
Delad rufflucka


Thomas Forsman har en smart stuvning av rufflucka och bord stående i förkant av akterluckan. De hålls på plats med gummicord. På babords sidan har Thomas monterat krokar för förtöjningstamparna.


Kent Dahlin har införskaffat en Isoterm TB41 som är 44,5 cm hög . Hur få in den i stickkojen?
Kent Dahlin: min Isoterm TB41 kommer precis in i stickkojen om du tar bort dynan. Jag kapade helt enkelt dynan där kylboxen ska ha plats. Sen har jag skurit av sitt-dynan underifrån, då blir den enklare att vika upp när kylboxen dras fram. Dessutom satte jag tunna plastskivor under boxen så den blir lättare att hantera, att dra ut och skjuta in. Det funkar jättebra hos mig.
Se även: https://marieholm20.com/category/ideer-teknik/elsystem/

Marieholmseglare ⛵️ Hur har ni löst toalettbehovet ombord 🤔 Kent Dahlin var till JULA och köpte en hink med lock och änd-ring. Och så stoppade jag ner en soppåse för att slippa hantera och skölja själva hinken…
John Ingus har samma lösning men kompletterat med rejält med kattströ.
Janne Fredriksson har en Portapotii som han tycker fungerar bra.
Även i Sjöräddningens skrift diskuterar man toaletter. Där tipsar man om att man i sina räddningsbåtar har biologiskt nedbrytningsbara påsar som man sedan kan slänga på ”anvisad plats” – förmodar någon typ av kompost

Som original i rulldörren (luckan) är det brunplast som med tiden bli anfaren och kan även spricka. Därför undrar Ragnar Thor Mikkelsen var man kan köpa ett nytt galler i krom. Medlemmar tipsar om Göran Helmer i Strömstad, vitvaruhandel eller IKEA. Hjertmans har som passar:

Fredrik Ekman har jag ett väldigt tungt och svårhanterligt plogankare/CQR och en ankarolina. Upplever att det är ett väldigt stort och krångligt ankare att hantera, osäker på dess vikt men gissar på minst 8-10 kg.

Lars Klintvall Högberg tycker att 5 kg funkar i Stockholm. Här är en bild på hans utrustning
Elin Birkestad kör dragg. Funkar utmärkt på Bohusläns bottnar.
Göran Bernefors har två draggar, ett femkilos med extra tung kätting och ett 10 kilos med normal kätting.
Kaj Dahlberg tycker plogankare känns tryggast. Har aldrig släppt eller draggat. Draggen vi hade tidigare släppte ibland. Kändes osäkert när man övernattade i naturhamn.han
Det är också viktigt att ha en rejäl ankarkätting före ankarlinan så att det tyngs ner i rätt vinkel. mitt ankare väger 8kg. Nog överdrivet tungt för den båten. Håller nog en atlantångare på plats 😂
Martin Svenhed: påminner om att i M20an i nr 76 finns en artikel där Rocna-ankaret (4 kg) rekommenderas. Är väl en form av plogankare. Själv har en Brucekopia. Fungerar bra i de flesta fall, undantag högt sjögräs.

Ruffluckan är gjord av en 4 mm plastglasskiva från Biltema. Sen har jag skruvat och limmat 12mm teakplank också från Biltema. På baksidan har jag limmat 3mm teak (vet inte var man får tag i sånt nuförtiden, sånt hade jag liggande…..) Summa tjocklek 12+4+3= 19mm, precis som orginalluckan.
Luckan gjordes i ett stycke först, sen sågade jag itu den med cirkelsåg i c:a 30 grades lutning så att vatten rinner av utåt. Tänk på stt göra luckan lite högre än slutmåttet, man måste ha marginal för sågsnittets tjocklek.
På bilden är fortfarande skyddsfolien kvar i avvaktan på fernissa på insidans teak. (Utsidans teak behandlas med ”Snappy Teak Sealer” som genom åren har visat sig vara oerhört motståndskraftigt på teak och får det att se nytt ut länge, och är lätt att komplettera efter några år.)
Magnus Sterky

Hej på er alla medlemmar! Idag den 27maj skulle vi ha bryggmöte i Skärhamn med temat ”Segel och trim” Då mötet blev inställt p.g.a. coronasmittan, har styrelsen beslutat att kör ett virtuellt bryggmöte på Facebook-gruppen. Start i morgon den 28/5 kl.19 Givetvis får du under veckan även väcka andra frågor. Vi håller på med bryggmötet under en vecka tid. Kom med in i gruppen ställ frågor få svar tipsa om ideér inför sommarsäsongen.
Till dig som medlem och läser detta på hemsidan. Är du inte med i Facebook gruppen se instruktion på hemsidan under rubriken ”Hemsidan och FB-grupp”
Välkomna att logga in till bryggmötet.
Här beskriver Martin Svenheden hur man byter fockfallet på en Marieholm. Byte av storfall visade sig vara lite mer komplicerat, krävde bl. annat demontering av toppbeslaget. Martin överlät det jobbet tillen mer kunnig person. Är det någon som har erfarenhet attbyta storfall så dela gärna med er!
Kanske är den lite väl detaljerad men bättre det än tvärtom. Det enda jag behövde demontera var trissan där fallet går ut uppe i masten. Nästa moment blir att lägga en bukt på haländan på det fall som ska bytas. Tejpa den hårt försök avsluta med en avsmalning (konad). Knyt fast en tunn lina (pilotlina) i bukten med förlagsvis dubbelt halvslag (knopen ska ta så lite plats som möjligt). Tejpa även pilotlinan. Drag försiktigt i andra ändan på fallet. Lite nervöst tyckte jag men allt gick bra och jag fick igenom pilotlinan hela vägen. Sedan gör man tvärtom med det nya fallet och drar tillbaka pilotlina och fall.
För min del gick det bra, inga stopp eller kink. Får man stopp kan dra tillbaka fall/pilotlina någon decimeter och pröva igen. Lycka till!
Tema möte handlade om rullbeslag, segel och bottenfärg. Inte mindre är 30 medlemmarvalde att komma på Temamötet denna blåsiga onsdag! Som inbjuden sakkunnig fanns Rasmus Lundh från Lund Sails på plats.
På Lundh Sails arbetar åtta personer med framställning av segel och allt sys av dem själva, i Sverige. Rasmus hade med två olika system från Furlex. Det enklare var enbart förinrullning och passar därmed för den som föredrar att segla med den vanliga focken som försegel. Denna modell heter 40S och är betydligt billigare än den följande; Det andra beslaget var ett mera konventionellt beslag som medger revning av en genua. Men det är viktigt att genuan då är sydd för att passa att reva. Modellen hette 50S och har ett cirkapris på ungefär 6500 kr. Lundhs tillhandahåller också beslag från Plastimo men Rasmus hade inget prov på denna med sig men här ligger cirkapriset på ca 4500 kr.
Rasmus berättade att ett gammalt segel mycket väl kan vara idé att sy om att passa för de olika rullbeslagen och han gav vissa prisexempel på modifieringar. Exempelvis bör man låta sy på ett UV-skydd på ett försegel som sitter monterat hela sommaren och ett dylikt har en livslängd på cirka åtta somrar. När man använder ett rullfocksbeslag är det viktigt att masten förses med en ”falledare” för att få rätt vinkel på fallet mot förstagsprofilen. Detta för att inte fallet ska frestas att ”snurra med” då förstagsprofilen roterar. En genua vars skothorn räcker precis till mastfoten benämns 100%. Rasmus rekommenderar en 140%-ig genua till våra båtar. Cirkapris för en sådan genua landar på ca 6700 kr och en fock på 5500 kr. (Medlemmar fick ett fint rabatterbjudanden, så är Du medlem nämn detta när Du kontaktar Lundhs sails). En fråga som dök upp var att nya vant tycks få ytrost snabbare än original, men Rasmus svarar att detta är normalt och ej påverkar styrkan.
Med detta var Rasmus klar och alla hade fått svar på sina frågor. Nu var det dags för fikapaus och mingel. Vår klubbmästare Lars hade som vanligt fixat till ett digert fikabord med både bulle och kaka.



Bottenfärger var nästa punkt på agendan och diskuterades livligt av medlemmarna. Påväxten tyckte man att det var som det brukar, utom i några fall där båtbotten förvandlats till en musselodling. De flesta verkade vara nöjda med sitt val av bottenfärg.
Att bli av med gammal bottenfärg kräver en insats, antingen med sandblästring , mekaniskt med stämjärn eller vattenslipning. Sedan epoxifärg innan bottenmålning. Vid skador gelcoaten under vattenytan rekommenderas att laga detta med glasfiberlaminat eller hypoxi.
Vi kommer inom Eskadern ha koll på vad som händer runt bottenfärger både med avseende på reglering och teknisk utveckling.