Skaftöflottiljen på Tjällsö Holme utanför Gåsö 15 juli 2006
Vi träffades på samma plats som förra året och med ännu mer strålande väder. Hela åtta båtar kom och de väckte naturligtvis en viss uppmärksamhet från de många båtar som passerade tätt förbi. Först blev det matsäcken följt av första doppet. Sedan blev det som vanligt och tyvärr en nästan total könsdiskriminering då vi skulle se på varandras båtar. Damerna föredrog att prata om människor medan vi gubbar, i alla fall flera av oss, fördjupade oss i seglingens teknik. Vi beundrade Ingvar H:s många egenhändigt konstruerade och tillverkade finesser. Det blev sedan en diskussion om badstegar och provning av olika modeller eftersom det blev mycket badande. Mot slutet diskuterades också peken och där deltog även damerna i diskussionen med stort intresse. Det fanns tre varianter närvarande att studera, Ingemar J:s, Claes A:s och Ingemar S:s. Alla verkade trivas utom möjligen Mariannes hund Mollie. Båtarna lade ut efter hand för att hinna till andra aktiviteter.
Trots eländigt väder kom nästan 30 Marieholmare till årets bryggmöte. Några var glädjande nog nyblivna medlemmar. Marinans ägare Lars-Rune visade oss runt i olika nybyggda, välstädade och ljusa båthallar. Berättade om kostnader för vinterförvaring, ung kostnader för olika typer av reparationer och förbättringar. Lars-Rune berättade även om hur man hade kontakt med Marieholms Bruk i början av 70-talet. Många broschyrbilder var fotograferade på eller i anslutning till marinan. Efter genomgång fikade vi i enastående fina lokaler med utsikt över havet. Många fick tillfälle att dryfta olika aktuella spörsmål om sina båtar.
Ordförande hälsar alla välkomna
Sedan tog Lars över
Huttrande medlemmar
PÅ denna plats släpptes MS-20:an i vattnet. Se bilden nedan. Vi var på helig mark.
Eskaderns Tekniska Möten är alltid välbesökta. Denna träff var inget undantag. Ca 25 medlemmmar slöt upp hos Hjertmans i Sisjön. Ordföranden hälsade alla välkomna och tackade för Hjertmans vilja att ställa upp som värdar för mötet.
Synnerligen kompetent och tjänstvillig personal guidade oss först i djungeln med kartplotters och autopiloter. Kontentan om autopiloter mynnade ut i att Raymarines modell ST1000+ passar fint till M-20. Detta kunde även verifieras av flera medlemmar. Sedan var det genomgång av olika GPS-kartplottrar. Nu var det Garmins produkter som gällde. Vi förevisades allt från de små handhållna till de lite större avsedda för fast montering. Funktion och noggrannhet var likartad på alla modeller. Hjertmans bjöd på rikligt kaffe med dopp i pausen. Sedan blev det tid för de enskilda medlemmarna att intressera sig för speciella produkter. Många flockades kring GPS-avdelningen och andra passade på att handla annat smått och gott till bra priser kvällen till ära. Alldeles för snabbt blev klockan 20.30 och ordföranden tackade alla i personalen. Klubbmästaren överlämnade en imaginär gåva till butikschefen.
Ett historiskt evenemang i Eskaderns historia. Ett resmål som kan nås av deltagare från vilken som av de tre västkustflottiljerna. Och så blev det, här fanns båtar från syd till nord. Totalt infann sig 16 båtar som stolt låg till bredd på abonnerade platser på gästbryggan. Merparten prickade rätt i tid och anlände runt kl 16 på lördag. Det var en mäktig syn. Efter att alla blivit väl förtöjda hölls skepparmöte. Vi åt medhavd mat och sedan passade vi på att göra studiebesök i båtar med intressanta modifieringar. Bland annat märktes att i fyra av de närvarande båtarna fanns ganska nyligen inmonterade moderna tvåcylindriga dieslar, en båt hade en synnerligen intressant sprayhood mm.
Ibland gungade det rejält
Gästhamnen
Tengby tar till orda
Valbenen
Hus från 1600-talet
Var detta den rara grodan
Träffen löses upp
Och det blev afton den första dagen. Om natten upplevde vi kraftigt regn och åska. Mellan 02-04 var det ett högljutt hålligång i någon grannbåt (ingen M-20 förstås). En och annan hade nog upplevt bättre nattsömn. Purr ut-purr ut, först frukost och toalettbestyr och sedan programmets höjdpunkt: Guidning runt Käringön av den verklige nestorn på ämnet; Nils Tengby. Med stor vana guidade Nils oss runt på intressanta delar av ön. Berättade om valben, husnumrering, bränder, släkters historia, för ön unika grodor och sist men inte minst mycket om öns kanske mest kände personlighet; Pastor August Simson. I trädgården till pastor Simsons prästgård avslutades den intressanta guidningen och vår ordförande tackade Nils och överlämnade en gåva från föreningen. Nils Tengby har författat flera böcker om Käringön som ännu kan /i handeln av den intresserade. När guidningen nu var till ända åt vi en bit mat och sedan var det dags att ge sig av hemåt. Meningen var att vi skulle segla runt Måseskär men just i denna stund fanns ingen vind så det blev en liten tur med motor och sedan bar det hemåt.
/länkar att fixa Käringön Berättelse om en förlisning
Marstrandsflottiljen har just ersatt sjöräddningen men mer om detta senare i artikeln.
Som vanligt skötte Bo Håkan Johansson och KG Derman kontaktarbetet med utgångspunkt från Kovikshamn.
Bo Håkan skötte kontaktarbetet och ringde runt till alla Marstrandsflottiljens medlemmar för att stötta och pusha på och KG hade hand om själva seglingsdagen. Vi träffades i Dyröns södra hamn. Som vanligt seglade vi och körde motor för att komma fram i tid.
7 båtar engagerade sig i vart vi skulle segla och efter en stunds parlamenterande valde vi Hjärterösund som mål. Dit skulle vi gå för motor i den motsträviga nordvästan som rådde. Färden gick via Rönnäng mot bron till Klädesholmen och passage under den 10 meter höga bron.
Några funderade över frågan om bron var hög nog och det var den vi hade god marginal. Men det hade inte en Maxi 95:a danskflaggad , som med god fart och för motor gick söderut och brakade rätt i bron med sin alldeles för höga mast. PANG och med ett brak for båten upp ur vattnet med fören motorn tvärstoppade och man försökte rädda sig med seglet, men strök utefter brovalvet.
Då gick marstrandsflottiljen till undsättning. KG Derman bogserade dansken till Mossholmens marina och vi andra biträdde med bevakningsassistans.
Det var synd om dansken men vi fortsatte mot Hjärterösund för samvaro och lunch. Andra semesterfirare i sina båtar visade stort intresse för de sju sjöräddarna och på hemvägen satte alla segel och länsade undan i väst nordvästen, som höll sig runt 8 m/s. Lars Belin i Dorran fick lite problem med trilskande fall men med hustruns hjälp och diverse ”goda” råd redde det hela ut sig och tillsammans vräkte vi oss ut på Marstrandsfjorden.
Härlig segling och en härlig dag och i synnerhet glädjande var att det i flera båtar fanns hustrur och goda vänner i sittbrunnen.
Kanonväder med enastående sol och värme fyra veckor i rad, men dagen före träffen var det kallt och blåsigt och regnigt. Skulle vädret ordna upp sig till morgondagen? Ja, klockan 10 var vädret inget vidare men allt eftersom tiden gick blev det allt bättre. Blåste gjorde detmen vi kom i lä och kunde ägna oss åt allehanda sommaraktivteter; bad, solbad, mat, kaffe med dopp. De mer tekniskt intresserade besåg varandras motorinstallationer, tekniska innovationer mm. Olle hjälte, som den gentleman är, Marianne att få ordning på rullfocken. Vid 17-tiden bröt vi upp och seglade hemåt.
Så blev det till slut tisdag 24 maj. Ja, vi entusiaster längtar länge efter att få träffa likasinnade och för att få syna Marieholmare i förskingringen. Denna afton visade medlemmarna Lars och Björn upp sina MS-20. Båda båtarna intressanta på sitt sätt. I Björns båt är en VP MD6B eftermonterad av en tidigare ägare. Båten såldes ursprungligen utan monterad inombordare.
Lars har lagt ned ett otroligt arbete på sin båt. Trä- och lackarbeten håller yppersta klass. Dessutom massor av riktigt smarta lösningar; extra sidoruta i sprayhood, förbättringar av stuvytrymmen mm. Dessutom bytte Lars till en 20 hkr IVECO diesel vintern 03-04. Detta måste vara den kraftigaste motorn som någonsin monterats i en M-20!?
Efter avsutad båtexaminering bjöds vi in till Nimbus Öckerös Församlingsgård att avnjuta rejäla dubbelfrallor, wienerbröd och kaffe, mycket båtprat och utbyte av erfarenheter.
Den 7 augusti träffades vi i Donsö hamn. Sex båtar mötte upp denna soliga och varma dag. Stig Jonason, Lars Iggström, Göran Falke, Folke Lindh, delägarna Roland Larsson och Göran Pettersson med fruar Viola och Kristina samt Mats och Eva Jardin.
Vi alla samlades över en fika på kajen och gick igenom dagens tema som var kappsegling från Donsö förbi Fjordholmarna och målgång i Vrångö hamn. Ett nyuppsatt vandringspris hägrade för vinnaren. Ett startförsök gjordes men seglingen fick tyvärr avbrytas på grund av för lite vind. Det blev motorgång till Vrångös ombyggda hamn som tidigare i år invigdes av kungen.
Efter hamnbesöket gick vi till Lökholmen och lotsades mycket förnämligt av Stig och Göran förbi alla besvärliga grund till en härlig plats på öns norra del. Vi badade i 23-gradigt vatten, grillade och åt vår lunch och hade det väldigt trivsamt tillsammans. Det blev mycket prat om båtar och utrustning och vi beundrade Lars fantastiskt fina träinredning i ruffen.
Nöjda med en av sommarens bästa dagar skildes vi åt sent på eftermiddagen. Stig samt Göran, som hämtat upp sin fru i Kullavik, stannade över natten på Lökholmen.
En mysig dag som förgylldes extra av våra deltagande kvinnor.
Äntligen blev det så SOMMAR. Enastående fint väder och dessutom båtmöte/seglingsträff för Lysekilsflottiljen. Som vanligt samlades vi på Bassholmens brygga. Åtta båtar kom till slut, med medlemsnummer: 3, 4, 22, 25, 31, 39, 51 och 122. Nytt för i år var inte bara flottiljchefen Olle utan också det att vi bröt upp från Bassholmen för att avsegla till Skallhavet, innanför Islandsberg. Färden gick för motor genom Vägeröds ränna och fram till Ellösefjorden. Där hissade de mer seglingsvana sina segel och kryssade under mer än 30 min mot den ljumma vinden en distansminut in mot Skallhavet.
Efter att ha förtöjt släpade vi oss upp på berget och njöt där av medhavd kost samt en fantastisk utsikt. Från vårt matställe såg vi Rågårdsvik, Ellös samt Gullholmen. Efter en hel del båtprat sattes kursen mot hemmahamnen. Denna dag kommer vi att bevara länge i vårt minne.
Vårens bryggmöte på västkusten gick av stapeln onsdagen den 12 maj i Kovikshamn. Programmet innefattade en säkerhetsbesiktning av besiktningsman Rolf Kassman från Västkustens Båtförbund förutom sedvanligt båtprat. Medlemmen Gunnar Grimby hade välvilligt ställt sin båt MS 20 nr 256 till förfogande men fick p.g.a. uppdrag på annan ort representeras av sin son. Att intresset var stort visades genom att ett trettiotal åskådare fanns på plats varav 27 medlemmar i Eskadern.
Varvsägaren Per Olof Lidhall hade ”Sea Horse” hängande under truckgafflarna på kajen när besiktningen började. Rolf hade ingen fuktighetsmätare med sig men gick runt under båten och knackade försiktigt på undervattenskroppen för att lyssna sig till om några skador fanns i plasten. Så var icke fallet men påpekade att badstegen i uppfällt läge skall var nåbar från vattenytan genom t.ex ett rep. Han påpekade även att offeranoden skall finnas för katodiskt skydd av metallkonstruktioner ombord. Anoden som består av en zinklegering ”äts” upp under säsongen och måste ersättas ungefär vartannat år. Skalbildning mm på propellern undvikes genom att polera den alldeles blank före sjösättning.
Per Olof körde därefter fram trucken till kajkanten och sänkte ned båten så att relingen kom i nivå med kajkanten. Rolf steg ombord och började med att undersöka fastsättningen av knaparna. Dessa skall under däck ha brickor ovan muttern med en diameter av 3 ggr bultens diameter.
Nästa punkt var bränsletanken. Med tanke på dieselns låga flampunkt, ca 45-48 grader, skall tanken vara jordad för att eliminera risk för gnistbildning vid tankning. En ledning skall gå från påfyllningshål via bränslerenaren till motorblocket. Se vidstående skiss ! Tanken skall vidare ha en vattenavskiljare. Brandsläckaren skall finnas ombord och kontrolleras senast vart femte år.
Ordförande hälsar alla välkomna
Sea Horse
Hur man jodar
Besiktning pågår
Protokollet
För att förhindra ofrivilligt slag av rorkulten vid backning bör rodret ha ett roderstopp. Detta kan monteras på akterspegeln. Som ersättning vid roderhaveri kan man på varje sida om båten slänga ut rep med fastsatta spänner i och därigenom styra.
Använd alltid samma kvalitet på sammanhängande schacklar till ankaret, t.ex. rostfritt. Ankare skall alltid finnas ombord.
Genomföringarna för dränering av sittbrunnen skall under vattenytans nivå ha dubbla slangklämmor. Som säkerhet bör träpluggar finnas intill varje bordgenomföring för att kunna stoppa vatteninträngning om ventilen havererar. Rolf rekommenderade dessutom att byta ut bef. skjutventiler till kulventiler. En diskussion utbröt då om för- och nackdelar med de bägge ventiltyperna. Vidare bör en mekanisk länspump finnas ombord, helst fastsatt i något stuvningsutrymme med en utgående slang som når utsidan av båten.
Det påpekades att vi bör kontrollera storskotets infästning i durken. Här bör finnas dubbla muttrar på undersidan durken så att fästbulten inte gängar ur.
Rolf demonstrerade mycket tydligt brandfarligheten hos isoleringsmaterialet i motorrummet. Han bröt loss en liten bit av bef. material och fick med en tändsticka eld på detta för att visa hur lättantändligt det är. Hans klara rekommendation var att vi själva bör göra samma prov. Om vi får eld på isoleringen skall vi byta till nytt material klätt med al-folie på ena sidan och självhäftande på den andra.
Nästa åtgärd var att kolla bränsleslangar och se till att dessa är försedda med dubbla slangklämmor liksom kylvattenslangarna. Säkringarna bör sitta lättåtkomligt liksom en huvudströmbrytare. Strömbrytaren skall inte sitta i samma utrymme som batteriet. Anledningen är att vätgas bildas i batteriet och en gnista i strömbrytaren kan vålla explosion.
Viktigt är att köket oavsett bränsle har ordentligt flamskydd i form av utfällbara ”vingar” på sidorna.
Rolf konstaterade att båt under 7 m längd ej behöver ha lanternor men det är naturligtvis tillrådligt. Om icke måste ett vitt runtomlysande ljus finnas vid gång i mörker. Han påpekade även att livboj skall finnas ombord med en 15 m lång kastlina liksom en båtpärm med väsentliga uppgifter om båten.
Därefter steg Rolf i land och ägnade uppmärksamhet åt masten. Han fann inga bristningar i materialet men i den löpande riggen fanns ett kardel-brott i fockfallet och han rekommenderade ett omedelbart byte av wire. Därmed var den aktuella besiktningen klar i form av ett besiktningsprotokoll. Och vilket betyg fick ”Sea Horse”? Ja, det framgår av bilagda kopia. Uppfattningen allmänt var att det mesta av påpekandena även var giltigt för de flesta av närvarande medlemmars båtar. Vi fick oss nog en tankeställare var till mans och kvinns!
Bryggmötet avslutades med att samtliga vandrade upp till Bo Håkan Johanssons hus. Där fick vi oss till livs korv och bröd samt kaffe och god kaka förutom allt prat om M 20´s förträfflighet trots ibland bristande säkerhet. Avslutningsvis tackade Steve Dempe för att Rolf Kassman velat ställa upp helt utan kostnader för Eskadern och överlämnade som tack till honom en flaska sjörullad medicin för invärtes bruk Ett stort tack även till dagens värdar, Bo Håkan Johansson och Carl Gustav Derman, för ett väl genomfört möte liksom till Gunnar Grimby för lånet av båten. Nämnas kan även att för att få den fint glänsande ytan på båten använts bl.a. Buffer 2000 från Auto Smart
