Marieholm 20 Eskadern är en aktiv förening. Med 214 medlemmar utgör vi 20% av alla de över 1100 producerade båtar av typen Marieholm 20 MS, S och AC och detta 30 år efter att den sista båten producerades. Som den aktiva förening vi är – nästan 30% av medlemmarna är aktiva i våra mötes och seglingsverksamheter , tyvärr enbart på västkusten – vill vi att fler medlemmar också berättar om sitt båtliv och båtägande. Vi vill också ha in fler tips på tekniska lösningar på just din Marieholmare och gärna med reportage och kluriga lösningar och förbättringar på din båt.
Om Du inte själv vill formulera, kontakta i så fall adalvag@gmail.com eller Claes eller någon annan i styrelsen.
För att höja säkerheten och underlätta för fritidsbåtarna att navigera utanför de stora farlederna dit handelssjöfarten är hänvisad har Sjöfartsverket i samarbete med Svenska Kryssarklubben och Göteborgs hamn tagit fram en helt ny farled. Den sträcker sig från älvmynningen och sydväst ut till Böttö och går parallellt med den större södra farleden. Fritidsbåtleden är nyligen sjömätt och har ett minsta djup på tre meter. Under våren kommer leden att märkas ut med nya sjösäkerhetsanordningar.
Erfarenheter fån medlemmarna?
Fyra tips för fritidsskeppare om att dela farled med tyngre trafik
Håll alltid utkik. Allt syns inte på en radarskärm eller en plotter – det du ser med blotta ögat är alltid det mest avgörande.
Var tydlig, visa dina avsikter i tid.
Tänk på att större fartyg ofta håller högre fart än du tror.
Ha tända lanternor när du är ute i mörker. Saknar du möjlighet att tända lanternorna så tänk på att någon typ av ljus, till exempel från en ficklampa, är bättre än inget ljus.
Här delar vår medlem Magnus Sterky med sig av sina kunskaper om el ombord. Klicka på länken nedan för att öppna en presentation som Magnus hållit. enkelbaatel1-1
Frågor till Magnus kan ställas via forum här på hemsidan eller i Eskaderns Facebook grupp.
Nästan 40 personer kom till vår temakväll. Stort tack till Rolf Westerström och medarbetare för en intressant presentation av sjöräddnings arbete.
Efter Rolf Westerströms presentation av SSRS tog Anna Bertrandsson och Lars Like, båda frivilliga sjöräddare från Rörö räddningsstation över med ämnet sjösäkerhet. Här är en sammanfattning av deras råd:
Det är viktigt att kunna larma vid fara. När Du är i fara på sjön larma alltid med mobil till 112 eller om du har VHF kanal 16 till JRCC:
Använd alltid plastficka för din telefon på sjön, så är du säker att den fungerar när det är nödläge. De flesta plastfickor för mobiltelefoner fungerar att ringa upp och ta emot samtal utan utan att du behöver öppna plastfickan. Testa gärna din mobil i plastfickan innan du ger dig ut på sjön. (Om du har smartphone finns det möjlighet för dig att i din telefon sänder ut din position.)
Bra att ha i båten vid fara:
Nödraket. De vanligaste förekommande nödraketer som idag finns på marknaden kan ses mer än 20 sjömils radie från uppskjutet och varar ca 30-60 sekunder under tiden de sjunker ned. Begränsningen är livslängden för raketen. Några alternativa lösningar för nödraketer finns inte i dagsläget.
Handbloss varar i 60 sekunder och ger ca 15000 candela ljusstyrka och syns som längst ca 1,5 km vid vattenytan.
Nyheter som idag kan ersätta handbloss är ett handhållet anodljus med högeffektiva lysdioder som ersättning för pyrotekniska nödbloss. Typ ”Odeo Flare” som lyser i minst 6 timmar med litiumbatterier, att jämföra med 1 minut för pyrotekniska handbloss. Nödljuset har en synbarhet på minst 3 sjömil. Lagringstiden på de medföljande AA litiumbatterierna är minst 14 år. Anodljus av typ ”Odeo Flare” säljs av de flesta båttillbehörsaffärer.
Kniv, gärna ny rostfri kniv inför varje säsong. För att skära av förtöjningstampar, tampar för fall och linor vid akut fara. Ha gärna kniven i fickan eller märk ut plats i sittbrunn där kniven alltid finns.
Ficklampa för att signalera eller då elen har lagt av i båten. Ha gärna batterier i reserv.
Brandsläckare av pulvertyp, gärna två, en i sittbrunn samt en i ruff. Vid motorbrand eller brand i pentry. Märk ut platserna där brandsläckare finns.
Brandfilt för öppen eld som riskerar att sprida sig vid typ matlagning vid pentry eller grill.
Tätningsutrustning. I form av trä eller plastpluggar. För att täta bordgenomföring som har gett vika.
Flytvästar och flytplagg.Det kanske viktigaste för att klara av en incident till sjöss eller där du faller överbord är att ha ett bra flytplagg. Seglarvästen är jättebra när du är vid medvetande och inom räckhåll för andra. Om du vet med dig att du hela tiden kommer att vara vid medvetande räcker det med en seglarväst. Seglarvästen har fasta flytkroppar men saknar krage och grenband.Om du seglar en bit utanför kusten är offshoreväst ett måste. Offshorevästen har bättre flytförmåga och har även ögla för säkerhetslina som kan kopplas på däck. Till skillnad från seglarvästen har offshorevästen även grenband. Vilket gör att du flyter högre med huvudet.
Räddningsvästen har även flytkrage vilket till skillnad från andra västar gör att om du inte är vid medvetande så kommer räddningsvästen lyfta huvudet ovanför vattenytan. Räddningsväst finns både med fast flytmaterial och med uppblåsbar flytkropp.
Den uppblåsbara räddningsvästen är mycket bekväm och ska bäras utanpå all klädsel men det är också nödvändigt att regelbundet kontrollera västens uppblåsningsmekanism. De flesta tillverkare rekommenderar kontroll och översyn vart annat år, kostnaden för kontroll och översyn ligger på ca 250-300 kr. Det du själv kan göra är att kontrollera kolsyrepatronen är OK och att den är fastskruvad i sitt fäste.
Använder du en flytoverall är det bra att veta hur den uppför sig i vattnet. Pröva gärna din flytoverall vid sommarens bad invid badbryggan. Det finns en risk att om du dyker med huvudet före så kan innestängd luft i overallen samlas i byxbenen som kan försvåra att flyta upp med huvudet. Du kan enkelt motverka detta genom att komplettera flytoverallen med en uppblåsbar räddningsväst utanpå overallen.
Lars Littke berättade även att det är under framtagande en seglarväst med uppblåsbar krage. Men det kanske viktigaste när du går ut på sjön: Dela med dig var du går och när du har tänkt vara framme. I dagens mobil-ålder är det lätt att hålla anhöriga underrättade.
Är du inte medlem i Sjöräddningssällskapet och vill ha mera information, besök i så fall deras hemsida www.sjoraddning.se/om-oss.
Efter Sjöräddningssällskapets framförande och efter en kort kaffepaus fortsatte Claes Andersson och Björn Helgeson med praktiska säkerhetskontroller på vara båtar.
Hylsor och smörjlager på propelleraxeln kan du kontrollera genom hur slangen ser ut. Börjar hylsslangen spricka på utsidan är den säkert också sprucken på insidan, byt i så fall ut. Ett bättre alternativ till smörjlagret kan vara Volvo Pentas vattensmorda axeltätning ”Black Jack” som kompletteras med lite specialfett inför säsongen och kontrolleras vid sjösättning. Black Jack år tämligen underhållsfri och varar betydligt fler år än de fem år som Penta rekommenderar innan byte.
Kontrollera att självlänsarnas slangar är OK, om de är med från båtens början är det nog dags att byta. Montera nya armerade slangar med dubbla slangklämmor på varje anslutning. Kontrollera ventilernas skick. Skruva in och ut, skjutventiler. De går även att smörjas upp. Har du bytt till kulventiler ska dessa lämnas halvöppna när båten står på land. Detta för att förhindra frostsprängning av ventilhuset då det bakom kulan finns ett utrymme som kan vara vattenfyllt när ventilen står i helt öppet läge. Kontrollera även skrovgenomföringarnas skick. Lätt att byta när du har båten på land. Vid behov kan man behöva använda en kapmaskin för att få bort genomföringen. Om du har glapp i rodret smörj och byt till nya gummipackningar i roderupphängningen. Gardenas packningar till trädgårdsslang fungerar utmärkt även till rodret. Allt detta kan och mer där till finner här på vår hemsida. du även läsa om på vår hemsida.
Vi fick många bra råd och och i deras webshop finns mycket av detta att studera. Sjöräddningens webshop
Tolv båtar varmed från starten i Skärhamn på Tjörn, tänkt slutmål var Storön på Väderöarna. Färden gick första dagen från Skärhamn till Bohus Malmön, vidare ut till Väderöarna och efter två dagars vistelse på Storön vidare via Fjällbacka. På vägen in mot Fjällbacka genomfördes VästkustMästerskapet för Marieholm 20, vinnare blev Mats Jardin. Från Fjällbacka gick färden vidare till Lysekil för att avslutas på Mossholmen på Tjörn. Som mest deltog 14 båtar under Eskaderns vårsegling 2016.
Trots varierade väderleksrapporter och växlande vindar på Sveriges västra kust, så kom vi iväg från våra olika hemmahamnar som Tjörn, Torslanda, Fiskebäck, Björla och Kullavik. Seglingen startade med gemensam träff på Styrsö på måndagskvällen för att på tisdagen segla och besöka Tistlarna- via Vingas västra angöring och avslutningsvis nå Hyppeln. Seglingen samlade 9 båtar.
Här följer en sammanställning av de ankare som styrelsen har. Vi veta om medlemmarnas erfarenheter.
Vilket ankare har du? Vad har ni för ankartyp? Kätting-längd-grovlek? Lina-längd-typ? Draggar ni ofta? Ett allmänt omdöme om ert ankare och om ni överväger att byta?
Claes har ett nytt ankare, Rocna, från Watski- 4 kg och ca 50 cm långt. Till detta ha han också 2 m kätting om 8 mm. Erfarenheter från 2016 är att ankaret biter utmärkt.
Bruce med kättingen klädd med cykelslang
Janne har två stycken; en galvad breeze på 5 kg med 2 m 10mm kätting samt en galvad fyrarmad dragg på 8kg med 5m 10mm kätting. Över breezens kätting har jag trätt på en 28″ cykelslang som skydd för att inte kättingen ska skava på däcket. Till breezen har han 35m ankorlina i rulle på akterpulpit till draggen 35 m 14mm polyesterlina. Använder uteslutande breezen, känns mera säker. Breezen draggar aldrig men upplever att draggen draggar ofta.
Agneta har ett galvat breeze ankare på 10 kg med 1.5 m kätting med 30m tamp.
En hemmagjord blyplätt på 9kg med 30 m tamp.
En vanlig dragg på 5 kg med 55m tamp
Breese med 1.5 m kätting
Blyplätt 9kg
Dragg 5 kg med 55m tamp
Stora dundret som vi kallar ankaret, har alltid hållit. Blyplätten funkar bra framförallt på dybotten med mycket sjögräs, men när vinden har vänt så har det hänt att den släppt. Draggen har jag aldrig använt utan den är ett minne från förre ägaren som fiskade i de djupa vattnen utanför Gullmarsfjorden.
Stig har en fyrtaggad dragg 7,5 kg med ca 4 cm länk på 2 m eller nå’t. Till det 15-20 m vanlig polyestertamp 15 mm eller nå’t.
Kan inte minnas när jag draggat sist. Vi hade samma typ av dragg till vår lotsbåt 10 ton av trä men draggen var då tio kg. Enstaka draggningar längs bohuskusten. Slutsats bättre än vad konkurrenterna och de som vet bäst säger.
Men Stig har i alla fall att köpa ett Rocna ankare, samma som Claes har.
Björn har en Bruce-kopia med två ihopknopade linor, cirka 55 meter. Enda allvarliga problemet har varit att är det lååångt sjögräs gräver draggen inte ner sig utan ligger och glider ovanpå gräset utan att få ordentligt fäste.
Nästan 40 personer kom till vår temakväll. Stort tack till Rolf Westerström och medarbetare för en intressant presentation av sjöräddnings arbete.
Om du seglar en bit utanför kusten är offshoreväst ett måste. Offshorevästen har bättre flytförmåga och har även ögla för säkerhetslina som kan kopplas på däck. Till skillnad från seglarvästen har offshorevästen även grenband. Vilket gör att du flyter högre med huvudet.
