Teknikmöte hos Nils Malmgren-Båtepoxi oktober 2001

Den 16 oktober togs vi proffsigt emot av Gunnar och Johnny på Nils Malmgren-Båtepoxi för att få lite till livs om hur man dels förebygger/åtgärdar plastpest och om hur epoxi används till reparationer. 25 medlemmar mötte upp i höstmörkret.

 

Johnny inledde med att redogöra för olikheterna mellan dels polyesterplast kontra epoxi och dels skillnaderna mellan olika typer av glasfiberväv. Viktigt är hur de enskilda glasfibertrådarna är kemiskt behandlade för att ”vätas” bra av epoxi/polyesterplast.
En båt byggd i handupplagd glasfiberarmerad polyesterplast suger i sej mellan 5-10 viktprocent vatten under en säsong. Denna mängd vatten i laminatet försvagar det så mycket att bara 50% av dess ursprungliga hållfasthet finns kvar. Bara detta är en god anledning till epoxibehandling av skrovets våta yta. Epoxy suger bara till sej 0,5%.

Varför drabbas då vissa båtar av plastpest? Inget säkert svar finns men följande kan spela in; blandningsnoggrannheten på polyestern, glasfibermattans bindemedel och vätmedel, temperatur vid uthärdning, fuktighet vid bygget mm.
Underarbetet före epoxibehandling utförs på lite olika sätt beroende på om skrovet har plastpest eller bara ges en förebyggande behandling.  Ska skrovet bara ges en förebyggande behandling skrapas bottenfärgen bort med en lämplig skrapa och sedan kan man slipa med en oscillerande maskin för att få en jämn men ändå lite rå yta för bästa fäste av epoxin. Har man bara få plastpestblåsor kan man peta hål på dessa för hand. Kom i håg att alltid skölja rikligt med färskvatten.

Skrov som är svårt angripna kan blästras. En effektiv metod är ett kraftfullt högtryckstvätt-aggregat som utrustats för våt-blästring. Vanlig blästersand är bra att blästra med. Blästringen slår hål på blåsorna och ger en mycket rå yta. Spackling blir säkert aktuellt.

Man behöver inte epoxybehandla hela undervattenskroppen på en gång. Det går att ta en bit i taget. T ex SB år ett och BB år två.

Viktigt är att skrovet har torkat ut ordentligt innan behandling. Man mäter med en fuktmätare som är speciellt tillverkad för detta båt-ändamål. När värdet stabiliserats avgår ej mer fukt ur skrovet, klart för behandling. Det är viktigt att skrovet kan ”andas” även på insidan, bort med madrasser och bråte och öppna alla luckor.
Ett schema för plastpest-behandling kan alltså kortfattat se ut ungefär så här:

1. Tidigare upptagning på sensommaren. 2. Avlägsning av all bottenfärg in till gelkoten och bedömning av antalet blåsor. 3. Peta hål på alla blåsor och skölj noga. 4. Se till att skrovet kan andas även på insidan. 5. Vanliga åtgärder inför vintern men ingen presenning mot skrovet. 6. Mät fukten i skrovet med jämna mellanrum och anteckna. 7. Besök NM-Båtepoxi och handla upp det som behövs. 8. Följ NM-Båtepoxis instruktioner och behandla skrovet. 9. Bottenmåla. 10. Sjösättning.

För den som vill sätta sig in i ämnet rekommenderas varmt boken Plastbåtsvård – Underhåll och renovering av glasfiberskrov av Björn Peter Behrens, utgiven på Nautiska Förlaget.

Det är vidare viktigt att i ord och bild dokumentera sin epoxibehandling. En korrekt utförd behandling ger ett högre andrahandsvärde på båten och epoxibehandlingen syns ju inte under bottenfärgen.

Att använda epoxi till reparationer av t ex skrovet är en självklarhet anser man. Polyesterplast har inte de vidhäftande egenskaper som krävs vid en reparation. I övrigt liknar arbetssättet med epoxi det man brukar vid polyester. Epoxin har dock den trevliga egenskapen att inte tvärt bli oanvändbar i blandningskärlet. Verktygen rengörs även vid epoxiarbete i aceton.

Tänk på att alltid rengöra med acteton innan påläggning av epoxi. Epoxi kan nämligen inte lösa fett, inte ens ett fingeravtryck!

Vi tackar Johnny och Gunnar för en mycket givande och informativ kväll

Länk till Nils Malmgren AB På deras hemsida finns även intressanta epoxirelaterade länkar.