Vi skickade ut en inbjudan till ett antal intresserade och föreslog en segling  i Göteborgs södra skärgård och i vattnen runt Vinga. Vi svävade mellan hopp och resignation. Väderprognosen varierades från dag till dag. Alla kollade yr.no och andra källor men vi hade bestämt oss för att ta vara på vår glädje att segla och att njuta av sommardagarna i augusti.

Den planerade startdagen bjöd på illavarslande väder så av tre dagar blev det bara två- men skam den som ger sig. Vi ringde runt och flyttade fram starten en dag. Tänka sig då kom solen och härliga vindar. Efter en härlig segling över Vinga sand och passage av Känsö möttes vi på  Styrsö tången, där Kent redan förberett kaffe. Berättigad uppmärksamhet på kajer och bryggor inför anblicken av gröna, gula, orange, blå, vita och röda MS-20-båtar. Skeppstrådet beslutade en slör genom snobbrännan till Valö för makrillfiske (middagsmaten). Göran fick snabbt sju makrillar, Kent åtta och vi andra några enstaka. Dags för Vrångö hamn och rensning tillagning mm. Festmåltid ombord i sittbrunnen.  Nyfångad makrill i stekpanna – en delikatess.

Efter nattvilan vaknade vi till en ny härlig dag och beslutade oss för att segla ut till Vinga. Bra vind från väst gjorde att vi loggade ca 5 knop på en kryssbog ut mot Buskärs fyr men där insåg vi att motorn gjorde resan smidigare och tuffade in i Vinga hamn, där Vinga Vänner anvisade perfekta platser i den trånga och strömomslutana hamnen. Kent var sugen på lunch men Willy, Lars och Björn föreslog en glass i kiosken och promenad upp till fyren och båken för att ytterligare reta aptiten. Vinga är och har varit lotsstation sedan 1800 talet och lotsarna seglades ut
från Brännö, som var lotsarnas ”egen” ö. Här var Evert Taubes pappa överlots. På Vinga finns ett litet museum och man kan även kliva in i båken och bestiga fyrtornet. Detta gjorde vi och såg den vidsträckta horisonten mot Danmark bara bruten av några ankarliggare som väntade på frakter i havet mellan Vinga och  Tistlarna.
En sådan gemenskap – här är vi i var sin båt och med ett gemensamt intresse för våra båtar- fyllda av upplevelser och gemenskap – allt tack vare Marieholm 20 Eskadern och att den finns.
Vi hoppas att du också skall vara en del av den och finna vänner i din del av
landet och ha kul med din båt.
Kent Mattsson, Willy Nilsson, Lars
Nordström, Göran Falke, Björn Helgesson
och undertecknad vid pennan
Steve

Bilder M20:n o

Nationaldagen måndag 6 juni

Årets tema på Vårseglingen var FYRPLATSER, årets startdag fö  Vårseglingen var 6 juni och året startplats var Källö-Knippla där vi samlades vid middagstid. Här seglade Steve in med Röde Orm, mönstrad besättning var gasten Petter  och skeppshunden Kalle, Willy med sin Anna II, Leif Hjerpe med Leif och gasten och tillika svågern Leif, samt undertecknad med Passaross 4. Knippla är ju världens lugnaste hamn om man får plats i den inre bassängen – och det fick vi utan problem, vädret var blandat och många höll sig hemma för att inte vara i vägen för oss. Vi hade nu samling och samkväm innan nattmålet sattes – Ussholmen strax sydväst om Stora Sillesund, dit kom vi med hjälp av segel! Hit kom även Lars Nordström med Gallmåven och Bengt Johansson, mönstrad chief Willy och båten Treva. Vi förtöjde längs vikens sydsida, skyddade från alla vindar utom nattostan. Vädret var lite halvkallt och även halvblåsigt
så ingen badade. Steve talade om ön och omgivningarna så att vi skulle veta var vi var.

Tisdag 7 juni

Dagen därpå kom Gunnar Grimby, Sea Horse, med gast utfrån Kovikshamn för att vara med ett par dagar. Skepparmötet beslöt att som första mål ha Pater Noster, inom synhåll från toppen av Ussholmen. Till Hamneskär, ön Pater Noster-fyren är belägen på, kom vi därför ganska snabbt även om vädret var dimmigt så det var motor som gällde. Här stuvade vi in våra M20:or, hamnen är liten, och besåg ön. Flera av oss hade varit här tidigare – vi hade en endagssegling hit för ett par år sedan. Då åt vi silltallrik med mera på krogen, idag var det stängt och maten fick vi ordna själva. Dock, mätta lämnade vi hamnen och satte kurs norrut, planerad natthamn var Mollösund. Via Hjärterö Ränna, förbi Skärhamn och Toftösund genom Kyrkesund gick nu färden, mest för motor. I Mollösund fanns i bassängen endast någon enstaka båt, så alla förtöjde längs kajen, här skulle det inte bli något däckstrampande över andras båtar inte! Bra det, en M20 är ju lite känslig… På kvällen kom Kent Mattson med Eskaderns amiralsskepp,
Rånäsjulle i största storleken namngiven efter Svenska Lloyds gamla Englandsfärja Suecia. En korvkiosk fick plötsligt mycket att göra när vi kom förbi. På kvällen samlades nästan alla i Röde Orms sittbrunn – trångt!

Onsdag 8 juni

Morgonen därpå, utan strålande solsken, beslöts att dagens fyr skulle bli Måseskär och natthamnen Lilla Kornö
med lunchhamn Vasholmarna. Vi kastade loss och kom så småningom till Måseskär där Leifarna och Björn lade sig vid den lilla bryggan på insidan medan övriga gick in i den gamla tjänstehamnen. Denna hamn har ett stort fel – den luktar skit eller mera riktigt svavel. På något sätt kommer det upp svavel i vattnet i hamnbassängen. Det lär vara så att vattnet kan förvandla röd bottenfärg till svart! Rundvandring, huset (på Måseskär finns endast ett hus för fyrpersonalen) var bebott men ingen Leif Lehman kom ut för att hälsa oss välkomna. Så antingen sov han middag eller också var han iland (= Käringön). Vi promenerade västerut förbi de två fyrarna och såg den gamla signalkanonen. Väl tillbaka i hamnen var det ingen som talade om att äta… så Eskadern drog vidare norröver med full segelsättning (utom kassören, han sparade på storen!) Efter en stund dog vinden så det blev motorgång.
Norröver upp till Vasholmarna där vi gick in i Steves Bassäng. Namnet kommer av att Steve var fartygschef på ett
kustarttillerifartyg under kommissen och här gick man in och förtöjde på lediga stunder för att vila innan fartyget fick order om att ge sig ut igen. Härefter följde en längre sträcka upp ti l Lilla Kornö, världens lugnaste plats, i alla fall västkustens. Hit kom även Claes
Andersson från Lysekil med sin Krabaten i helt nymålat utförande
– en läcker röd färg som får skribenten att tänka på ett
prima rödvin. (Röde Orms nyans verkar ge ett tunnare intryck
– ur vinsynpunkt.)
Promenad västerut – varm och solig kväll – med fotografering
av vandrarna, motiven ungefär som Carl Wilhelmsons
målning av fiskargubbarna ”På berget” i Fiskebäckskil, fast lite
gladare miner.
Väl tillbaka i hamnen
togs mat och dryck fram
och det blev en trevlig kväll
i de olika båtarna!
Torsdag 9 juni
Fast morgonen därpå
var INTE rolig – grått, regn,
ingen vind. Hållö fyr blev
det inte alls utan vi strävade
norrut för motor mot
Kungshamn eller Smögen. Dock tog högsta befälet beslutet att
bryta nordgåendet vid Bohus Malmön, där vi la oss längst ut i
Marinan och gick in till affären; proviantering, sedan kaffedags
och därefter söderut igen.
Lunchrasten bestämdes till Fiskebäckskil, där så småningom
alla hittade in till Lyckans Slip för bunkring (bensin/diesel
alltså).
Efter glassätning och andra trevligheter fortsatte vi i Getevikssundet
och Vägeröds Ränna. Här är det gott om prickar
så den färgblinde tog befälet för att inte bli förledd av andra.
(Han missade visserligen en prick men då var han så långt före
de andra att detta inte observerades.)
Väl ute på friare vatten, Ellösfjorden,
var det både regn på tvären och
hård vind. Vi beslöt ta natthamn på
Gullholmen. Gott om plats och trevlig
samvaro återigen och vinden dog
och regnet drog bort. Hamnvaken var
glad för att det kom ”riktiga båtar”
till hans hamn.
Fredag 10 juni
Dagen därpå hade en del mycket långt hem så efter frukost
stack Kent iväg med full fart, vilket lämnade oss övriga väl i lä
– men vi pinade på vi också för att komma hem och på eftermiddagen
löstes Eskaden upp officiellt inne i Klädesholmens
hamn. Där tittade vi på en MS-20 med nyinstallerad elektrisk
motor. Därefter gick en del vidare söderut innan kulingvarningen
blev förverkligad.
Årets långresa avslutad!
Nedtecknat av
Lars och Björn