Att snabbt ha tillgång till en lång båtshake kan vara praktiskt i situationer som när man har tappat en pryl i vattnet, skall bära ifrån eller dra sig intill brygga eller klippa, få loss tamp som sitter i propellern eller att bära ifrån vid grundstötning. Men då krävs att båtshaken är lättillgänglig samtidigt som den behöver vara ur vägen i vanliga fall.
Så här har jag gjort:
Jag har en nästan 2 meter lång båtshake som jag förvarar stående längs med toppvantet. Jag har fäst en rostfri schackel runt toppvantet. Jag sticker in spetsen på båtshaken där (se bild). Båtshaken står med roten nere på däck. Där har jag en liten tamp med krok som jag fäster runt staget (vantskruvsskyddet) och säkrar med en krok. På så sätt är det väldigt lätt att få fram båtshaken och den är ur vägen när den inte används.
Lars Pamp la ner ett stort arbete på PAMPITA förra året. Bland annat bytte han roderbultar. Han har renskrapat botten och epoxibehandlat botten, bytt trasiga roderbultar då flera stycken var av. Köpte nya av Göran Helmer i Strömstad.
Janne Fredriksson berättar här hur han tänkte och gjorde när han byte luckan på fördäcket på Marieholm sin S-20
Jag har en S-20 Det som jag har upplevt som ett problem är inomhusklimat i ruffen. Ventilen är för liten, luckan i fören för stor
och går inte att ha öppen under seglingsfärd eller om man övernattar i båten och det är väldigt mörkt i förpiken .
Min första tanke var att göra en helt ny lucka med skyligt i. Luckan var sliten och kantstött efter alla grejer som har legat för att få till
en vetilationsspringa. Till slut hittade jag mindre öppningsbar däckslucka med rökfärgat glas, Bomar 35X 20cm, som skulle passa att
montera på den befintliga luckan. Befintlig lucka är svagt välvd så längdmåttet får inte bli för långt för monteringens skull.
Jag valde att renovera luckan, slipade ner ytan lagade alla skadade kanter med glasfiberspackel, sågade upp hålför den nya luckan och målade
om med 2-komponent topcoat som jag beställde från BHP via Watskibutik (går även att få som spackel genom att tillföra talk) Färgen beställde jag utifrån koden som finns för båten, i mitt fall Jotun 335, den är helt lik den befintliga färg som min 35-åriga båt har. Insidan med
toplack. Luckan är sandwich konstruerad troligen för att begränsa vikten.Innan jag monterade den nya luckan kletade jag på med sikaflex i
sågytan under ramen och skruvhål. Luckan monterades med genomgående skruv och mutter.
Den nya luckan hindrar inte fockfall då den är helt slät utan utskjutande delar. Fördelen är också att den kan lämnas lite öppen under gång eller om man övernattar i förpiken och att den kan lämnas öppen utan att någon kan ta sig in i båten.Vikten på den renoverade luckan är ca 2 kg mer och fungerar väl även i helt i öppet läge vid stuvning eller passage.
Det finns ju ganska många dieselmotorer som passar Marieholm 20 båtarna. Det enda man vet säkert är, att våra originalmotorer inte lever ett evigt liv och att en dag tar tålamodet slut – kanske i samma stund, som reservdelslagret är uttömt. Så var det med min MD1A från 1972
På båtmässan i Göteborg 2012 presenterades en kinatillverkad diesel av märket Rrun diesel.
Den var blå och kostade 33 900 kronor vilket är ca 16 000 kronor billigare än lågt prissatta konkurrenter som Nanni, Vetus, m fl. Det är en tvåcylindrig motor med elstart, fabriksmonterad sötvattenskylning monterad på motorn, 12 V generator på 600 W, instrumentpanel med varvräknare/timräknare, varningslampor samt nyckelstart. Motorn ger 10 hkr vid 3 000 varv/min. Man startar och stänger av motorn med nyckel – precis som på en bil. Insprutningen sker direkt i cylindern. Bränslseförbrukningen är 2 liter i timman vid full fart (5,5 knop)
Jag köpte den av Ubitrade Marin, Högåsa västra 6A, 423 63 Torslanda, och gjorde upp med Björn Olsson om ett pris inklusive montering, nya reglage, ny propeller anpassning av propelleraxel mm. Vi hamnade runt 55 000 kronor för hela paketet inklusive garantier etc. Generalagenten är Polar produkter i Österbacken, 835 93 Alsen, som länge handlat med Rrun motorer till arbetsredskap typ grävare etc. Rrun marine diesel engine är en sådan motor modiefierad för marint bruk. Björn Olsson har varit aktiv i detta och han är nöjd med resultatet. Motorn heter Rrun TD210 Diesel
Så här gick motorbytet till:
Björn mätte upp motorutrymmet och konstaterade att motorn fick plats i min MS 20 ”Röde Orm”. Motorn har måtten 654x450x556 mm. Den gamla MD1A-motorn monterades ur och fann en ny ägare. Motorbädden justerades lite i höjd och i sidled med hjälp av praktiska vinkeljärn. Nya motorkuddar gjorde att motorn landade mjukt och den gamla propelleraxeln visade sig duga utmärkt sedan 15 mm kapats. Ny propeller monterades då denna motor har ett backslag som roterar åt andra hållet jämfört med originalmotorn. Den gamla tanken fungerade och det var bara att koppla på bränslet.
Nu har motorn varit igång 80 timmar under sommaren 2012. Allt har fungerat perfekt. Den tvåcylindriga motorn går stadigt och skakningarna i skrovet finns inte mer. Akterspegeln är helt ren – inte en sotfläck. Det har inte varit någon som helst diskussion då smärre inkörningsproblem uppstått. Instrumentpanelen fick lite för mycket vatten på sig eftersom båten ligger med aktern mot vind- och regnriktningen – det blev kondens bakom glaset – panelen byttes helt utan diskussion.
Rrun marine och mer att veta:
Rrun marine diesel har en hemsida där allt står om återförsäljare mm. Motorn väger 102 kg. Maxvinkel vid montering 20 grader. Slagvolym 0,553 liter. Kompression 22:1. Elsystem 12V-600W generator. Mekaniskt backslag. Indirekt kylning med, på motorn monterad, värmeväxlare. Inga offeranoder. Motorn är blå (Internationals färg).
Byt slangar till självlänsen snarast! Den slang man skall byta till heter Helistel och är en genomskinlig slang armerad med en stålspiral. (se bild nedan) Dimensionen är 25mm invändigt och 35mm utvändigt. Längd ca 30cm per läns på MS-20. AC och S kan behöva längre slangar.Varför inte passa på att smörja upp avstängningskranarna när Du ändå är igång.
Om slangarna ser ut så här byt dem snarast.
Passande slang
Några medlemmar har diskuterat möjligheten att fjärrmanövrera avstängningsventilerna till självlänsarna. Vare sig man byter till kulventiler eller behåller original skjutventiler kan ung samma idéer användas. Man kan tänka sig att ta loss vredet på skjutventilen, med hjälp av en passande gummislang och några slangklämmor förlänga axeln med en rostfri stång vars ände kan utföras så man där kan återmontera vredet. En kulventil skulle kunna utrustas med handtag som sticker ut åt båda håll. Detta förses med ett starkt snöre i ändarna och öppning och stängning kan utföras genom att dra i rätt ände av snöret. Det är ett känt faktum bland rörmontörer att kulventiler behöver ”gymnastiseras” för att fungera när de verkligen behöver fungera. På IF, som har liknande arrangemang som våra båtar, är ventilerna fjärrmanövrerade som standard. En mässingstång är kopplad till ventilen med hjälp av ett rör. Röret är fäst i ventilen och stången genom metoden ”hål och pinne”. Vredet är fastsatt i stången på samma sätt som det satt i ventilen.
Under seglingen kors och tvärs i Bohuslän visade Hans Torring sitt kylfack med kompressor, isolering och kylenhet. Det fungerade bra och ölen var kall.
Inte för att jag behöver kylskåp på för de dagar jag är ute utöver eskaderseglingarna, så funderade jag i Hans banor.
Gav upp tanken på nykonstruerat kylfack men insåg att kylbox/låda av enklare typ nog kunde räcka.
Sådana finns på Biltema, Mekonomen och Sea &Sea för mellan 450-700 kronor. De är användbara via cigarettuttag eller 220 volt landström. Ger ingen iskyla men garanterar 15-20 grader under utetemperaturen. DVS är det 25 i luften så kan de kyla ner till 10 grader +(Kylskåp håller ju ca 6 grader.
Problemet är ju batteriströmmen om man bara har ett batteri. Fungerar ju bra då motorn går men kan bara lurigt då man seglar. Jag har mätt upp att de drar ca 2,8 amp.
Trots detta väljer jag boxen men har gjort om strömenheten så att man kan stänga av det ena cigarettuttaget under segling(Boxuttaget) medan det andra går för telefonladdning etc.
Det är därför det finns en brytare på panelen.
Blir det nu bra så är jag nöjd med det, annars har jag i alla fall rensat bland alla sladdar och säkringsdosor.
Det skapar kyla efter ca 30 minuters körning.
Samma lösning på kyla ombord men med vissa problem – varför?
Under de två senaste årens veckosegling har jag använt en kylbox, köpt från Sea-Sea för ca 500 kr, att i båten förvara livsmedel i. Det har
fungerat någorlunda genom att vi sökt natthamn med el anslutning då boxen kopplats in.
Däremot laddar inte båtens generator tillräckligt mycket när motorn är igång för att täcka både motor-och kylboxbehov.
Detta innebär att boxen som inte är tillräckligt isolerad från början läcker ut kyla kontinuerligt under dagen så att temperaturen vid inkoppling till det ”fasta” elnätet har legat mellan 15 -20 grader.
Aaah – ett elproblem sa Claes
Med en modern växelströmsgenerator kan man koppla in hur stora förbrukare som helst. Upp till strax under generatorns kapacitet. En dynastart kan vid marschvarv komma upp i en kapacitet av 10A. Men i regel ger dynastarten sällan den spänning som behövs för att effektivt ladda batteriet även om den kan driva en kylbox. Om dynastarten ger en max-spänning på 13,5 volt så blir batteriet inte annat än underhållsladdat eller snarare kanske; ej urladdat.
Ledamot & Redaktör Claes Andersson claes.andersson@telia.com
Har man dynastart så är det smart att komplettera med en solpanel samt att även hålla ned annan förbrukning så mycket som möjligt. Har man en kylbox som suger i sig 4-5A så toppladdar solpanelen batteriet på ett par dagar (beroende på kapacitet). Alternativt landström då och då.
Kylboxen kan anslutas till ett uttag som bara ger spänning då motorn är i drift. Kan kopplas över ”tändning”, med/utan strömbrytare, eller via ett relä som drar först när växelströmsgeneratorn laddar.
Kylbox med kompressor är en annan femma. Dom kostar som minst 10 av de billiga boxarna och drar mycket sparsamt med ström. Medelförbrukningen på en dylik box ligger på under 1A.
Hade jag idag haft en MS20 med en fin MD1B så hade jag utrustat den med en växelströmsgenerator och använt dynastarten enbart som startmotor. Men även haft en liten solpanel, ca 40 x 40 cm.
Största problemet med konverteringen är att tillverka fästet för generatorn. Det måste vara riktigt stabilt. Låter man remmen löpa utmed den platta ytan på svänghjulet så måste man ha en större remskiva på generatorn så att den ej övervarvar. Svänghjulet är ca 38 cm i diameter. Motorn toppar 2500 RPM. Generatorns maxvarv är ca 10000 RPM. Remskivan på generatorn behöver vara 10-12 cm i diameter.
Generatorn bör placeras rakt över svänghjulet som på den bifogade bilden.
Janne har trätt en cykelslang över kättingdelen på sin ankarlina. På så sätt rasslar den inte så mycket och framför allt så skaver inte kättingen sönder inne i båten..
Sekreterare Jan Fredriksson jan.p.fredriksson@telia.com
2011 råkade jag ut för en incident: Jag böjde mej över mantåget för att nå aktertampen som hängde på y-bommen. Pang! sa det och helt plötsligt låg jag med huvudet under vattnet – låg som en gungbräda över sargen med fötterna i luften. Fick upp huvudet ur vattnet men kunde inte komma ur mitt jämviktsläge – inte förrän gasten tog tag i mina fötter och drog upp mig. Vi fick båda ett gott skratt men också en tankeställare.
Det var inte tåget som hade gått av utan en av spännskruvarna (vantskruv) som hade gått isär, gängorna var helt utslitna. Så det var bara att köpa nytt hos Hjertmans. Inger i riggverkstaden mätte upp rätt längd utifrån de gamla och jag köpte också fastsättningsändar och spännskruvar. Att få fast tåget i fastsättningsändarna var inte helt enkelt, och jag skulle nog rekommendera andra att be riggverkstaden om hjälp med detta. Sedan är det viktigt att tänka på att den typ av plastlina till mantåg töjer sig , så det behöver sträckas rejält. Jag satte di några schacklar i ena ändan som jag kunde plocka bort allteftersom.
För några år sedan förenklade jag teckningsarbetet. Jag köpte plaströr, sådana som drar elsladdar i. Monterade ner mantåget, satte ändarna på rören i mantågsstöttornas fästen. Snabbt och enkelt hade jag fina fyra bågar över den längsgående plankan. Detta höll mycket bra att lägga presenningen på. Jag var lite orolig för att plasten i rören skulle bli sköra och spricka under vintern.
