Fredrik Ekman har jag ett väldigt tungt och svårhanterligt plogankare/CQR och en ankarolina. Upplever att det är ett väldigt stort och krångligt ankare att hantera, osäker på dess vikt men gissar på minst 8-10 kg.
Lars Klintvall Högberg tycker att 5 kg funkar i Stockholm. Här är en bild på hans utrustning
Elin Birkestad kör dragg. Funkar utmärkt på Bohusläns bottnar.
Göran Bernefors har två draggar, ett femkilos med extra tung kätting och ett 10 kilos med normal kätting.
Kaj Dahlberg tycker plogankare känns tryggast. Har aldrig släppt eller draggat. Draggen vi hade tidigare släppte ibland. Kändes osäkert när man övernattade i naturhamn.han Det är också viktigt att ha en rejäl ankarkätting före ankarlinan så att det tyngs ner i rätt vinkel. mitt ankare väger 8kg. Nog överdrivet tungt för den båten. Håller nog en atlantångare på plats 😂
Martin Svenhed: påminner om att i M20an i nr 76 finns en artikel där Rocna-ankaret (4 kg) rekommenderas. Är väl en form av plogankare. Själv har en Brucekopia. Fungerar bra i de flesta fall, undantag högt sjögräs.
I det fina vädret fick närvarande medlemmar inte bara demonstration om hur angöra en brygga utan en hel del andra bra kunskaper:
Steve och Björns respektive MS20 har motorer av var sin generation. Steve bytte för några år sedan till en modern tvåcylindrig maskin medan Björn har en MD6B i sin. Man demonstrerade de båda båtarnas olika egenskaper i och med att propellrarna åt olika håll. Med Björns båt som har en vänstersvängande propeller är det mest praktiskt att lägga till med styrbordssidan mot bryggan och med Steves båt med babordssidan. Vid backning ”kastar” också de båda båtarna åt var sitt håll, Björns båt vill raka motsatsen.
Steve demonstrerade ”kajstuds” d.v.s man sätter man sätter fören mot bryggan och kör sakta framåt och gör det möjligt att komma ombord eller lämna.
Steve visade också lämpliga sätt att förtöja och Claes visade fördelarna med sitt nya ankare.
Här följer en sammanställning av de ankare som styrelsen har. Vi veta om medlemmarnas erfarenheter.
Vilket ankare har du? Vad har ni för ankartyp? Kätting-längd-grovlek? Lina-längd-typ? Draggar ni ofta? Ett allmänt omdöme om ert ankare och om ni överväger att byta?
Claes har ett nytt ankare, Rocna, från Watski- 4 kg och ca 50 cm långt. Till detta ha han också 2 m kätting om 8 mm. Erfarenheter från 2016 är att ankaret biter utmärkt.
Bruce med kättingen klädd med cykelslang
Janne har två stycken; en galvad breeze på 5 kg med 2 m 10mm kätting samt en galvad fyrarmad dragg på 8kg med 5m 10mm kätting. Över breezens kätting har jag trätt på en 28″ cykelslang som skydd för att inte kättingen ska skava på däcket. Till breezen har han 35m ankorlina i rulle på akterpulpit till draggen 35 m 14mm polyesterlina. Använder uteslutande breezen, känns mera säker. Breezen draggar aldrig men upplever att draggen draggar ofta.
Agneta har ett galvat breeze ankare på 10 kg med 1.5 m kätting med 30m tamp.
En hemmagjord blyplätt på 9kg med 30 m tamp.
En vanlig dragg på 5 kg med 55m tamp
Breese med 1.5 m kätting
Blyplätt 9kg
Dragg 5 kg med 55m tamp
Stora dundret som vi kallar ankaret, har alltid hållit. Blyplätten funkar bra framförallt på dybotten med mycket sjögräs, men när vinden har vänt så har det hänt att den släppt. Draggen har jag aldrig använt utan den är ett minne från förre ägaren som fiskade i de djupa vattnen utanför Gullmarsfjorden.
Stig har en fyrtaggad dragg 7,5 kg med ca 4 cm länk på 2 m eller nå’t. Till det 15-20 m vanlig polyestertamp 15 mm eller nå’t.
Kan inte minnas när jag draggat sist. Vi hade samma typ av dragg till vår lotsbåt 10 ton av trä men draggen var då tio kg. Enstaka draggningar längs bohuskusten. Slutsats bättre än vad konkurrenterna och de som vet bäst säger.
Men Stig har i alla fall att köpa ett Rocna ankare, samma som Claes har.
Björn har en Bruce-kopia med två ihopknopade linor, cirka 55 meter. Enda allvarliga problemet har varit att är det lååångt sjögräs gräver draggen inte ner sig utan ligger och glider ovanpå gräset utan att få ordentligt fäste.
Janne har trätt en cykelslang över kättingdelen på sin ankarlina. På så sätt rasslar den inte så mycket och framför allt så skaver inte kättingen sönder inne i båten..
Sekreterare Jan Fredriksson jan.p.fredriksson@telia.com
När man förtöjer med hjälp av kilar som knackas ned i berget med en handslägga är det behändigt att förvara dessa attiraljer i en liten ryggsäck. Man får med sig allt och har båda händerna fria när man hoppar iland. En kil som kan vara bra att ha med sig är en vanlig rälspik, den passar i de lite grövre sprickorna.
Att ge råd beträffande ankring är nästan omöjligt. Var och en hittar väl sin form när det gäller ankring. En del föredrar att ha en 3 kg blyplätt, för ”lunchning” och ett rejälare ankare på ca 8 kg med ca 5 m kätting för säker ankring i blåsigt väder.
Själv har jag en 5 kg danforth-kopia med 2 m 10mm:s kortlänkad kätting och 50 m 12mm:s flätad lina som enda ankare. Draggar mycket sällan. Kättingen gör att drag-kraften i draggen kommer längs med bottnen och ger genom sin tyngd en viss svikt. Sedan en tid har jag kompletterat med en hemtillverkad blytyngd som med karbinhake krokas på ankarlinan. Tyngden firas ned till passande djup för att ytterligare minska den lyftande kraften i ankaret.
Medlem #43 Har ett 5 kg stukankare (Bruce-Breeze) utan kätting och är nöjd med det.
Stig H. Har ett 6 kg Sea-Grip och uppskattar både greppförmågan och möjligheten att kunna ”sno” upp det om det fastnar. Tar även lite plats hopfällt.
Ett gott råd är att ha dragglinans ände fastgjord i båten. Får du problem med tvinnad ankarlina kan du montera en lekare mellan ankaret och linan.
