Kategorier
Seglingsträffar

Bassholmen 2001

Lysekilsflottiljens seglingsträff juli 2001

Lördagen den 21/7 samlades vi från Lysekilsflottiljen till seglingsträff på Bassholmen. Vädret var fint men det var åska i luften. Vattnet var riktigt  medelhavsgrönt, men det berodde på algblomning upplyste någon. Hursomhelst: Kanonväder. Många av Lysekilsmedlemmarna mötte upp. Även eventuella blivande medlemmar kom och besökte. När det slutat droppa in båtar släpade vi med oss vår medhavda mat i land och avnjöt den i gassande sol.

Ett akut tillbud inträffade då Ove E. hade glömt att ta med sej både socker och mjölk till kaffet. Situationen kunde dock räddas av Ingela och Claes. Mätta och goa guidades vi proffsigt runt Bassholmen av Ingvar H. Han visste att berätta många intressanta detaljer från tiden då Bassholmens varv var i full drift. Visste ni t ex att man hade en ångdriven slip? En ångcylinder drog slipvagnen via kätting ca 2 meter på ett kolvslag. Därefter krokade man fast kättingen och tog nytt tag. Ångpannan användes annars huvudsakligen för att fylla basningslådorna med ånga. Både den gamla ångpannan och bassningslådorna fanns kvar. För vattenförsörjningen av ångpannan fanns  en vacker damm anlagd.

Vi passade givetvis på att besöka båtmuséet, fast vi fick vänta till klockan 15 då det öppnade. Här kunde beskådas allmogebåtar av olika snitt, tändkulemotorer, gamla fiskeredskap och klädesplagg, varvets gamla maskinella utrustning mm. Det gavs även tillfälle att bese varandras flytetyg, tyvärr kanske för lite av den varan, vi får bättra oss till seglingsträffen 2002. En av klubbens få kvinnliga skeppare var vi särkilt glada att få välkomna till träffen. Det var Marianne från Fiskebäckskil som kom till träffen med sin välrekonditionerade MS -73 och med två duktiga gastar ombord. Marianne var noggrann med att allt skulle vara ”ship shape” och lade genast märke till detaljer på andra båtar som verkade bra.

Mot kvällningen droppade dom flesta av för att sova hemma i mjuka bekväma sängar och kvar blev bara sjömän av det hårda virket; Olle m familj, Marianne och gastarna samt Claes med fru. På morgonen var det vindstilla och ett tätt strilande regn föll som vid middagstid gick över i först mulet väder och sedan ganska klart och blåsigt.

Nu var det dax att lägga av och åka hem.

Bilder från träffen på Bassholmen

Tolv båtar besökte allt som allt bryggträffen, som mest var elva båtar samtidigt förtöjda sida vid sida.

Peken och rullfockar av olika sort och fason.

På Ingvars båt fanns många smarta problemlösningar; bl a bomkapell med öppningen uppåt och en ” Lazy Jacks” -liknande konstruktion.

En del av oss satt i solen och åt.

Stileben.

Kategorier
Träffreportage

Akita 2000

Teknikmöte hos Akita oktober 2000

En dynastart är en kombinerad startmotor och generator som styrs av en kombination av startrelä och laddningsregulator. Den genererar likspänning och är ganska så känslig för hur mycket effekt man tar ut ur den.

En rekommendation är att ha ett 60 Ah batteri inkopplat, inte med högre kapacitet för då överbelastar man generatorn och den bränner. Man bör av samma anledning inte ha två batterier inkopplade samtidigt..

Behöver du mycket ström så kan man montera in en växelströmsgenerator på motorn men den bör ha en brytare så att den inte börjar ladda förrän motorn har startat, annars så överlastar man dynastarten och motorn startar inte.

Erfarenheter

Ett vanligt fel är utslitna kolborstar, ganska enkla att byta. De är fyra till antalet och generatorn måste demonteras för att komma åt de undre. Var försiktig med anslutningarna vid demonteringen och montereringen så att de snurrar med när man lossar kabeln.

Ett annat vanligt fel är i relät, där finns en säkringstråd inlödd och denna går av ibland och måste bytas, man kan löda ut två  kablar och sätta dit en hängsäkring så fungerar det.

Ett tredje vanligt fel är att dynastarten blir överhettad och gett upp, detta är tyvärr slutet för den. Men hav förtröstan. Akita har nya! Italienska med relä till mycket lägre pris än Bosch orginal.

Dynastarten är inte förtjust i saltvattnen eller fukt i saltvatten eller fukt i allmänhet. Detta drabbar öppna motorbåtar mest. Dynastarten rostar och lagren oxiderar ihop. Om du mot förmodan skulle få saltvatten på dynastarten , låt Akita renovera den åt dig.

Marieholm 20 eskadern tackar Akita för att vi fick komma och hälsa på.

Kategorier
Träffreportage

Bryggmöte i Kovikshamn juni 2000

Onsdagen den 8 juni samlades vi i Kovikshamn för bryggmöte. Vädret var soligt men blåsigt och ingen värme. Först skulle vi gå husesyn i båtarna, bli fotograferade och sedan bjöds vi på korv och en lättöl.

KG:s båt fångade allas intresse. Bland många kluriga uppfinningar kan nämnas: Bommen har en ”rullgardinsfjäder” som rullar upp storen när man släpper på fallet. Stången i bommen som gör dirken överflödig. – Vindmätare.

Vidare extra hyllor här och där. – Ankarlinan som rullas upp på trumman. Beslaget som sitter på akterdäck och är fäst i ankarlinan. Ny dieseltank med 30 liters volym, och allt är i ett perfekt skick.

Steve visade upp sin vackert röda MS-20 ”Röde Orm”. Bland intressant extra utrustning märks peke, gasolkök, förenklat elsystem, mm.

Steves båt är en av de tidigaste byggena, segelnummer 28 och med MD1A.

Sedan en sväng ner i Stigs mycket välskötta MS-20. En modern kullaggrad kylvatten pump väntade på att bli monterad. Sedan ägnade vi oss åt trakteringen.

 

 

Kategorier
Seglingsträffar

Åstol 1999

Åstol 1999

Kategorier
Seglingsträffar

Klädesholmen1999

Eskadersegling till Klädesholmen 1999

Kategorier
Seglingsträffar

Krossholmen 1999

Eskadersegling till Krossholmen

Kategorier
Seglingsträffar

Rönnäng 1999

Eskadersegling till Rönnäng 1999

 

 

Kategorier
Däck och brunn Ideer & teknik

Bygg en kompakt rorkult till S20

Form möter funktion
Form möter funktion

Med den nyinköpta båten – S20 – följde en förkortad originalrorkult med förlängningshandtag. Arrangemanget fungerade väl, men att kunna släppa rodret för en kort stund vore tilltalande. Gummilina med mittögla och ändkrokar som fästes i akterpulpit blev första steg mot målet att kunna släppa rodret för en kort stund med bibehållen kurs. Det fungerade inte till belåtenhet. Vad göra? Inspiration söktes på Internet och efter idogt letande började det klarna.

Notera den fiffiga infällningen av roderlåset
Notera den fiffiga infällningen av roderlåset

Ett roderlås från Aronowitsch Lyth inköptes i en närbelägen båttillbehörsaffär. Skruvhål i den gamla rorkulten visade att där hade det suttit ett dylikt roderlås tidigare, monterat på undersidan. Detta förklarade också beslagen på sittbrunnssargens akterkant. Nå, hur ville jag nu ha det? Här var det hemslöjd som gällde. De två första exemplaren blev ”robusta doningar” med den päronformade friktionsbromsen inbyggd, detta för att ge den ett visst skydd mot yttre åverkan. De fungerade väl, men var ingen fröjd för ögat, all- deles för bastanta. Det tredje exemplaret -det nuvarande- gjordes av kvistfri furu som limmats ihop. Mått togs från ritningen på Eskaderns hemsida.

Den päronformade friktionsbromsen fälldes in i rorkultens främre raka del, liksom en linlöpare, tillverkad av ek. Delen som monteras mellan de rostfria roderbeslagen utformades på så sätt att rorkulten inte tar i sittbrunnssargen. Ytbehandlingen består av sex lager fernissa. Denna rorkult har användas säsongen 2011. Rorkultsförlängaren av 10mm aluminiumrör fästes till rorkulten via en vinkellänk (Biltema art.nr. 87-246) som gängas i en i rorkulten ilimmad blindnitsmuttter Avståndet från lodlinjen genom fästhålet, till ”stoppklacken” anpassas på så vis att rorkultens undersida går väl fri från sittbrunnssargen. Fortsättning kanske följer….

Hälsningar från Bengt A / medlem nr. 14

Kategorier
Däck och brunn Ideer & teknik

Om mantågsstöttor

Man ser många M-20 med mantågsstöttor som placerats enligt instruktionsboken. Det är nog bra men har man för- och akterpulpit monteras stöttorna enligt följande: Midskepps-stöttan placeras så den precis INTE skymmer sidolanternan, dvs lite bakom lanternan. De andra stöttorna monteras mitt emellan mittre stöttan och pulpits. Mantågsstöttornas fötter (6 st) består av fyra raka och två vinklade. De två vinklade placeras akterut och så vända att stöttan pekar från båten. Eller snarare pekar stöttan då rakt upp.

Kategorier
Däck och brunn Ideer & teknik

Peke

Peken gör det lättare att gå ombord och iland. Har man dessutom rullfock blir det ju extra trångt i nosen. På peket kan man även fästa en ankarrulle för att underlätta då man ligger på svaj. Vill man leka skuta kan man alltid sätta en klyvare och en jagare (eller varför inte en genacker)