Kategorier
Ideer & teknik Rigg & segel

Segel- och bomstopp

Om segel- och bom-stoppare

De första Marieholm 20 var utrustade med storsegel med replik och rullbom, masten på de tidigaste modellerna var från Proctor, seglets bomlik träddes in i bommens likränna och mastliket i mastens mastränna. Vid bärgning eller revning av storseglet rullades det upp på bommen varvid mastliket helt eller delvis matas ur mastrännan. Storseglet förvarades upprullat på bommen under bomkapell. Några medlemmars båtar har fortfarande kvar denna konstruktion.

Masterna från Proctor ersattes senare av master från Seldén som kom att ha två olika utseenden. Alla masttyper fungerar också med travare. Den tidigaste Seldén konstruktionen liknar Proctor. Masten har en smal mastränna (likränna) rännan blir bredare från bommens översta läge och ned till mastfoten.

Den senare mastkonstruktionen som kom under produktionsåret 1977 har smal mastränna längs hela masten, från masttopp till mastfot, förutom uttaget för segelinföraren där seglets travare förs in och kan låsas. Bommen går på båda konstruktionerna att flyttas mellan ett nedre läge som används vid segling och ett övre läge som kan används vid motorgång eller vid användande av sittbrunnen vid bryggan eller med kapell. Många låter dock bommen bli kvar i det nedre läget och nöjer sig med att enbart hissa upp bommens ytterände med dirken.

På den tidiga Seldénmasten måste travarna låsas med något som hindrar travarna att falla ur när seglet bärgas/revas, typ en rem eller en sailstopper i rännan. För att få bommen att bli kvar i översta läget finns oftast ett klämfäste integrerat i bominfästningen som låser bommens läge antingen med en vingmutter eller med ett handtag.

På konstruktionen med vingmutter som finns på den tidiga Seldénmasten släpper bommens låsning efter ett tag vid belastning då klämfästets låsyta som utgörs av en plast eller gummibit efter några år tappat sin spänst. Den enkla åtgärden är att skruva av vingmuttern och byta plastbiten under den bockade rostfria brickan med en bit uppklippt cykel- eller trädgårdsslang.

På den senare Seldénmasten finns ett handtag under bommen som låser bommen. Handtaget är excentriskt i fästet och fast i vagnen som bommen är fäst i och som löper inuti mastrännan. Om handtaget inte fungerar kan man pröva att byta rörfjärden som handtaget är fäst med men det är oftast inte där själva glappet blir utan i handtagets låsning mot masten. Själva hantaget och mastrännans ytterkant blir slitet med tiden.

Några förslag till renovering kan vara: Det enklaste, som kanske inte varar så länge, utan att lossa bomvagnen kan vara att lägga en tjock och kraftig tape längs mastrännans bägge ytterkanter för att få vagnens handtag att låsa bättre. Ett annat alternativ, borra två hål mot varandra i mastrännan och med en låssprint eller lång riggbult låsa bommen i önskat läge. Förslagsvis en lång 8 mm riggbult som fästes i masten med en lina när den inte används. Det kan vara svårt att demontera bominfästningen men det kan göras genom att popnitarna som segelinföraren är fastsatt med borras ut, lossa segelinföraren, frigör bomfästet genom öppningen där segelinföraren satt. Ta ur vagnen och sätt därefter först en sailstopper innan återmontering av vagnen och segelinföraren. Ett större projekt är att göra om vagnens låsmekanism genom att fästa en maskingängad skruv genom vagnen för att på utsidan fixa ett nytt klämfäste som kan likna sailstopper kordongmutter.

Nytt storsegel levereras oftast med travare i mastliket och med lösfotat bomlik d.v.s. enbart fäst på bommen vid halshornet invid mast och vid skothornet med en metalltravare. Det går att i efterhand montera travare på befintligt segel då mastrännorna på samtliga master passar både replik och travare. Om du har Proctor eller den tidiga Seldénmasten och har segel med travare och vill ha kvar dessa kvar i mastrännan när du bärgat/revat seglet behöver du någon typ av stopp för att travarna inte ska åka ur ur mastrännan. Lösningen är en sailstopper eller segelinförare. Både segelinföraren som skruvas fast med två skruvar i en rund metallkropp eller sailstopper som skruvas fast med en klämmutter i en rund plastkropp båda utan att göra åverkan av mastrännan och monteras mastrännan strax ovanför bommens översta läge. Som altenativ kan du även borra ett hål i ena kanten av mastrännan och låsa med ett schakel som travarstopp som Birger Wahlman har gjort.

 

Gardinskena

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kategorier
Träffreportage

Tekniska mötet hos Seldéns 2017

Mötet hos Seldéns var givande. Det är positivt att vi har ett sådant världsledande företag inom marin teknik i Göteborg. Vi fick veta om hur produktionen av master går till och om företaget som förutom master innefattar Furlex rullfocksbeslag, däcksbeslag mm. Vi fick råd och dåd om sköter sin mast med tillbehör (mer kommer på hemsidan och M20). Vi fick inte svar på alla våra frågor, men Seldéns hänvisade till sina återförsäljare vad det gäller äldre riggar, ett tips var också att fråga sin segelmakare.

 

Klicka på bilderna för fullformat

 

 

Kategorier
Ankring Förtöjning Träffreportage

Bryggmöte i Tumlehed den 30 maj 2017: Att angöra en brygga.

I det fina vädret fick närvarande medlemmar inte bara demonstration om hur angöra en brygga utan en hel del andra bra kunskaper:

Steve och Björns respektive MS20 har motorer av var sin generation. Steve bytte för några år sedan till en modern tvåcylindrig maskin medan Björn har en MD6B i sin.  Man demonstrerade de båda båtarnas olika egenskaper i och med att propellrarna åt  olika håll. Med Björns båt som har en vänstersvängande propeller är det mest praktiskt att lägga till med styrbordssidan mot bryggan och med Steves båt med babordssidan. Vid backning ”kastar” också de båda båtarna åt var sitt håll, Björns båt vill raka motsatsen.

Steve demonstrerade ”kajstuds” d.v.s man sätter man sätter fören mot bryggan och kör sakta framåt och gör det möjligt att komma ombord eller lämna.

Steve visade också lämpliga sätt att förtöja och Claes visade fördelarna med sitt nya ankare.

Sedan blev det eftersnack med varmkorv och fika.

Kategorier
Säkerhet

Bra att ha i båten vid fara.

Bra att ha i båten vid fara.

  1. Nödraket. De vanligaste förekommande nödraketer som idag finns på marknaden kan ses mer än 20 sjömils radie från uppskjutet och varar ca 30-60 sekunder under tiden de sjunker ned. Begränsningen är livslängden för raketen. Några alternativa lösningar för nödraketer finns inte i dagsläget.
  2. Handbloss varar i 60 sekunder och ger ca 15000 candela ljusstyrka och syns som längst ca 1,5 km vid vattenytan.

Nyheter som idag kan ersätta handbloss är ett handhållet anodljus med högeffektiva lysdioder som ersättning för pyrotekniska nödbloss. Typ ”Odeo Flare” som lyser i minst 6 timmar med litiumbatterier, att jämföra med 1 minut för pyrotekniska handbloss. Nödljuset har en synbarhet på minst 3 sjömil. Lagringstiden på de medföljande AA litiumbatterierna är minst 14 år. Anodljus av typ ”Odeo Flare” säljs av de flesta båttillbehörsaffärer.

  1. Kniv, gärna ny rostfri kniv inför varje säsong. För att skära av förtöjningstampar, tampar för fall och linor vid akut fara. Ha gärna kniven i fickan eller märk ut plats i sittbrunn där kniven alltid finns.
  2. Ficklampa för att signalera eller då elen har lagt av i båten. Ha gärna batterier i reserv.
  3. Brandsläckare av pulvertyp, gärna två, en i sittbrunn samt en i ruff. Vid motorbrand eller brand i pentry. Märk ut platserna där brandsläckare finns.
  4. Brandfilt för öppen eld som riskerar att sprida sig vid typ matlagning vid pentry eller grill.
  5. Tätningsutrustning. I form av trä eller plastpluggar. För att täta bordgenomföring som har gett vika.

Flytvästar och flytplagg.

Det kanske viktigaste för att klara av en incident till sjöss eller där du faller överbord är att ha ett bra flytplagg. Seglarvästen är jättebra när du är vid medvetande och inom räckhåll för andra. Om du vet med dig att du hela tiden kommer att vara vid medvetande räcker det med en seglarväst. Seglarvästen har fasta flytkroppar men saknar krage och grenband.

Om du seglar en bit utanför kusten är offshoreväst ett måste. Offshorevästen har bättre flytförmåga och har även ögla för säkerhetslina som kan kopplas på däck. Till skillnad från seglarvästen har offshorevästen även grenband. Vilket gör att du flyter högre med huvudet.

Räddningsvästen har även flytkrage vilket till skillnad från andra västar gör att om du inte är vid medvetande så kommer räddningsvästen lyfta huvudet ovanför vattenytan. Räddningsväst finns både med fast flytmaterial och med uppblåsbar flyttkropp.

Den uppblåsbara räddningsvästen är mycket bekväm och ska bäras utanpå all klädsel men det är också nödvändigt att regelbundet kontrollera västens uppblåsningsmekanism. De flesta tillverkare rekommenderar kontroll och översyn vart annat år, kostnaden för kontroll och översyn ligger på ca 250-300 kr. Det du själv kan göra är att kontrollera kolsyrepatronen är OK och att den är fastskruvad i sitt fäste.

Använder du en flytoverall är det bra att veta hur den uppför sig i vattnet. Pröva gärna din flytoverall vid sommarens bad invid badbryggan. Det finns en risk att om du dyker med huvudet före så kan innestängd luft i overallen samlas i byxbenen som kan försvåra att flyta upp med huvudet. Du kan enkelt motverka detta genom att komplettera flytoverallen med en uppblåsbar räddningsväst utanpå overallen.

Är du inte medlem i Sjöräddningssällskapet och vill ha mera information, besök i så fall deras hemsida www.sjoraddning.se/om-oss.

 

 

Kategorier
Signalmeddelande

Berätta om ert båtliv!

Marieholm 20 Eskadern är en aktiv förening. Med 214 medlemmar utgör vi 20% av alla de över 1100 producerade båtar av typen Marieholm 20 MS, S och AC och detta 30 år efter att den sista båten producerades. Som den aktiva förening vi är – nästan 30% av medlemmarna  är aktiva i våra mötes och seglingsverksamheter , tyvärr enbart på västkusten – vill vi att fler medlemmar också berättar om sitt båtliv och båtägande. Vi vill också ha in fler tips på tekniska lösningar på just din Marieholmare och gärna med reportage och kluriga lösningar och förbättringar på din båt.

Om Du inte själv vill formulera, kontakta i så fall adalvag@gmail.com eller Claes eller någon annan i styrelsen.

Kategorier
Navigation Säkerhet

Ny farled för fritidsbåtar i Göteborg inför sommaren 2017

För att höja säkerheten och underlätta för fritidsbåtarna att navigera utanför de stora farlederna dit handelssjöfarten är hänvisad har Sjöfartsverket i samarbete med Svenska Kryssarklubben och Göteborgs hamn tagit fram en helt ny farled. Den sträcker sig från älvmynningen och sydväst ut till Böttö och går parallellt med den större södra farleden. Fritidsbåtleden är nyligen sjömätt och har ett minsta djup på tre meter. Under våren kommer leden att märkas ut med nya sjösäkerhetsanordningar.

Erfarenheter fån medlemmarna?

 

Fyra tips för fritidsskeppare om att dela farled med tyngre trafik

  • Håll alltid utkik. Allt syns inte på en radarskärm eller en plotter – det du ser med blotta ögat är alltid det mest avgörande.
  • Var tydlig, visa dina avsikter i tid.
  • Tänk på att större fartyg ofta håller högre fart än du tror.
  • Ha tända lanternor när du är ute i mörker. Saknar du möjlighet att tända lanternorna så tänk på att någon typ av ljus, till exempel från en ficklampa, är bättre än inget ljus.
Kategorier
Köpes

Köpes Marieholm AC 20

Per Garnwall är intresserad av att köpa en Marieholm AC20.

Ring eller maila mig 0736266415 garnwallper@gmail.com

Kategorier
Elsystem

Om det komplexa elsystemet i en båt

Här delar vår medlem Magnus Sterky med sig av sina kunskaper om el ombord. Klicka på länken nedan för att öppna en presentation som Magnus hållit. enkelbaatel1-1

Frågor till Magnus kan ställas via forum här på hemsidan eller i Eskaderns Facebook grupp.

Kategorier
Säkerhet Träffreportage

En givande kväll om säkerhet tillsammans med Sjöräddningssällskapet

Nästan 40 personer kom till  vår temakväll. Stort tack till Rolf Westerström och medarbetare för en intressant presentation av sjöräddnings arbete.

 

Efter Rolf Westerströms presentation av SSRS tog Anna Bertrandsson och Lars Like, båda frivilliga sjöräddare från Rörö räddningsstation över med ämnet sjösäkerhet. Här är en sammanfattning av deras råd:

Det är viktigt att kunna larma vid fara. När Du är i fara på sjön larma alltid med mobil till 112 eller om du har VHF kanal 16 till JRCC:

Använd alltid plastficka för din telefon på sjön, så är du säker att den fungerar när det är nödläge. De flesta plastfickor för mobiltelefoner fungerar att ringa upp och ta emot samtal utan utan att du behöver öppna plastfickan. Testa gärna din mobil i plastfickan innan du ger dig ut på sjön. (Om du har smartphone finns det möjlighet för dig att i din telefon sänder ut din position.)

Bra att ha i båten vid fara:

  1. Nödraket. De vanligaste förekommande nödraketer som idag finns på marknaden kan ses mer än 20 sjömils radie från uppskjutet och varar ca 30-60 sekunder under tiden de sjunker ned. Begränsningen är livslängden för raketen. Några alternativa lösningar för nödraketer finns inte i dagsläget.
  2. Handbloss varar i 60 sekunder och ger ca 15000 candela ljusstyrka och syns som längst ca 1,5 km vid vattenytan.

Nyheter som idag kan ersätta handbloss är ett handhållet anodljus med högeffektiva lysdioder som ersättning för pyrotekniska nödbloss. Typ ”Odeo Flare” som lyser i minst 6 timmar med litiumbatterier, att jämföra med 1 minut för pyrotekniska handbloss. Nödljuset har en synbarhet på minst 3 sjömil. Lagringstiden på de medföljande AA litiumbatterierna är minst 14 år. Anodljus av typ ”Odeo Flare” säljs av de flesta båttillbehörsaffärer.

  1. Kniv, gärna ny rostfri kniv inför varje säsong. För att skära av förtöjningstampar, tampar för fall och linor vid akut fara. Ha gärna kniven i fickan eller märk ut plats i sittbrunn där kniven alltid finns.
  2. Ficklampa för att signalera eller då elen har lagt av i båten. Ha gärna batterier i reserv.
  3. Brandsläckare av pulvertyp, gärna två, en i sittbrunn samt en i ruff. Vid motorbrand eller brand i pentry. Märk ut platserna där brandsläckare finns.
  4. Brandfilt för öppen eld som riskerar att sprida sig vid typ matlagning vid pentry eller grill.
  5. Tätningsutrustning. I form av trä eller plastpluggar. För att täta bordgenomföring som har gett vika.
  6. Flytvästar och flytplagg.Det kanske viktigaste för att klara av en incident till sjöss eller där du faller överbord är att ha ett bra flytplagg. Seglarvästen är jättebra när du är vid medvetande och inom räckhåll för andra. Om du vet med dig att du hela tiden kommer att vara vid medvetande räcker det med en seglarväst. Seglarvästen har fasta flytkroppar men saknar krage och grenband.Om du seglar en bit utanför kusten är offshoreväst ett måste. Offshorevästen har bättre flytförmåga och har även ögla för säkerhetslina som kan kopplas på däck. Till skillnad från seglarvästen har offshorevästen även grenband. Vilket gör att du flyter högre med huvudet.

    Räddningsvästen har även flytkrage vilket till skillnad från andra västar gör att om du inte är vid medvetande så kommer räddningsvästen lyfta huvudet ovanför vattenytan. Räddningsväst finns både med fast flytmaterial och med uppblåsbar flytkropp.

    Den uppblåsbara räddningsvästen är mycket bekväm och ska bäras utanpå all klädsel men det är också nödvändigt att regelbundet kontrollera västens uppblåsningsmekanism. De flesta tillverkare rekommenderar kontroll och översyn vart annat år, kostnaden för kontroll och översyn ligger på ca 250-300 kr. Det du själv kan göra är att kontrollera kolsyrepatronen är OK och att den är fastskruvad i sitt fäste.

    Använder du en flytoverall är det bra att veta hur den uppför sig i vattnet. Pröva gärna din flytoverall vid sommarens bad invid badbryggan. Det finns en risk att om du dyker med huvudet före så kan innestängd luft i overallen samlas i byxbenen som kan försvåra att flyta upp med huvudet. Du kan enkelt motverka detta genom att komplettera flytoverallen med en uppblåsbar räddningsväst utanpå overallen.

    Lars Littke berättade även att det är under framtagande en seglarväst med uppblåsbar krage. Men det kanske viktigaste när du går ut på sjön: Dela med dig var du går och när du har tänkt vara framme.  I dagens mobil-ålder är det lätt att hålla anhöriga underrättade.

    Är du inte medlem i Sjöräddningssällskapet och vill ha mera information, besök i så fall deras hemsida www.sjoraddning.se/om-oss.

    Efter Sjöräddningssällskapets framförande och efter en kort kaffepaus fortsatte Claes Andersson och Björn Helgeson med praktiska säkerhetskontroller på vara båtar.

    Hylsor och smörjlager på propelleraxeln kan du kontrollera genom hur slangen ser ut. Börjar hylsslangen spricka på utsidan är den säkert också sprucken på insidan, byt i så fall ut. Ett bättre alternativ till smörjlagret kan vara Volvo Pentas vattensmorda axeltätning ”Black Jack” som kompletteras med lite specialfett inför säsongen och kontrolleras vid sjösättning. Black Jack år tämligen underhållsfri och varar betydligt fler år än de fem år som Penta rekommenderar innan byte.

    Kontrollera att självlänsarnas slangar är OK, om de är med från båtens början är det nog dags att byta. Montera nya armerade slangar med dubbla slangklämmor på varje anslutning. Kontrollera ventilernas skick. Skruva in och ut, skjutventiler. De går även att smörjas upp. Har du bytt till kulventiler ska dessa lämnas halvöppna när båten står på land. Detta för att förhindra frostsprängning av ventilhuset då det bakom kulan finns ett utrymme som kan vara vattenfyllt när ventilen står i helt öppet läge. Kontrollera även skrovgenomföringarnas skick. Lätt att byta när du har båten på land. Vid behov kan man behöva använda en kapmaskin för att få bort genomföringen.  Om du har glapp i rodret smörj och byt till nya gummipackningar i roderupphängningen. Gardenas packningar till trädgårdsslang fungerar utmärkt även till rodret. Allt detta kan och mer där till finner här på vår hemsida. du även läsa om på vår hemsida.

Vi fick många bra råd och och i deras webshop finns mycket av detta att  studera.       Sjöräddningens webshop

 

 

Kategorier
Seglingsträffar

Vårsegling 2016 ” Fler dagar av ditt liv.”

Tolv  båtar varmed från starten i Skärhamn på Tjörn, tänkt slutmål var Storön på Väderöarna. Färden gick första dagen från Skärhamn till Bohus Malmön,  vidare ut till Väderöarna och efter två dagars vistelse på Storön vidare via Fjällbacka. På vägen in mot Fjällbacka genomfördes VästkustMästerskapet för Marieholm 20, vinnare blev Mats Jardin. Från Fjällbacka gick färden vidare till Lysekil för att avslutas på Mossholmen på Tjörn. Som mest deltog 14 båtar under Eskaderns vårsegling 2016.