Kategorier
Ideer & teknik Rigg & segel

Vantskruvsvård

Artikeln nedan hittade webmaster på hemsidan för Dagens båtvård. Gå gärna in på länken nedan för att se bilderna. Själv har jag aldrig gjort detta men skall i alla fall köpa vantskuvsolja. Har även insett att jag behöver låsa vantskruvarn till nästa säsong så att dom inte skruvar ur ej under segling.

Capture
Vantskruvarna är känsliga. Vantskruvar är dyra. Därför är det värt att lägga ned omsorg på dem. Ett par timmar vid diskbänken en vinterkväll och sedan är det klart. Blanda inte ihop delarna. Montera dem så att alla hylsor dras åt, åt samma håll. Smörj.

Vantskruvar är känsliga Vantskruvarna dras åt hårt och får under sommaren stå emot stora krafter. Det rostfria stålet är hårt. Gängorna är täta. Om det kärvar kan gängan lätt skära. Därför är det viktigt att spåren i gängorna är rena och smorda. När de belastas blir det hög friktion i gängorna och om det inte finns någon olja där skär de lätt. Det går inte att reparera med något lyckat resultat utan man måste köpa nya. Så här gjorde vi Ta en vantskruv i taget. Skruva inte isär alla delar på alla vantskruvar samtidigt. Då blir det nämligen ett himla jobb att para ihop dem rätt igen. Den ena klykan är vänstergängad, den andra högergängad. Alltså, vantskruv nummer ett delar vi på. I ett fat häller vi T-röd. Med en diskborste borstas gängorna från sidan. Håll på tills gängorna blir rena. Skölj dem under rinnande vatten. Sedan görs hylsan ren. Inte lika enkelt. Ett sätt kan vara att ta en bit hushållspapper och skruva in den i ena änden. Dra ur, skölj i T-spriten. Upprepa vid behov. Kanske kan piprensare användas, fast vem har det hemma nu för tiden? Torka klykor och hylsa med hushållspapper. Vrid det gärna runt klykans gängor. Är det rent lyckades rengöringen.

Smörj för bövelen Smörj gängorna. Detta är A och O. Det finns en speciell vantskruvsolja i båttillbehörshandeln. Har börjat använda den och är nöjd med resultatet. Fördelen är att den är trögflytande. Det räcker med två till tre tunna streck längs med gängorna. Du märker om det blir för mycket. Har läst att motorsågsolja också fungerar bra. Kanske är det så. Det viktiga är att det inte blir för mycket, framför allt om du använder traditionell olja. Sådan olja ger lätt fula fläckar på båtens däck. Montera rätt Den ena klykan är vänstergängad. Den andre högergängad. Det innebär att klykan bara passar på ena sidan av hylsan. Skruva ihop dem försiktigt. Att med även milt våld försöka få ihop en vänstergängad klyka i en hylsa som vill ha en högergängad kan lätt skada gängan. Det är med det som det mesta andra… När båda är på plats, håll den framför dig så att när hylsan vrids medsols ska klykorna dras in. Markera den ena ändan med tuschpenna. Välj den sida som du ska montera i däcket. Om det nu blir som jag försökt förklara kommer alla vantskruvar runt masten att dras ihop när hylsan vrids medsols. Det känns naturligt vid påmastningen.

 

Skruva ihop vantskruven så mycket det går. Då skyddas gängorna bäst mot mekaniska skador. Nu är det bara att börja om vid ruta ett med nästa vantskruv. Belöningen för kvällens arbete kommer när du står vid mastkranen till våren.

http://www.dagensbatliv.se/batvard/vantskruv-mar-bast-av-smorj

Kategorier
Ideer & teknik Stuvning

Durkförbättring i aktre stuvfack – tips från medlem 22

Medlem 22 har gjort en praktisk hylla som skapar ett plant ”golv” som gör det lättare att stuva. I uppdateringen försvann ritningen. Här är den – stort tack till Svante Sandegård som upplyste webmaster om detta.

En skiva i aktern ger mer lättstuvat utrymme.Medlem #22
En skiva i aktern ger mer lättstuvat utrymme.
Medlem #22

Durkförbättring i aktre stuvfack MS 20

Kategorier
Däck och brunn Ideer & teknik

Att Byta till Badstege But 75

Att byta badstege eller kanske man skall säga räddningsstege? – För det är viktigt att kunna ta sig upp i båten om man själv eller någon i besättningen har ramlat i. De flesta av våra båtar har en stege, men många är små och man blir inte precis smidigare med åren.

Man kan specialbeställa en stege men det finns en på marknaden som heter BUTT 75 och den monterade jag förra våren:

På den tidigare modellen gick det att flytta stödbenen. Claes t.ex. flyttade ena stödbenet annars hade skruvarna gått in vid ”bordläggningen”. Men på nya BUTT stegen är stödet fastsvetsat. Så här löste jag det::
Jag flyttade stegen närmare rodret, samtidigt höjde jag upp den med hjälp av två klossar. Klossarna är gjorda av flera lager marinplywood som limmats ihop och fasats av. Det är viktigt att man testar så att rodret går fritt.
Jag är nöjd resultatet, men skulle jag göra om det så skulle jag ha höjt upp den lite till; för den sätter sig lite på häcken när man går för motor och då går stegen ner i vattnet och bromsar.
Tänk på att Du skall kunna fälla ner stegen om man själv ligger i vattnet. Jag har löst det med att bara ha det ena plastlåset på och  så har jag en tunn tamp från ett av de fasta stegen som hänger i en båge upp till de översta uppfällda steget, så att nederdelen av bågen hänger i ca 2 dm över vattenytan . Flera exempel på stegar finns längre ner på denna sidan: https://marieholm20.com/?p=1161

 

Kategorier
Navigation Träffreportage

Temakväll i Marieholm 20 Eskaderns regi 2014

Mobiltelefonen som navigationsinstrument.

Tisdagen 4 februari var en gråkall kväll i Göteborg kom 31 medlemmar för att lyssna till vår gästföreläsare Alf Häggkvist. Alf har deltagit i ett antal seglingar på varmare breddgrader och funnit att telefonen är enklare och ljusstarkare än en GPS-plotter, vilken ofta sitter fast monterad en bit från rorsman. Dessutom kan man få fin synskärpa, då man kan hålla den i handen och sedan lägga undan den i något fack eller ficka, då man inte behöver den. De program (appar), som visades under kvällen, var somliga gratis andra kostade några hundralappar och de var alla enkla att ladda ner till telefonen.

Navigations appar

Hur mycket vatten en smart-phone tål och skärmstorlek diskuterades.

Innan vi gick hem enades vi om att de gamla sjökorten var ett måste i båten men att telefonen var ett bra komplement och hjälpmedel under resan.

Och hem gick vi i vinternatten med erfarenheter och kunskaper från såväl Alf som medlemmarna och med nyvunnen kunskap om teknikens underverk.

Alf Häggkvist, Värnamo visade hur man gör och vads som krävs. Våra teknikintresserad medlemmar lyssnade uppmärksamt.

 

Kategorier
Ideer & teknik Motorbyten

Information om Motorbyte

 

– av medlem #22 

 Motorbyte
De originalmonterade dieslarna är nu mellan 28-38 år och allt fler ägare inser att slutet är nära. Att ha en handlingsplan inför ett eventuellt motorbyte kan vara bra. Står man inför en helrasad dieselmotor har man inte många alternativ. Vad du som ägare gör är upp till dej men vi ska försöka peka på några alternativ.

1. Leta upp en likadan begagnad motor som din gamla och byt till den.
2. Byt till en begagnad motor av annan typ, fabrikat.
3. Byt till en helt ny motor.
4. Häng på en aktersnurra.
Vilket alternativ du än väljer blir det dyrare, krångligare och mer tidsödande än du räknat med.

Inget av dessa alternativ är problemfria. Alt 1 är det enklaste. Att själv montera ur motorn är ingen omöjlighet. I stora drag går det till så här: Alla domkraftanslutningar, mekaniska och elektriska, lossas från motorn, skottet vid svänghjulet monteras bort. Med hjälp av en domkraft lyfts motorn från bädden. Sedan dras den in i ruffen på plankor av passande dimension. Dax att ringa mannen med kranbilen som lyfter upp motorn en liten bit, du vrider motorn ett halvt varv så svänghjulet pekar akterut. Sedan lyfts motorn upp och ut ur ruffen.

Har man nu en likadan motor att montera in så gör man som ovan men tvärtom.

Skulle man t ex montera en ny modern motor där det tidigare suttit en MD1A åker man på modifiering av motorbädd. En ny bädd kan gjutas av glasfiberarmerad plast i en drygt meterlång form av tillbockad stålplåt. Låt närmsta plåtslagare hjälpa till. Vaxa några gånger med silikonfritt hårdvax. ”Kanalen” är dubbelt så lång som bädden, du gjuter alltså en enda lång U-profil som efter härdning delas på mitten till höger och vänster motorbädd. Gelkote används inte nu. Du har förstås redan sågat bort gamla bädden och lånat eller tillverkat en jigg som har måtten av nya motorn. Montera nya motorbädden i jiggen och passa till bädden mot skrovet. Plasta fast, gärna med epoxi. Måla med topcote eller polyuretanfärg. Montera nya motorn.

Vid plastning med konventionell polyester och glasfiber är det bra att lägga lagren med plast och fiber ”vått-i-vått”. Om man låter ett laminat härda innan nästa lager måste man rugga upp det tidigare lagret före plastning. Ju massivare man gör en ny motorbädd desto mindre kommer motorn att höras därför att stomljuden minskar.

Motorfabrikat som kan komma i fråga när det gäller byte till ny motor.
BetaSoléNanniLombardiniVetusVolvo PentaYanmarRrunOzeco Drive /fixa länkar/  Klicka på motornamnet för att komma till sidor som avhandlar resp motor. Ritningarna visar hur resp motor kan passa på en motorbädd som tidigare bar en Volvo Penta MD1B med MS-backslag.
OBS På en motorbädd avsedd för MD1A kan man INTE utan vidare montera någon av de här uppräkade motorerna. En bädd för MD1A är betydligt smalare än vad som krävs. Vill man byta till nytt MÅSTE bädden modifieras och jag rekommenderar inga modifieringar av befintliga bädden. Såga bort den gamla och bygg en ny.

Samtliga av de uppräknade motorerna har ett avgasutsläpp som ligger 5-10 cm lägre än på en MD1B. Därför MÅSTE man montera en sk vakuumventil så högt upp i motorrummet som möjligt. Moderna indirekt kylda marindieslar har sjövattenpumpar med mycket högre kapacitet än på t ex MD1A. Detta och motorernas högre driftsvarvtal ger ett betydligt större flöde av avgaser och kylvatten i avgasslangen. Det är alltså viktigare att avgas- och kylsystem utförs på ett korrekt sätt med en modern motor.

Samtliga av de uppräknade motorerna kyls indirekt via värmeväxlare. Alla motorer i denna storleksklass är industridieslar som av tillverkaren eller någon annan konverteras till marinmotorer. I de flesta fall kan man beställa motorerna med olika utväxlingar i backslaget. En lågt växlad motor kan kräva en större propeller än du kan få plats med. Utväxlingar runt 2,6:1 är dokumenterat bra. Denna utväxling ger ett axelvarvtal som är 10% lägre än med originalmotorn.

En länk till ett tvåsidigt pdf-dokument med medlem #60:s tankar och råd om motorbyte.   buy_motor

En länk till ett flersidigt pdf-dokument som visar hur en Lombardini LDW 502   md1a-lombardini
passar i ett motorrum med MD1A som mall. Enastående ritning från medlem #25.

 

Kategorier
Ideer & teknik Navigation

Om att navigera med hjälp av GPS

Av Claes A, medlem # 22

En GPS-navigator kan vara till stor hjälp när det gäller att hitta rätt i skärgården. Först lite om vad en navigator klarar av och förklaringar till vissa begrepp. GPS = Globalt Positionerings System.

WAYPOINT-En plats på jordklotet vars longitud och latitud du programmerat in eller specifierat med att trycka in ett par knappar på navigatorn när du var där.

RUTT-Ett antal waypoints som i rätt ordning leder dej till ett mål. Kan tas i omvänd ordning också.

BEN-Sträckan mellan två waypoints i en rutt.

OMRÅDESWAYPOINT-Som en vanlig waypoint men den indikerar t ex ett grund eller en annan oönskad plats att akta sej för.

RETURRUTT-Snabbfunktion som tar dej hem i samma spår som du åkte ut.

MOB-”Man Över Bord” Tryck in MOB-knappen så sparas positionen i navigatorn.

MOTORVÄG-Ett utseende på navigatorns display som påminner om det man ser när man kör bil på en motorväg. Bra för att hålla rätt kurs på sjön.

KOMPASS-Ett utseende på navigatorns display som liknar en kompass. Bra när man använder navigatorn på landbacken i t ex bilen.

NMEA-Standardiserat gränssnitt för överföring av data från t ex GPS till Autopilot.

dGPS-Diffrentierad GPS, Med hjälp av fasta radiofyrar minskas felmarginalen till ett par meter. Kostar extra och behövs kanappast.

Plotter/Kartplotter-En GPS-mottagare med inbyggt elektroniskt sjökort. I regel är sjökortet av typen vektoriserat. Detta innebär att man kan ställa in vilka uppgifter man vill visa eller dölja på kortet. Dessutom blir kortet inte suddigt vid inzoomning.

Kartdatum-Ex vis: På sjökort WGS-84, på landkartor RT-90.

Navigatorn visar din fart, kurs, medelfart, maxfart, total gångtid, totala distans, rätt tid, vad klockan är när du når målet, om hur lång tid du når målet mm.

En GPS-navigator bör ses som ett hjälpmedel att hitta rätt. Man kan inte lita blint på den utan bör hela tiden följa med på sjökortet och i verkligheten, felmarginalen kan ibland spela en spratt. Och ibland kan man rysa när man ser hur exakt systemet trots allt oftast är.

Om man ska investera i en GPS-navigator bör man först bestämma om man önskar ha en fast monterad eller en bärbar apparat. De som är avsedda för fast montage har oftast en större och mer lättavläst display, är också förberedda för eller avsedda att användas med en extern antenn.

De handhållna apparaterna har fördelen att kunna användas vid allehanda utflykter med bil, MC, kanot, vid bärplockning mm. En hel del batterier går det åt men i båt eller bil kan man som regel koppla navigatorn till 12V-systemet, annars kan man använda sej av laddningsbara batterier som snart betalar sig. En batteriuppsättning med 2-4 R6 alkaliska batterier håller mellan 12-36 timmar beroende på navigatorns fabrikat och modell. En del handhållna apparater kan inte anslutas till extern antenn- eller strömförsörjning.

Flera som monterat sina kartplottrar på rufftaket är missnöjda då navigatorn kommer för långt bort för att säkert kunna176c läsas av. Någon som har sin handhållna plotter i ett band om halsen är nöjd med den lösningen. Själv har jag min Garmin 176C i en flyttbar hållare placerad på den sittbänk där den för tillfället passar bäst.

Länkar med anknytning till GPS:

Garmin / Clover GPS / Heavens Above / GPS Nuts / Solsidan

Kategorier
Förtöjning Ideer & teknik

Några användbara knopar och stek

Kommentarer till några av knoparna:

Det dubbla halvslaget är väl den mest använda av alla knopar, mycket användbar, den runt egen part kan vara lättare att lösa upp om man låter tampen löpa ett varv extra runt pollaren.

Pålsteken är suverän, inte bara att förtöja med, utan även att skarva med då den aldrig är svår att lösa även efter belastning.

Kamelsteken/stopparen är en suverän sak när tampens belastning är linjärt med rundhulten, fungerar åt vilket håll som helst. Läggs som ett dubbelt halvslag men med en extra törn. Med näven om knopen är den lätt att flytta sidledes.

Råbandsknopen är bra till att skarva tampar med lika grovlek, svår att lösa efter belastning.

Överhandsknop i åtta är bra som stoppknop i änden på t ex fockskotet.

Skomakarsplitsen kan även användas för att skarva linor, starkare än man tror.

Ögonsplitsen antal instick ska vara minst tre beroende på tågvirkets karaktär men mer än sex instick är onödigt.

Kategorier
Förtöjning Ideer & teknik

Fast förtöjning


Ordna den fasta förtöjningen vid din bryggplats så att den är smidig och passar de flesta vindar. Enklast för dem som ligger vid en flytbrygga med Y-bommar, alltid samma längd på förtöjningsgodset oberoende av vattenstånd.

Ligger du vid en pålad brygga med pålar som akterförtöjning är det bra att ha linor mellan pålar och brygga som gränsar av platsen. I dessa linor kan knopas fast kortare tampar som läggs i båtens aktre pollare. Dessa styvar upp förtöjningen och hindrar båten att blåsa in på grannens plats.

Använd gummidämpare på minst de linor som ligger åt samma håll varifrån vinden oftast kommer.

Vattenfyllda plastdunkar på akterlinorna kan hjälpa till att hålla ut fören från bryggan.


Kategorier
Ideer & teknik Stuvning

Idéer som tar vara på utrymme eller bara är praktiska

Kategorier
Ideer & teknik Säkerhet

Avgaslarm

För att i möjligaste mån undvika motorhaveri vid bristfällig kylning kan den normalt händige båtägaren bygga sin egen varningsanordning av lite standardprylar. Se PDF. Termostaten placeras på lämpligt ställer på avgasröret, där avgaser och kylvatten blandas. Termostaten kan najas fast med ståltråd och lämpligen rostskyddas. Den isoleras lämpligen mot omgivningen för att inte kylas ned. Som isolering kan användas lite mineral- eller glasull som lindas med passande tygremsa.Avgaslarm