Kategorier
Ideer & teknik Rigg & segel

Inflyttning av toppvant på S20

Här saknas text – kommer att kompletteras. //webmaster

Inflyttning av toppvantet vilket gör det möjligt
Inflyttning av toppvantet vilket gör det möjligt

 

 

Kategorier
Ideer & teknik Uppställning

Olika vagg-konstruktioner, vagnar och täckning

Förr eller senare tar båtens originalvagga slut. Vi ska försöka presentera några olika lösningar på alternativ till originalvaggan. Tänk på att alltid palla under vaggan, oavsett material, så den inte står direkt på marken.

Ritningar i pdf-formar

Vagn Stålvagga Originalvagga i trä

Nedan bilder på olika lösningar.

Här visas några olika lösningar på vaggor byggda av stål. Som vanligt väljer man det material och byggsätt som man behärskar eller har tillgång till. Fördelen med en stålvagga är t ex smäckrare konstruktion som gör det lättare att komma åt.

Alternativa byggsätt kan vara att svetsa eller att skruva samman delarna eller en kombination av båda. En del kostruktioner använder sig av runda galvade rör som sätts samman med galvade rörklammor som till avgasrör. Generellt kan sägas att båten ska vila på kölen och endast stöttas med de fyra stöttorna.

 

Vagnar

Nedan en bildsvit på en egenkonstruerad vagn. ritning som pdf Axlar från SAAB 99. Ofjädrad och räknas därför som efterfordon. Medlem #25.

Variant på ovanstående vagn, axeltappar från Jula och Opel 13-tums hjul.
Kostade ca 10.000 kr att bygga 2006. Byggdes extra låg för att komma in i en viss port.
Ofjädrad och räknas därför som efterfordon. Medlem #22.

Båttransportvagnar kan vara av två slag: efterfordon eller släpvagn.
Om vagnen saknar fjädringsanordning mellan hjul och chassi, räknas den som efterfordon och behöver inte vara registrerad.
I annat fall är det en släpvagn som SKA vara registrerad (alternativt får bara dras av traktor).

En oregistrerad och ofjädrad vagn avsedd endast för transport av båt räknas alltså som ”efterfordon” av myndigheterna. Om den är obromsad och dras av en personbil får dess bruttovikt ej överstiga dragfordonets bruttovikt. De sammanlagda bruttovikterna/tågvikten FÅR överstiga 3,5 ton även om föraren saknar E-behörighet. Om det obromsade efterfordonet HAR effektiv broms, exv påskjutsbroms, får dess bruttovikt överstiga dragfordonets. I det senare fallet sätter bara bilens draganordning gränsen för vad man får dra. Max hastighet 30km/t.

Dras vagnen av en traktor gäller samma regler som ovan. Vagnen får dock vara fjädrad utan krav på registrering. Är släp efter traktor försett med effektiva bromsar finns ingen viktbegränsning. Max hastighet 30km/t.

Länk till Transportstyrelsen och regler för båtvagn.

Täckning

En presenning på ca 7 x 4 m räcker att täcka med. Lämna öppningar i för och akter för luftcirkulation. Av samma anledning kan man lämna några stuvluckor öppna.

Medlem #47 använder en delbar ryggås samt 25mm PEM-rör som underlättar presenningens på- och avtagning och dessutom håller presenningen från båten.

Stig H. byggde ett båthus av en militär rörställning som arbetsmaterial.

 

Kategorier
Ideer & teknik Rigg & segel

Håller dina vantinfästningar?

Segling i frisk vind
Segling i frisk vind
Förstärkning av medlem #120
Förstärkning av medlem #120

Han som ”produktions-designade” våra båtar, medlem #71, förordar att man förstärker infästningarna särskilt för de inre vanten. Han rekommenderar en ca 20 cm lång metallförstyvning. De inre vantinfästningarna utsattes för större påfrestningar än man räknat med. Att infästningen är placerad i anslutning till fönstret försvagar också. Till höger ett bra exempel på förstärkning.
Kjell W Medlem #120

 

 

Rostfri profil som förstärkning vantfästen i däck. Medlem #60

  1. Skär ut ett ämne av 3 mm rostfri plåt, men ej syrafast som inte är lika starkt. Ämnet bör vara ca 80 x 80 mm. Grada alla kanter väl.
  2.  Bocka upp ca 20 mm på två motstående sidor. Basen blir då ca 80 x 40 mm som bör passa till förstärkningen i däcket.
  3.  Borra ett 8 mm hål mitt i basen.
  4.  Kolla att befintliga öglebultar är tillräckligt långa för att muttern skall få fullt fäste. Använd självlåsande mutter (Nylock) eller lägg på skruvlim.
  5. Om nya öglebultar behöver anskaffas måste man förvissa sig att de har tillräcklig hållfasthet. De som normalt finns i båtaffären kan vara av för låg kvalitet. Gå till en riggverkstad med kunnig personal.

OBS! Eftersom däcket kan vara försvagat genom fuktinträngning eller överbelastning kan jag inte ta något som helst ansvar för att denna förstärkning är tillräcklig.

reinforcement
Belastningsutjämnare av 30×30 vinkeljärn. 20cm längd rekommenderas av konstruktören. Medlem #22
profil
Täta med Sikaflex runt öglebultarna

 

Kategorier
Ideer & teknik Skrov

Byta relingslisten, polering och färger på skrovet

Relingslist på Röde Orm
Relingslist på Röde Orm

Om du av någon anledning måste ta av och sedan återmontera relingslisten kan du göra enligt följande:

Den omgivande temperaturen bör vara 10 grader eller varmare och gärna vindstilla. För att lossa listen, som är mycket hård vid 10-15 grader värmer du den med en varmluftspistol. Du börjar med att lossa beslagen på var sin sida om rodret. Värm sedan en längd av ca 40 cm med varmluftspistolen. Värm tills listen har en jämn temperatur av ca 45-50 grader. Den ska vara så varm att du precis kan hantera den med bara händerna. När listen är genomvarm är den mycket smidig att hantera. Fortsätt så här tills listen ligger på backen.

När du sedan ska montera listen går det till på ett likartat sätt; man värmer en bit och kränger på den. Skillnaden är att man märker ut mitten på listen, man börjar nämligen att montera i fören. När man värmt och monterat den första biten låser man fast den i båten med en tving eller ett litet skruvstycke så den inte ramlar ner. När man nu monterar måste man också sträcka listen. Detta gör man enklast med hjälp av storskotet. Ena ändan av skotet fästs i t ex akterknapen och den andra knopas fast i listen. Värm en bit list, kräng fast den och spänn med skotet. Använd en eller ett par tvingar för att låsa fast listen vid båten. Det är fullt möjligt att man sträcker för mycket med denna metod så när man lagt på ca halva längden får man kontrollera så man inte sträckt för mycket.

Det tar ca en timme att ta loss listen och ca fyra tim att montera den med denna metod och man klarar det ensam.


Medlem #5 fick vid en storm så omfattande plastskador på sin MS-20 sensommaren 2007 att reparationen delvis fick ske på försäkringsbolagets bekostnad. Även relingslisten var så skadad att den behövde bytas. Reparatören valde list nr 5630 från SeaSea. Den är grövre än originalet men passar tillräckligt väl som ersättare för originalet.

Skrovrenovering

Medlem #22 har påbörjat renovering av skrovet. Ska omfatta epoxibehandling och omlackering EXTERN LÄN

Polering

Ett synnerligen effektivt sätt att få skrovet att se nytt ut är att maskinpolera med Autosol Kromglans. En lämplig maskin kan vara en oscillerande slip- och polermaskin med en rund platta. Man fäster en 20 mm tjock skiva av skumgummi med kardborrfäste. Sedan smetar man på ett lager Autosol på skumgummiskivan, ungefär som att bre smör på en smörgås. Innan man startar maskinen smetar man ut Autosolen på en yta av ca 40×40 cm. Sedan startar man maskinen och arbetar i lungt tempo fram och tillbaka över ytan. Efteråt polerar man bort överskottet av Autosol med en gammal frottehandduk som hålls framför polermaskinen.

Skulle skrovet vara mycket nedgånget på vissa ställen kan man vattenslipa gelkoten. Du börjar med 300-papper, går vidare med 500 och 800 och avslutar med 1200-papper. Sedan maskinpolering med Autosol Kromglans och slutligen vaxning.

Nu är det dax att vaxa. Även nu kan man använda maskinen. En ny skumgummihätta monteras och det går till ungefär som ovan. Man får använda lite olika teknik beroende på vaxfabrikat. En del vaxer ska torka innan polering, man kan då lägga en ren frottehandduk mellan maskinen och skrovet, sen kör man på.


Färger på skrov och däck

Däck och framförallt skrov förekommer i flera olika kulörer och kombinationer.
Listan kommer att kompletteras efter hand.

Beige 421
Mörkbeige 411
Orange 301
Orange 302
Ljusgul
Gul 309
Ljusgrön 507
Röd 202
Ljusblå 709
Blå
Vit/Beige 335
Vit 808
Den vanligaste däcksfärgen, om inte den enda, på de tidigast byggda båtarna är beige nr 421. På senare exemplar är ljusbeige (335) förekommande. De båtar som byggdes av Marieholm Boats AB är helvita (808).En medlem som lagade sitt roder lät den lokala färgaffären bryta en golvfärg med nyansen 2010-Y30R som passade väl mot skrov och däck som är beige 421.Den topkote man kan köpa i burk från Strömstad Mariehoms Marina är märkta: Ewe-Plastprodukter – Trollhättan.Gelkote är gjord för att härda mot en form och topkote är gjord för att härda utan form.Ytterst lite härdare behöver tillsättas topkoten (1-2%) för att den ska härda. Härdaren ska man handskas mycket försiktigt med. Den är synnerligen skadlig att få i ögonen.Färgnumret kommer från gelkote-leverantören Jotun.

 

Kategorier
Seglingsträffar

Salta vatten och gubbar – Göteborgs skärgård augusti 2013

Vi skickade ut en inbjudan till ett antal intresserade och föreslog en segling  i Göteborgs södra skärgård och i vattnen runt Vinga. Vi svävade mellan hopp och resignation. Väderprognosen varierades från dag till dag. Alla kollade yr.no och andra källor men vi hade bestämt oss för att ta vara på vår glädje att segla och att njuta av sommardagarna i augusti.

Den planerade startdagen bjöd på illavarslande väder så av tre dagar blev det bara två- men skam den som ger sig. Vi ringde runt och flyttade fram starten en dag. Tänka sig då kom solen och härliga vindar. Efter en härlig segling över Vinga sand och passage av Känsö möttes vi på  Styrsö tången, där Kent redan förberett kaffe. Berättigad uppmärksamhet på kajer och bryggor inför anblicken av gröna, gula, orange, blå, vita och röda MS-20-båtar. Skeppstrådet beslutade en slör genom snobbrännan till Valö för makrillfiske (middagsmaten). Göran fick snabbt sju makrillar, Kent åtta och vi andra några enstaka. Dags för Vrångö hamn och rensning tillagning mm. Festmåltid ombord i sittbrunnen.  Nyfångad makrill i stekpanna – en delikatess.

Efter nattvilan vaknade vi till en ny härlig dag och beslutade oss för att segla ut till Vinga. Bra vind från väst gjorde att vi loggade ca 5 knop på en kryssbog ut mot Buskärs fyr men där insåg vi att motorn gjorde resan smidigare och tuffade in i Vinga hamn, där Vinga Vänner anvisade perfekta platser i den trånga och strömomslutana hamnen. Kent var sugen på lunch men Willy, Lars och Björn föreslog en glass i kiosken och promenad upp till fyren och båken för att ytterligare reta aptiten. Vinga är och har varit lotsstation sedan 1800 talet och lotsarna seglades ut
från Brännö, som var lotsarnas ”egen” ö. Här var Evert Taubes pappa överlots. På Vinga finns ett litet museum och man kan även kliva in i båken och bestiga fyrtornet. Detta gjorde vi och såg den vidsträckta horisonten mot Danmark bara bruten av några ankarliggare som väntade på frakter i havet mellan Vinga och  Tistlarna.
En sådan gemenskap – här är vi i var sin båt och med ett gemensamt intresse för våra båtar- fyllda av upplevelser och gemenskap – allt tack vare Marieholm 20 Eskadern och att den finns.
Vi hoppas att du också skall vara en del av den och finna vänner i din del av
landet och ha kul med din båt.
Kent Mattsson, Willy Nilsson, Lars
Nordström, Göran Falke, Björn Helgesson
och undertecknad vid pennan
Steve

Bilder M20:n o

Kategorier
Ideer & teknik Skrov

Skrovrenovering – länk till Claes hemsida på KRABATEN

http://www.slagsida.se/krabaten/skrovet/skrovet.html

Kategorier
Seglingsträffar

Loggbok från vårseglingen 2011

Nationaldagen måndag 6 juni

Årets tema på Vårseglingen var FYRPLATSER, årets startdag fö  Vårseglingen var 6 juni och året startplats var Källö-Knippla där vi samlades vid middagstid. Här seglade Steve in med Röde Orm, mönstrad besättning var gasten Petter  och skeppshunden Kalle, Willy med sin Anna II, Leif Hjerpe med Leif och gasten och tillika svågern Leif, samt undertecknad med Passaross 4. Knippla är ju världens lugnaste hamn om man får plats i den inre bassängen – och det fick vi utan problem, vädret var blandat och många höll sig hemma för att inte vara i vägen för oss. Vi hade nu samling och samkväm innan nattmålet sattes – Ussholmen strax sydväst om Stora Sillesund, dit kom vi med hjälp av segel! Hit kom även Lars Nordström med Gallmåven och Bengt Johansson, mönstrad chief Willy och båten Treva. Vi förtöjde längs vikens sydsida, skyddade från alla vindar utom nattostan. Vädret var lite halvkallt och även halvblåsigt
så ingen badade. Steve talade om ön och omgivningarna så att vi skulle veta var vi var.

Tisdag 7 juni

Dagen därpå kom Gunnar Grimby, Sea Horse, med gast utfrån Kovikshamn för att vara med ett par dagar. Skepparmötet beslöt att som första mål ha Pater Noster, inom synhåll från toppen av Ussholmen. Till Hamneskär, ön Pater Noster-fyren är belägen på, kom vi därför ganska snabbt även om vädret var dimmigt så det var motor som gällde. Här stuvade vi in våra M20:or, hamnen är liten, och besåg ön. Flera av oss hade varit här tidigare – vi hade en endagssegling hit för ett par år sedan. Då åt vi silltallrik med mera på krogen, idag var det stängt och maten fick vi ordna själva. Dock, mätta lämnade vi hamnen och satte kurs norrut, planerad natthamn var Mollösund. Via Hjärterö Ränna, förbi Skärhamn och Toftösund genom Kyrkesund gick nu färden, mest för motor. I Mollösund fanns i bassängen endast någon enstaka båt, så alla förtöjde längs kajen, här skulle det inte bli något däckstrampande över andras båtar inte! Bra det, en M20 är ju lite känslig… På kvällen kom Kent Mattson med Eskaderns amiralsskepp,
Rånäsjulle i största storleken namngiven efter Svenska Lloyds gamla Englandsfärja Suecia. En korvkiosk fick plötsligt mycket att göra när vi kom förbi. På kvällen samlades nästan alla i Röde Orms sittbrunn – trångt!

Onsdag 8 juni

Morgonen därpå, utan strålande solsken, beslöts att dagens fyr skulle bli Måseskär och natthamnen Lilla Kornö
med lunchhamn Vasholmarna. Vi kastade loss och kom så småningom till Måseskär där Leifarna och Björn lade sig vid den lilla bryggan på insidan medan övriga gick in i den gamla tjänstehamnen. Denna hamn har ett stort fel – den luktar skit eller mera riktigt svavel. På något sätt kommer det upp svavel i vattnet i hamnbassängen. Det lär vara så att vattnet kan förvandla röd bottenfärg till svart! Rundvandring, huset (på Måseskär finns endast ett hus för fyrpersonalen) var bebott men ingen Leif Lehman kom ut för att hälsa oss välkomna. Så antingen sov han middag eller också var han iland (= Käringön). Vi promenerade västerut förbi de två fyrarna och såg den gamla signalkanonen. Väl tillbaka i hamnen var det ingen som talade om att äta… så Eskadern drog vidare norröver med full segelsättning (utom kassören, han sparade på storen!) Efter en stund dog vinden så det blev motorgång.
Norröver upp till Vasholmarna där vi gick in i Steves Bassäng. Namnet kommer av att Steve var fartygschef på ett
kustarttillerifartyg under kommissen och här gick man in och förtöjde på lediga stunder för att vila innan fartyget fick order om att ge sig ut igen. Härefter följde en längre sträcka upp ti l Lilla Kornö, världens lugnaste plats, i alla fall västkustens. Hit kom även Claes
Andersson från Lysekil med sin Krabaten i helt nymålat utförande
– en läcker röd färg som får skribenten att tänka på ett
prima rödvin. (Röde Orms nyans verkar ge ett tunnare intryck
– ur vinsynpunkt.)
Promenad västerut – varm och solig kväll – med fotografering
av vandrarna, motiven ungefär som Carl Wilhelmsons
målning av fiskargubbarna ”På berget” i Fiskebäckskil, fast lite
gladare miner.
Väl tillbaka i hamnen
togs mat och dryck fram
och det blev en trevlig kväll
i de olika båtarna!
Torsdag 9 juni
Fast morgonen därpå
var INTE rolig – grått, regn,
ingen vind. Hållö fyr blev
det inte alls utan vi strävade
norrut för motor mot
Kungshamn eller Smögen. Dock tog högsta befälet beslutet att
bryta nordgåendet vid Bohus Malmön, där vi la oss längst ut i
Marinan och gick in till affären; proviantering, sedan kaffedags
och därefter söderut igen.
Lunchrasten bestämdes till Fiskebäckskil, där så småningom
alla hittade in till Lyckans Slip för bunkring (bensin/diesel
alltså).
Efter glassätning och andra trevligheter fortsatte vi i Getevikssundet
och Vägeröds Ränna. Här är det gott om prickar
så den färgblinde tog befälet för att inte bli förledd av andra.
(Han missade visserligen en prick men då var han så långt före
de andra att detta inte observerades.)
Väl ute på friare vatten, Ellösfjorden,
var det både regn på tvären och
hård vind. Vi beslöt ta natthamn på
Gullholmen. Gott om plats och trevlig
samvaro återigen och vinden dog
och regnet drog bort. Hamnvaken var
glad för att det kom ”riktiga båtar”
till hans hamn.
Fredag 10 juni
Dagen därpå hade en del mycket långt hem så efter frukost
stack Kent iväg med full fart, vilket lämnade oss övriga väl i lä
– men vi pinade på vi också för att komma hem och på eftermiddagen
löstes Eskaden upp officiellt inne i Klädesholmens
hamn. Där tittade vi på en MS-20 med nyinstallerad elektrisk
motor. Därefter gick en del vidare söderut innan kulingvarningen
blev förverkligad.
Årets långresa avslutad!
Nedtecknat av
Lars och Björn