarvarna för att jämna ut linjen. Med ett fintandat bågfilsblad sågas sedan ett spår på 1-2 mm djupt i blyertslinjen mellan de fyra tejpremsorna och tejpen borttages. Nu är det dags för skarpa verktyg. Med kniv eller stämjärn skär man ner mot sågspåret från båda håll, först V-form sedan lite rundad kant. Ytterligare en omgång med bågfilsbladet till 4 mm djupt och skära ner till det nya djupet. Hela tiden får man ha koll så man alltid skär i medträ. Sedan återstår slipning med sandpapper smärgelband i smala remsor.

Slutligen lackning; första gång med trettio procent inblandning av lacknafta. Vattenslipning efter andra strykning sex till sju gånger.

Bengt A Medlem # 182

07

Tillbaks

Kategorier
Seglingsträffar

Kullavik 2013

Båtmötet i Kullavik sommaren 2013

Vi träffades kl 10.00 vid hamnexpeditionen. Deltagare Ansi och Jan Möller, Ingemar Nordlund samt Eva och Mats Jardin. Molnigt väder med sydlig vind på 6 m/s. Väderprognosen visade dock att molnen skulle spricka upp och att solen skulle visa sig längre fram på dagen. Gemensamt beslutade vi att besöka Vallda Sandös gästhamn och promenera i naturreservatet. Tre båtar gav sig iväg i motvinden med motor och distansen 4,5 M tog en timma. Vallda Sandös hamn är mycket trevlig med bra gästplatser. Gemensamt fika i Ansi och Jans båt Mellow Yellow. Den utlovade solen tittade fram och det blev behagligt varmt. Promenerade i naturreservatet som är väldigt vackert med klippor, sandstränder, ljunghedar och riklig flora. Mycket nöjda med dagen och gemenskapen hissade vi segel och gav oss hemåt. Med solsken, varm undanvind och 6m/s blev det en härlig segling hem.

Ni andra i Kullaviksområdet som fått inbjudan med posten, var är ni? Ni har missat jättemycket. Ställ upp och kom med nästa sommar!

Kategorier
Seglingsträffar

Lysekil 2013

Båtmöte i Lysekil augusti 2013

En sommar vi sent ska glömma. Visserligen var den lite sen i starten men efter en fantastisk juli är allt förlåtet. Lördagen den 10 augusti bjöd dock på sommarväder av klassisk typ; stark blåst, regn och åska.

Strax efter klockan 11 dök första medlemmen upp, det var Gunnar Z som har sin fina MS-20 i Grundsund och en timme senare kom nye medlemmen Henrik B med hela familjen vilket var mycket trevligt.

Nu öppnade sig himlen och man började fundera på om det skulle fortsätta så i 40 dagar och 40 nätter… Som väl var så gav regn och åska upp efter ett par timmar men under tiden satt vi alla i Krabatens sittbrunn under det uppspända bomtältet och åt medhavd mat och fika.

Runt 14.30 hade regnet, och även blåsten, lättat såpass att vi beslöt att avsluta träffen och ge oss hemåt.

Väl mött 2014! Medlem # 22 Claes A

Kategorier
Seglingsträffar

N Halland 2012

Båtmöte den 4 augusti 2012

Årets möte var gemensamt för de två flottiljerna i norra Halland och förlagt till SS Kaparens brygga på Mönster udde kl 13, längst söderut på Onsalalandet. Inbjudan till mötet hade skickats ut till samtliga 17 medlemmar i Kullaviks- och Gottskärsflottiljerna 10 dagar innan per mail och brev. Svarsfrekvensen var tyvärr låg. Mötesplatsen var så vald att den kunde nås både med båt eller bil/promenad.

I Kullavik träffades den 4 aug. kl 9.30 tre skeppare för möte vid hamnkontoret. Av tidsskäl valde Jan att möta upp billedes medan Mats och Göran beslöt att ta sjövägen. Distansen är ca 12 nm och vi beräknade gångtiden till ca 3 timmar. Vädret var bra, lätta moln och 6-7 m/s vind från SV. Motvind, alltså! Vi valde att börja gå för motor för att sedan kanske hissa segel när kursen närmade sig 170 grader. Sjön innanför öarna var gropig.

Utanför Vallda Sandö där öarna som vågläade ”tagit slut” ligger hela Kattegatt på med ny sjö som överlagrats gammal dyning, bägge från SV. Sjön blev mycket grov, båtarna pendlade kraftigt och inventarierna i ruffen började bli flygande tefat. Att brottas med Kattegatt och gå vidare på detta sätt i två timmar var inget uppmuntrande perspektiv varför vi beslöt att avbryta och segla hem.

Tillbaka i Kullavik efter 9 nm tillryggalagd distans var kl 12. Så vi tog bil till mötesplatsen. Promenaden gick genom ett vackert naturvårdsområde med skogsdungar mellan bergsformationerna innan vi kom fram till Mönsters gamla lotsutkik. Alldeles intill hyr Agneta en stuga av SS Kaparen och med bryggplats 50 m därifrån. Ingen av Agnetas flottiljmedlemmar dök upp så vi blev ”bara” 4 skeppare och 2 gaster. Men vi hade en mycket trevlig stund tillsammans, åt medhavd matsäck och fick god av Agneta hemmalagad sockerkaka till kaffet. Sedan promenerade vi ner till bryggan och upp till lotsutkiken.

Där beundrade vi i solskenet Malös siluett i söder, Nidingens alla fyrtorn och förvånades över de många kornas förmåga att ta sig fram i berget runt utkiken utan att bryta något ben.

Vid tretiden drog vi oss tillbaka till bilarna för hemfärd, lämnandes Agneta kvar i sitt sommarparadis!

Vid pennan: Göran Falke

Kategorier
Seglingsträffar

Flottilj Väderöbod träffade på bryggan i Grebbestad

Vi blev besättningar från fem båtar. Vi var två båtar från Fjällbacka, som hade närmast väg, och kommit dit snabbt i den sydliga vinden. Hemresan för motor tog betydligt  längre tid. Förutom undertecknads båt var det Inger och Stefans båt Natalia. Övriga kom landvägen. Längst norrifrån kom Erik Berg som har båten i Dynekilen. Ingrid och Åke Sundemar med båten på Tjärnö hade något kortare väg. Längst söderifrån kom Britt och Ingemar Aronsson som lämnat kvar sin båt i Hunnebostrand.

Totalt blev vi alltså nio personer som samlades till gemensam lunch i en av de många restaurangerna på bryggan. Under några timmar hann vi, förutom trevlig samvaro, att delge varandra seglarminnen, båttips och inspektion av de närvarande båtarna.

Ingela och Inge Berndtsson