Janne Fredriksson berättar här hur han tänkte och gjorde när han byte luckan på fördäcket på Marieholm sin S-20
Jag har en S-20 Det som jag har upplevt som ett problem är inomhusklimat i ruffen. Ventilen är för liten, luckan i fören för stor
och går inte att ha öppen under seglingsfärd eller om man övernattar i båten och det är väldigt mörkt i förpiken .
Min första tanke var att göra en helt ny lucka med skyligt i. Luckan var sliten och kantstött efter alla grejer som har legat för att få till
en vetilationsspringa. Till slut hittade jag mindre öppningsbar däckslucka med rökfärgat glas, Bomar 35X 20cm, som skulle passa att
montera på den befintliga luckan. Befintlig lucka är svagt välvd så längdmåttet får inte bli för långt för monteringens skull.
Jag valde att renovera luckan, slipade ner ytan lagade alla skadade kanter med glasfiberspackel, sågade upp hålför den nya luckan och målade
om med 2-komponent topcoat som jag beställde från BHP via Watskibutik (går även att få som spackel genom att tillföra talk) Färgen beställde jag utifrån koden som finns för båten, i mitt fall Jotun 335, den är helt lik den befintliga färg som min 35-åriga båt har. Insidan med
toplack. Luckan är sandwich konstruerad troligen för att begränsa vikten.Innan jag monterade den nya luckan kletade jag på med sikaflex i
sågytan under ramen och skruvhål. Luckan monterades med genomgående skruv och mutter.
Den nya luckan hindrar inte fockfall då den är helt slät utan utskjutande delar. Fördelen är också att den kan lämnas lite öppen under gång eller om man övernattar i förpiken och att den kan lämnas öppen utan att någon kan ta sig in i båten.Vikten på den renoverade luckan är ca 2 kg mer och fungerar väl även i helt i öppet läge vid stuvning eller passage.
Det finns ju ganska många dieselmotorer som passar Marieholm 20 båtarna. Det enda man vet säkert är, att våra originalmotorer inte lever ett evigt liv och att en dag tar tålamodet slut – kanske i samma stund, som reservdelslagret är uttömt. Så var det med min MD1A från 1972
På båtmässan i Göteborg 2012 presenterades en kinatillverkad diesel av märket Rrun diesel.
Den var blå och kostade 33 900 kronor vilket är ca 16 000 kronor billigare än lågt prissatta konkurrenter som Nanni, Vetus, m fl. Det är en tvåcylindrig motor med elstart, fabriksmonterad sötvattenskylning monterad på motorn, 12 V generator på 600 W, instrumentpanel med varvräknare/timräknare, varningslampor samt nyckelstart. Motorn ger 10 hkr vid 3 000 varv/min. Man startar och stänger av motorn med nyckel – precis som på en bil. Insprutningen sker direkt i cylindern. Bränslseförbrukningen är 2 liter i timman vid full fart (5,5 knop)
Jag köpte den av Ubitrade Marin, Högåsa västra 6A, 423 63 Torslanda, och gjorde upp med Björn Olsson om ett pris inklusive montering, nya reglage, ny propeller anpassning av propelleraxel mm. Vi hamnade runt 55 000 kronor för hela paketet inklusive garantier etc. Generalagenten är Polar produkter i Österbacken, 835 93 Alsen, som länge handlat med Rrun motorer till arbetsredskap typ grävare etc. Rrun marine diesel engine är en sådan motor modiefierad för marint bruk. Björn Olsson har varit aktiv i detta och han är nöjd med resultatet. Motorn heter Rrun TD210 Diesel
Så här gick motorbytet till:
Björn mätte upp motorutrymmet och konstaterade att motorn fick plats i min MS 20 ”Röde Orm”. Motorn har måtten 654x450x556 mm. Den gamla MD1A-motorn monterades ur och fann en ny ägare. Motorbädden justerades lite i höjd och i sidled med hjälp av praktiska vinkeljärn. Nya motorkuddar gjorde att motorn landade mjukt och den gamla propelleraxeln visade sig duga utmärkt sedan 15 mm kapats. Ny propeller monterades då denna motor har ett backslag som roterar åt andra hållet jämfört med originalmotorn. Den gamla tanken fungerade och det var bara att koppla på bränslet.
Nu har motorn varit igång 80 timmar under sommaren 2012. Allt har fungerat perfekt. Den tvåcylindriga motorn går stadigt och skakningarna i skrovet finns inte mer. Akterspegeln är helt ren – inte en sotfläck. Det har inte varit någon som helst diskussion då smärre inkörningsproblem uppstått. Instrumentpanelen fick lite för mycket vatten på sig eftersom båten ligger med aktern mot vind- och regnriktningen – det blev kondens bakom glaset – panelen byttes helt utan diskussion.
Rrun marine och mer att veta:
Rrun marine diesel har en hemsida där allt står om återförsäljare mm. Motorn väger 102 kg. Maxvinkel vid montering 20 grader. Slagvolym 0,553 liter. Kompression 22:1. Elsystem 12V-600W generator. Mekaniskt backslag. Indirekt kylning med, på motorn monterad, värmeväxlare. Inga offeranoder. Motorn är blå (Internationals färg).
Byt slangar till självlänsen snarast! Den slang man skall byta till heter Helistel och är en genomskinlig slang armerad med en stålspiral. (se bild nedan) Dimensionen är 25mm invändigt och 35mm utvändigt. Längd ca 30cm per läns på MS-20. AC och S kan behöva längre slangar.Varför inte passa på att smörja upp avstängningskranarna när Du ändå är igång.
Om slangarna ser ut så här byt dem snarast.
Passande slang
Några medlemmar har diskuterat möjligheten att fjärrmanövrera avstängningsventilerna till självlänsarna. Vare sig man byter till kulventiler eller behåller original skjutventiler kan ung samma idéer användas. Man kan tänka sig att ta loss vredet på skjutventilen, med hjälp av en passande gummislang och några slangklämmor förlänga axeln med en rostfri stång vars ände kan utföras så man där kan återmontera vredet. En kulventil skulle kunna utrustas med handtag som sticker ut åt båda håll. Detta förses med ett starkt snöre i ändarna och öppning och stängning kan utföras genom att dra i rätt ände av snöret. Det är ett känt faktum bland rörmontörer att kulventiler behöver ”gymnastiseras” för att fungera när de verkligen behöver fungera. På IF, som har liknande arrangemang som våra båtar, är ventilerna fjärrmanövrerade som standard. En mässingstång är kopplad till ventilen med hjälp av ett rör. Röret är fäst i ventilen och stången genom metoden ”hål och pinne”. Vredet är fastsatt i stången på samma sätt som det satt i ventilen.
Under seglingen kors och tvärs i Bohuslän visade Hans Torring sitt kylfack med kompressor, isolering och kylenhet. Det fungerade bra och ölen var kall.
Inte för att jag behöver kylskåp på för de dagar jag är ute utöver eskaderseglingarna, så funderade jag i Hans banor.
Gav upp tanken på nykonstruerat kylfack men insåg att kylbox/låda av enklare typ nog kunde räcka.
Sådana finns på Biltema, Mekonomen och Sea &Sea för mellan 450-700 kronor. De är användbara via cigarettuttag eller 220 volt landström. Ger ingen iskyla men garanterar 15-20 grader under utetemperaturen. DVS är det 25 i luften så kan de kyla ner till 10 grader +(Kylskåp håller ju ca 6 grader.
Problemet är ju batteriströmmen om man bara har ett batteri. Fungerar ju bra då motorn går men kan bara lurigt då man seglar. Jag har mätt upp att de drar ca 2,8 amp.
Trots detta väljer jag boxen men har gjort om strömenheten så att man kan stänga av det ena cigarettuttaget under segling(Boxuttaget) medan det andra går för telefonladdning etc.
Det är därför det finns en brytare på panelen.
Blir det nu bra så är jag nöjd med det, annars har jag i alla fall rensat bland alla sladdar och säkringsdosor.
Det skapar kyla efter ca 30 minuters körning.
Samma lösning på kyla ombord men med vissa problem – varför?
Under de två senaste årens veckosegling har jag använt en kylbox, köpt från Sea-Sea för ca 500 kr, att i båten förvara livsmedel i. Det har
fungerat någorlunda genom att vi sökt natthamn med el anslutning då boxen kopplats in.
Däremot laddar inte båtens generator tillräckligt mycket när motorn är igång för att täcka både motor-och kylboxbehov.
Detta innebär att boxen som inte är tillräckligt isolerad från början läcker ut kyla kontinuerligt under dagen så att temperaturen vid inkoppling till det ”fasta” elnätet har legat mellan 15 -20 grader.
Aaah – ett elproblem sa Claes
Med en modern växelströmsgenerator kan man koppla in hur stora förbrukare som helst. Upp till strax under generatorns kapacitet. En dynastart kan vid marschvarv komma upp i en kapacitet av 10A. Men i regel ger dynastarten sällan den spänning som behövs för att effektivt ladda batteriet även om den kan driva en kylbox. Om dynastarten ger en max-spänning på 13,5 volt så blir batteriet inte annat än underhållsladdat eller snarare kanske; ej urladdat.
Ledamot & Redaktör Claes Andersson claes.andersson@telia.com
Har man dynastart så är det smart att komplettera med en solpanel samt att även hålla ned annan förbrukning så mycket som möjligt. Har man en kylbox som suger i sig 4-5A så toppladdar solpanelen batteriet på ett par dagar (beroende på kapacitet). Alternativt landström då och då.
Kylboxen kan anslutas till ett uttag som bara ger spänning då motorn är i drift. Kan kopplas över ”tändning”, med/utan strömbrytare, eller via ett relä som drar först när växelströmsgeneratorn laddar.
Kylbox med kompressor är en annan femma. Dom kostar som minst 10 av de billiga boxarna och drar mycket sparsamt med ström. Medelförbrukningen på en dylik box ligger på under 1A.
Hade jag idag haft en MS20 med en fin MD1B så hade jag utrustat den med en växelströmsgenerator och använt dynastarten enbart som startmotor. Men även haft en liten solpanel, ca 40 x 40 cm.
Största problemet med konverteringen är att tillverka fästet för generatorn. Det måste vara riktigt stabilt. Låter man remmen löpa utmed den platta ytan på svänghjulet så måste man ha en större remskiva på generatorn så att den ej övervarvar. Svänghjulet är ca 38 cm i diameter. Motorn toppar 2500 RPM. Generatorns maxvarv är ca 10000 RPM. Remskivan på generatorn behöver vara 10-12 cm i diameter.
Generatorn bör placeras rakt över svänghjulet som på den bifogade bilden.
Janne har trätt en cykelslang över kättingdelen på sin ankarlina. På så sätt rasslar den inte så mycket och framför allt så skaver inte kättingen sönder inne i båten..
Sekreterare Jan Fredriksson jan.p.fredriksson@telia.com
2011 råkade jag ut för en incident: Jag böjde mej över mantåget för att nå aktertampen som hängde på y-bommen. Pang! sa det och helt plötsligt låg jag med huvudet under vattnet – låg som en gungbräda över sargen med fötterna i luften. Fick upp huvudet ur vattnet men kunde inte komma ur mitt jämviktsläge – inte förrän gasten tog tag i mina fötter och drog upp mig. Vi fick båda ett gott skratt men också en tankeställare.
Det var inte tåget som hade gått av utan en av spännskruvarna (vantskruv) som hade gått isär, gängorna var helt utslitna. Så det var bara att köpa nytt hos Hjertmans. Inger i riggverkstaden mätte upp rätt längd utifrån de gamla och jag köpte också fastsättningsändar och spännskruvar. Att få fast tåget i fastsättningsändarna var inte helt enkelt, och jag skulle nog rekommendera andra att be riggverkstaden om hjälp med detta. Sedan är det viktigt att tänka på att den typ av plastlina till mantåg töjer sig , så det behöver sträckas rejält. Jag satte di några schacklar i ena ändan som jag kunde plocka bort allteftersom.
För några år sedan förenklade jag teckningsarbetet. Jag köpte plaströr, sådana som drar elsladdar i. Monterade ner mantåget, satte ändarna på rören i mantågsstöttornas fästen. Snabbt och enkelt hade jag fina fyra bågar över den längsgående plankan. Detta höll mycket bra att lägga presenningen på. Jag var lite orolig för att plasten i rören skulle bli sköra och spricka under vintern.
Tvätta. Gör du grundjobbet ordentligt under hösten slipper du många timmars slit på våren. Se till att du direkt efter lyftet får bort all beväxning, avlägsna smutsen från gelcoaten och – om du är riktigt ambitiös – bottenmåla och polera upp båten så att den står redo till våren.
Städa. Många glömmer bort att städa båten och det gör att du kan få både ohyra och mögel i trädetaljer och textilier. Ta för vana att dammsuga ordentligt och glöm inte bort skåp och garderober. Torka sedan allting med en fuktig trasa och var extra noggrann med till exempel spis och kylskåp, där det kan finnas matrester.
Genomföringar. Det kan låta som en självklarhet men många struntar faktiskt i skicket på genomföringarna och det kan leda till både allvarliga olyckor och stora kostnader. Många försäkringsbolag kräver dessutom att man som båtägare byter genomföringarna minst vart tionde år. Ibland måste bytena ske långt tidigare.
Batterier. Att stänga av all elektrisk utrustning räcker inte, eftersom det alltid finns »eltjuvar« ombord. För att vara på den säkra sidan kopplar du bort polerna från batterierna. Att förvara batterierna ombord över vintern är inga problem men det förutsätter att du underhållsladdar batterierna ett par gånger. Att köra slut på batterierna kan bli kostsamt.
Smörj. Följ användarhandboken och smörj upp det som föreskrivs för en trygg vinterförvaring. Under vintern är det lätt att det blir korrosion och det medför att rörliga delar kan börja kärva och det i sin tur leder till onödigt slitage och driftsproblem.
Kylsystemet. Det är av största vikt att du grundligt tömmer och rengör sjövattensystemet. Annars är risken att få frostsprängningar stor och dessutom ökar risken för korrosion. I ett färskvattensystem är det viktigt att kontrollera glykolhalten så att du inte riskerar obehagliga överraskningar till våren.
Elektronik. Kontrollera kontakter och gör dessa rena. Då minskar du risken för påverkan. Försök i möjligaste mån att också ta med hem så mycket elektronik från båten som möjligt. Det kan handla om plottrar, datorer och annan känslig elektronisk utrustning. Det ökar livslängden och minskar stöldrisken.
Slangar. Ta för vana att kontrollera alla slangar och slangklämmor. Många slangar i fritidsbåtar innehåller mycket plast och med tiden blir dessa styva och sprickbildning uppstår. Alla slangklämmor och infästningar bör också kontrolleras och misstänkta läckage omedelbart åtgärdas.
Bränsle. Det vanligaste rådet man brukar få är att »tanka fullt inför vintern«. Tipset gäller fortfarande men det finns saker att vara uppmärksam på. Har du tankat diesel från en vanlig bensinmack ska du ta reda på om den innehåller RME-tillsatser (miljödiesel). Om den gör det är det klokt att tappa tanken på allt bränsle. Annars finns risken för beväxning och den kan sedan täppa igen filter och få motorn att gå sämre.
Torrbollar. Förvarar du inte båten inomhus eller inte har tillgång till vintervärme finns olika sätt att hålla båten torr. Det vanligaste är att man lägger in så kallade torrbollar. Dessa minskar risken för mögel och dålig lukt.
Konservera. I de flesta användarhandböcker finns utförlig beskrivning hur du ska gå tillväga när du ska lämna båten över vintern. Följ anvisningarna noggrant när du gör i ordning till exempel motorn och toaletten. Töm dessutom allt färskvatten ombord.
Dokumentera. Medan du gör i ordning båten är det en god idé att skriva ner allt som behöver köpas och/eller repareras. Under vintern kan du sedan utnyttja olika kampanjer och komplettera med det som behövs till våren. Det blir billigare och dessutom är uppstartskostnaden till våren inte lika stor.
Tvätta och smek den med lite paraffinolja.
Smörj vantskruvar och märk upp dem så att du vet vad som är upp eller ner.
Mer information om riggen finns på länkarna nedan.
Seldén publicerar en beskrivning på av och påmastning av olika typer av riggar. Den har utmärkta,och framför allt viktiga, råd om skötsel, trimning m m. De har även andra nyttiga installations och bruksanvisningar om utrustning till däck och rigg. Även om det i många fall handlar om större båtars mera komplicerade riggar
Konservera motorn enligt tillverkarens anvisningar (se instruktionsboken eller allmänna guider). Nedan följer några generella råd. Mycket nyttig information om diselmotorer och dess skötsel finns här på hemsidan:
Varmkör före upptagningen. Vid körning efter upptagningen måste annars kylvattentillföras sjövattenpumpens insug. Motorn får aldrig köras utan kylvatten. Impellern (pumphjulet) tål inte att gå torrt.
Pumpa oljan ur motorn med en oljetrågspump.
Byt oljefilter. Om det gamla filtret sitter fast kan du slå en skruvmejsel rätt igenom och vrida loss det. Var beredd att ta emot den olja som rinner ut. Rengör den yta som filtrets gummipackning ska täta mot och avlägsna alla rester av den gamla packningen. Stryk sen lite ny olja på gummipackningen och dra åt filtret tills gummipackningen sluter an mot tätytan. Dra därefter ett halvt varv till.
Fyll på ny motorolja om båten ska användas nästa säsong. Om inte ska konserveringsolja användas. Fyll på till dess nivån når det övre strecket på oljestickan. Starta sen motorn och låt den gå tomgång en stund. Kontrollera nivån och efterfyll vid behov.
Bensinmotor: Ta loss tändstiften och fyll på en skvätt olja i varje cylinder. Dra runt några varv.
På dieselmotorer ska bränslesilen rengöras och finfiltret bytas. Det vattenavskiljande bränslefilter ska nu ska tömmas. Kontrollera frostskyddet i färskvattensystemet, om sådant finns. Anslut en slang till sjövattenpumpens sugsida och kör igenom en 50% glykolblandning. Samla upp blandningen vid avgasutloppet och kör igenom den ett par gånger. Efter sista genomhörningen ska blandningen stå kvar i systemet.
Åtgärder efter upptagningen
Drev/växelhus eller backslag töms nu på olja. Fyll på ny växelhusolja av typ som instruktionsboken anger. Byt packningar innan pluggarna monteras tillbaka .Om den gamla oljan är grå, visar det att vatten trängt in i växelhuset. Kontakta då en fackman för att åtgärda felet.
Om motorn är saltvattenskyld ska systemet spolas med färskvatten. Tappa sev kylvattnet och kör in 50% glykolblandning.
Ladda batterierna och smörj in polerna. Därefter kan de förvaras i båten eftersom batterier tål frost när de är fulladdade. Tänk dock på stöldrisken.
Montera av propellern och smörj in propelleraxeln med fett. Ur stöldskyddssynpunkt bör också drevet tas bort och förvaras i separat, låst utrymme över vintern.
Spraya med rostskyddsolja på motorns metalldelar och med fuktdrivande olja (typ CRC 5-56) på alla elanslutningar.
Batteri
Startbatteri kan förvaras i båten över vintern under förutsättning att det är fulladdat, kabelskorna är bortkopplade och batteriet är ordentligt rengjort med insmorda poler. Bäst är att ladda med en modern elektronisk laddare som känner av laddningsgraden och övergår till underhållsladdningsgraden och övergå till underhållsladdning när batteriet är fulladdat; ex CTEX.
Direkt efter upptagning – rengör botten när den fortfarande är våt. Torkar beväxningen in är den betydligt svårare att få bort.
Tvätta av hela båten med vaxschampo (finns som svamp). Var extra noga med regn-/sotränder och vattenlinje.
Kontrollera stöttor/vagga och byt ut de som är skadade eller angripna. Se därefter till att båten ställs i våg och att den står stadigt.
Täck båten och var noga med följande:
Att inte fästa täckställning i stöttor.
Att bygga ställningen så låg som möjligt
Att ha ett bra fall på täckningen så regn och eventuell snö rinner av.
Töm och länsa båten. Rengör och torka av båten invändigt samt öppna upp skåp och luckor. (Smuts, skräp och fukt ger upphov till mögel särskilt under milda vintrar.)
Det går också att enkelt förebygga stölder genom att ta hem eller låsa in allt som är stöldbegärligt i båten
Det kan också vara värt att besöka båten ett par gånger under vintern trots att den ligger på land. Vind, snö och regn som kan ställa till problem och upptäcker du dessa i tid är de oftast enkla att lösa.
Här på hemsidan finns lite idéer och tips på uppställning och täckning från medlemmarna:
Den nya luckan hindrar inte fockfall då den är helt slät utan utskjutande delar. Fördelen är också att den kan lämnas lite öppen under gång eller om man övernattar i förpiken och att den kan lämnas öppen utan att någon kan ta sig in i båten.Vikten på den renoverade luckan är ca 2 kg mer och fungerar väl även i helt i öppet läge vid stuvning eller passage.
