Tekniska mötet i Hasses sjöbod 23 oktober 2003

Egentligen vet man inte vad det är som gör att Marieholm 20-ägarna är så ivriga att veta mera – inte kan det väl vara tid och datum – ty trots att kallelsen innehållit uppgifter av kontroversiellt slag såsom dag, datum och tid – så kom dom ändå.

Det var medlemmar från Lysekil, från Marstrand från norra Halland och från Göteborg – alla kom de för att söka upp Lundbyhamnen och kajen där ”Ingo” ligger, ledda av marschaller och plakat. Som vanligt var det fullt av folk minst 25 personer, som trängdes bland linor, schacklar, rep och bottenfärger.

Kvällen började med att styrelsen informerade om senaste nytt, tog upp anmälningar till almanackan 2004, visade upp en halvmodell, som sänts som varuprov från Härnösand och Christer Westman, delade ut de nya vykorten som Claes och Leif fixat med hjälp av sitt företag, Carlaförlaget, i Lysekil.

 

.

Därefter blev det yrkesmässig demonstration av fallrepsknopar, vajersplits mm i ”Lennarts hörna” hos Hasses. Lennart själv var i toppform och visade hur man tar sig igenom de klurigaste vajrar med spik, så att man kan splejsa ihop vajer med halända. Ett sådant yrkesskickligt hopkommet storfall rör sig om en sex-sjuhundra kronor och då, garanterade Lennart, håller det för alla påfrestningar under lång tid.

Stumma av beundran samlades vi sedan runt avdelningen båtbottenfärger, där Per, som äger Hasses sjöbod, berättade om nya och gamla bottenfärger. Här hade många erfarenheter att delge varandra och sedan alla sagt sitt i ärendet blev det kaffe med bullar, som Björn och Steve hade ordnat med och Lars N antecknade alla, som ville förbeställa almanackan 2004. Claes tog in ”tävlingsbilder” och sade sig vara nöjd med mångfalden vad gällde motiv och uppfinningsrikedom.

Kvällen avslutades med att alla, som behövde någonting till sin båt lättade på plånboken och gjorde fördelaktiga inköp i butiken eftersom det var rea på allting.

Några gjorde inköp, trots att de inte behövde något av bara farten t ex ordföranden, som köpte skotskena mm till sin nyuppfunna skotbänk.

Så vandrade vi ut i förvinternatten – det var köldrekord i Göteborg den här dagen men vi tänkte på en kommande vår och sommar.

Det som gladde styrelsen mest av allt var att några , som frågat efter nästa möte och fått svaret – nästa möte är årsmötet i april – skakade på huvudet fällde upp rockkragen och muttrade – ”Det är alldeles för långt mellan mötena”-

Men så är det – man skall bara träffas när det är som roligast.

 

Teknikmöte hos Nils Malmgren-Båtepoxi oktober 2001

Den 16 oktober togs vi proffsigt emot av Gunnar och Johnny på Nils Malmgren-Båtepoxi för att få lite till livs om hur man dels förebygger/åtgärdar plastpest och om hur epoxi används till reparationer. 25 medlemmar mötte upp i höstmörkret.

 

Johnny inledde med att redogöra för olikheterna mellan dels polyesterplast kontra epoxi och dels skillnaderna mellan olika typer av glasfiberväv. Viktigt är hur de enskilda glasfibertrådarna är kemiskt behandlade för att ”vätas” bra av epoxi/polyesterplast.
En båt byggd i handupplagd glasfiberarmerad polyesterplast suger i sej mellan 5-10 viktprocent vatten under en säsong. Denna mängd vatten i laminatet försvagar det så mycket att bara 50% av dess ursprungliga hållfasthet finns kvar. Bara detta är en god anledning till epoxibehandling av skrovets våta yta. Epoxy suger bara till sej 0,5%.

Varför drabbas då vissa båtar av plastpest? Inget säkert svar finns men följande kan spela in; blandningsnoggrannheten på polyestern, glasfibermattans bindemedel och vätmedel, temperatur vid uthärdning, fuktighet vid bygget mm.
Underarbetet före epoxibehandling utförs på lite olika sätt beroende på om skrovet har plastpest eller bara ges en förebyggande behandling.  Ska skrovet bara ges en förebyggande behandling skrapas bottenfärgen bort med en lämplig skrapa och sedan kan man slipa med en oscillerande maskin för att få en jämn men ändå lite rå yta för bästa fäste av epoxin. Har man bara få plastpestblåsor kan man peta hål på dessa för hand. Kom i håg att alltid skölja rikligt med färskvatten.

Skrov som är svårt angripna kan blästras. En effektiv metod är ett kraftfullt högtryckstvätt-aggregat som utrustats för våt-blästring. Vanlig blästersand är bra att blästra med. Blästringen slår hål på blåsorna och ger en mycket rå yta. Spackling blir säkert aktuellt.

Man behöver inte epoxybehandla hela undervattenskroppen på en gång. Det går att ta en bit i taget. T ex SB år ett och BB år två.

Viktigt är att skrovet har torkat ut ordentligt innan behandling. Man mäter med en fuktmätare som är speciellt tillverkad för detta båt-ändamål. När värdet stabiliserats avgår ej mer fukt ur skrovet, klart för behandling. Det är viktigt att skrovet kan ”andas” även på insidan, bort med madrasser och bråte och öppna alla luckor.
Ett schema för plastpest-behandling kan alltså kortfattat se ut ungefär så här:

1. Tidigare upptagning på sensommaren. 2. Avlägsning av all bottenfärg in till gelkoten och bedömning av antalet blåsor. 3. Peta hål på alla blåsor och skölj noga. 4. Se till att skrovet kan andas även på insidan. 5. Vanliga åtgärder inför vintern men ingen presenning mot skrovet. 6. Mät fukten i skrovet med jämna mellanrum och anteckna. 7. Besök NM-Båtepoxi och handla upp det som behövs. 8. Följ NM-Båtepoxis instruktioner och behandla skrovet. 9. Bottenmåla. 10. Sjösättning.

För den som vill sätta sig in i ämnet rekommenderas varmt boken Plastbåtsvård – Underhåll och renovering av glasfiberskrov av Björn Peter Behrens, utgiven på Nautiska Förlaget.

Det är vidare viktigt att i ord och bild dokumentera sin epoxibehandling. En korrekt utförd behandling ger ett högre andrahandsvärde på båten och epoxibehandlingen syns ju inte under bottenfärgen.

Att använda epoxi till reparationer av t ex skrovet är en självklarhet anser man. Polyesterplast har inte de vidhäftande egenskaper som krävs vid en reparation. I övrigt liknar arbetssättet med epoxi det man brukar vid polyester. Epoxin har dock den trevliga egenskapen att inte tvärt bli oanvändbar i blandningskärlet. Verktygen rengörs även vid epoxiarbete i aceton.

Tänk på att alltid rengöra med acteton innan påläggning av epoxi. Epoxi kan nämligen inte lösa fett, inte ens ett fingeravtryck!

Vi tackar Johnny och Gunnar för en mycket givande och informativ kväll

Länk till Nils Malmgren AB På deras hemsida finns även intressanta epoxirelaterade länkar.

 

 

Bryggmöte i Tumlehed 10 juni 2003

En gråmulen tisdag samlades vi i båthamnen i Tumlehed till försommarens båtmöte. Det är alltid spännande att få se andras Marieholmare och alltid lika trevligt att träffa medlemar i förskingringen. Förväntningarna infriades; många trevliga ”gubbar” mötte upp och dessutom kunde vi beskåda en MS-20 i ett enastående fint skick. Allt renoverat/byggt av ägaren Lars Iggström. Inredningen har underkastats en totalrenovering där så mycket bytts ut och nykonstruerats att man nästan kan tala om en helt ny inredning .För att se bilder kan ni klicka HÄR.

Vi besåg även värdens (Björn H) MS-20 med MD6B. Båtens förreägare köpte den utan inombordare och monterade in den tvåcylindriga dieseln själv. Björn hade intressanta och fiffiga idéer som nämns på annat ställe på hemsidan. När vi skådat färdigt båtarna bjöds vi på korv med bröd och läsk och sedan kaffe med kaka. Det var lite kallt i blåsten och en och annan ångrade nog den lätta klädseln.

Ulf T från Ljungsbro informerade om viktigheten i ett klanderfritt elsystem avseende laddning av t ex dubbla batterier. Informationen var huvudsakligen riktad till dem med motorer som utrustats med växelströmsgeneratorer. Ulf hade även kopierat upp intressant information om moderna batteriladdare, Skyllermarks laddnings-system/kablar samt förslag på elsystem. Den intresserade kan även besöka Firma Skyllermarks Pressar AB.

Klockan gick allt för fort även detta båtmöte och det var dax att bryta upp. Vi tackar för ett trevligt båtmöte 2003.

 

Onsdagen 5 juni samlades vi i Lysekil för bryggmöte. Vädret var perfekt, soligt och
hur varmt som helst. 24 personer mötte upp och bjöds först båtsyn och sedan färska
räkor med tillbehör. Leif och Claes från Lysekil visade upp sina båtar. Leifs motorbyte
visades stort intresse. Han bytte redan 1983 från MD1A till Yanmar 2GM.

De flesta av besökarna tog tillfället i akt att syna båtarna noga.

Vid 21.30-tiden stävade vi så hemåt igen från en bryggträff som vi tack vare det fina vädret och den gemytliga stämningen, sent skall glömma.

Bryggmötet i Kullavik våren 2001

När alla kommit traskade vi ut på bryggorna för att göra studiebesök ombord på välskötta båtar. Görans gröna AC-20 var välskött och fin, en hel del praktisk extrautrustning fanns monterad.

Nerdragna fall, rullfock och peke.

Sedan bar det ner i Hasses fina MS-20, mycket att titta på även här. Lazy Jacks, peke mm.

På bryggorna fanns även många andra M-20 att titta på. Ägarna är utsatta för idoga värvningsförsök.

När vi studerat båtarna kördes vi med taxibåt till lokala båtklubbens klubbstuga. Räkor, smör, bröd och pilsner dukades fram och sedan diskuterades allt från grundstötningar till propellrar.

Aptiten var det inget fel på, snart var räkorna slut.

Utrustningsmöte på Proctor

En kulen oktoberkväll samlades vi i Henån på Proctor Mast & Rigg där Nisse med fru tog emot oss på ett vänligt och proffsigt sätt. Vår ordförande hälsade oss alla välkomna och sedan tog Nisse över.

Master och rigg är en hel vetenskap, Nisse gjorde sitt bästa för att reda ut begreppen. Vi fick en ordentlig instruktion i skötsel av mast och rigg.

Några saker som vi fick lära oss var: På en talurit-pressning som är riktigt utförd ska retur-vajern sticka upp lika många mm som vajerns diameter. Livslängd på stående riggen beräknas till 10-15 år. Rostfria ögle-ändstycken är att föredra framför talurit-pressningar. Fock- och storfall av vajer/lina kan med fördel bytas till enbart lina av Dyneema-typ, 6mm:s räcker. Mellan mastens aluminium och rostfria beslag läggs zinkkromat-pasta som motverkar korrosion. Var man får borra i masten för att den inte ska försvagas för mycket mm.

I halvtid bjöds på ostfrallor med gott kaffe, sedan körde Nisse på ett tag till. Han gick bl a igenom olika typer av linor till skot och fall. Alternativ till dirk / kick. Läs mer i M-20:an nr 7.