I det fina vädret fick närvarande medlemmar inte bara demonstration om hur angöra en brygga utan en hel del andra bra kunskaper:
Steve och Björns respektive MS20 har motorer av var sin generation. Steve bytte för några år sedan till en modern tvåcylindrig maskin medan Björn har en MD6B i sin. Man demonstrerade de båda båtarnas olika egenskaper i och med att propellrarna åt olika håll. Med Björns båt som har en vänstersvängande propeller är det mest praktiskt att lägga till med styrbordssidan mot bryggan och med Steves båt med babordssidan. Vid backning ”kastar” också de båda båtarna åt var sitt håll, Björns båt vill raka motsatsen.
Steve demonstrerade ”kajstuds” d.v.s man sätter man sätter fören mot bryggan och kör sakta framåt och gör det möjligt att komma ombord eller lämna.
Steve visade också lämpliga sätt att förtöja och Claes visade fördelarna med sitt nya ankare.
Här följer en sammanställning av de ankare som styrelsen har. Vi veta om medlemmarnas erfarenheter.
Vilket ankare har du? Vad har ni för ankartyp? Kätting-längd-grovlek? Lina-längd-typ? Draggar ni ofta? Ett allmänt omdöme om ert ankare och om ni överväger att byta?
Claes har ett nytt ankare, Rocna, från Watski- 4 kg och ca 50 cm långt. Till detta ha han också 2 m kätting om 8 mm. Erfarenheter från 2016 är att ankaret biter utmärkt.
Bruce med kättingen klädd med cykelslang
Janne har två stycken; en galvad breeze på 5 kg med 2 m 10mm kätting samt en galvad fyrarmad dragg på 8kg med 5m 10mm kätting. Över breezens kätting har jag trätt på en 28″ cykelslang som skydd för att inte kättingen ska skava på däcket. Till breezen har han 35m ankorlina i rulle på akterpulpit till draggen 35 m 14mm polyesterlina. Använder uteslutande breezen, känns mera säker. Breezen draggar aldrig men upplever att draggen draggar ofta.
Agneta har ett galvat breeze ankare på 10 kg med 1.5 m kätting med 30m tamp.
En hemmagjord blyplätt på 9kg med 30 m tamp.
En vanlig dragg på 5 kg med 55m tamp
Breese med 1.5 m kätting
Blyplätt 9kg
Dragg 5 kg med 55m tamp
Stora dundret som vi kallar ankaret, har alltid hållit. Blyplätten funkar bra framförallt på dybotten med mycket sjögräs, men när vinden har vänt så har det hänt att den släppt. Draggen har jag aldrig använt utan den är ett minne från förre ägaren som fiskade i de djupa vattnen utanför Gullmarsfjorden.
Stig har en fyrtaggad dragg 7,5 kg med ca 4 cm länk på 2 m eller nå’t. Till det 15-20 m vanlig polyestertamp 15 mm eller nå’t.
Kan inte minnas när jag draggat sist. Vi hade samma typ av dragg till vår lotsbåt 10 ton av trä men draggen var då tio kg. Enstaka draggningar längs bohuskusten. Slutsats bättre än vad konkurrenterna och de som vet bäst säger.
Men Stig har i alla fall att köpa ett Rocna ankare, samma som Claes har.
Björn har en Bruce-kopia med två ihopknopade linor, cirka 55 meter. Enda allvarliga problemet har varit att är det lååångt sjögräs gräver draggen inte ner sig utan ligger och glider ovanpå gräset utan att få ordentligt fäste.
Det dubbla halvslaget är väl den mest använda av alla knopar, mycket användbar, den runt egen part kan vara lättare att lösa upp om man låter tampen löpa ett varv extra runt pollaren.
Pålsteken är suverän, inte bara att förtöja med, utan även att skarva med då den aldrig är svår att lösa även efter belastning.
Kamelsteken/stopparen är en suverän sak när tampens belastning är linjärt med rundhulten, fungerar åt vilket håll som helst. Läggs som ett dubbelt halvslag men med en extra törn. Med näven om knopen är den lätt att flytta sidledes.
Råbandsknopen är bra till att skarva tampar med lika grovlek, svår att lösa efter belastning.
Överhandsknop i åtta är bra som stoppknop i änden på t ex fockskotet.
Skomakarsplitsen kan även användas för att skarva linor, starkare än man tror.
Ögonsplitsen antal instick ska vara minst tre beroende på tågvirkets karaktär men mer än sex instick är onödigt.
Ordna den fasta förtöjningen vid din bryggplats så att den är smidig och passar de flesta vindar. Enklast för dem som ligger vid en flytbrygga med Y-bommar, alltid samma längd på förtöjningsgodset oberoende av vattenstånd.
Ligger du vid en pålad brygga med pålar som akterförtöjning är det bra att ha linor mellan pålar och brygga som gränsar av platsen. I dessa linor kan knopas fast kortare tampar som läggs i båtens aktre pollare. Dessa styvar upp förtöjningen och hindrar båten att blåsa in på grannens plats.
Använd gummidämpare på minst de linor som ligger åt samma håll varifrån vinden oftast kommer.
Vattenfyllda plastdunkar på akterlinorna kan hjälpa till att hålla ut fören från bryggan.
